Graffiti Light - Highway

Kistalight har motionerat bilen i helgen. Nostalgisk tur för redaktionen genom södra förorterna – Östberga,  Stureby, Örby och Rågsved med Oasen, månskensrinken  och den K-märkta graffitimålningen Highway i centrum målad 89. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight åker runt och fotar de fyra graffitimålningarna som är föreslagna för K-märkning i Stockholm. I dag går turen till Rågsved och Solvalla. Mer för att det roar oss än för att fördjupa oss i graffitins estetik. Kistalight tjusas dock av kraften, färgen och formen i Highway och tycker absolut att verket ska underhållas och bevaras - funkar bra som en kommentar till Oasen och Rågsved som centrum för den  svenska punkens födelse.
Frågan är också om inte Highway har blivit något mer än ett graffitiverk från 89.
- Symbol för Oasen, punk och Ebba Grön?
Javisst men också en sorts konceptuell konst!
 I dag finns en basketkorg centralt placerat på väggen.
Är detta en plats för streetbasket?
I texten på mitten av väggen finns även spåren av  klotter från ett desperat utrop från en kärlekslängtande medelålders man.
 "Om du tittar närmare på  bokstäverna i Highway - så syns här och där målade sprickor och hål i texten och innanför dessa blodröd färg ur målningens innanmäte, som koagulerade sårskorpor."

CAROLINE, RING MEJ!
08 - ...147 Storvreten
JAG ÄLSKAR DIG!

Highway har upplevt tre decennier – åttiotalet, nittiotalet och  nollnolltalet, väder och vind förstås, basketbollars dunk och duns, kärleksranka medelålders mäns klotter och hot från nolltoleranta kommungubbar.
Kistalight undrar om inte detta är en konst som berör?
- Konceptuell sådan!
Mer än de flesta verk på Moderna, Bonniers konsthall eller Magasin tre?
 I konstens kretslopp där klippare betalar miljonbelopp för Brillokartonger arrangerade av Andy Warhol och muséer värderar till exempel pissoarer av Marcel Duchamp för liknande summor. Så tycker Kistalight gott att kommungubbar och för den delen gummor kan ta ansvar för ett ungdomens verk i Rågsved som samtidigt är ett tidsdokument för en spännande period när punken och graffitin slog igenom i Sverige!

Detalj Highway målad 1989 - Rågsved centrum - konstnärerna hyllar (4) namn i gula fältet ovan. Bild Thommy Sjöberg

Resten av väggen, norra sidan för Highway - här hyllas Rågsvedsgården den svenska punkens centrum och födelseplats.  Nedan en dikt av Kistalight i målartagen i Rågsved under sin ungdom. Bild Thommy Sjöberg

Kulturarbetare i rörelse - postpunk och Rågsveds 70-tal (Kistalight i målartagen)

I begynnelsen var det färgen.
Målare, plankstrykare, stockholmsvitt
och yrkets alla knep,
guldockra och grön umbra - en bildningsväg.

Måndag eftermiddag, tvätta utbränt kök
och måla om.
Blir underhållen av en kvinnlig dragspelare,
tillika hyresgäst som styrkt sig med några mellanöl.
Jag stryker tak och väggar.
Hon spelar Kalle Schewen
Musik någonstans på Ervallakroken
en alldeles vanlig måndag
efter en helgbrand
av övertända frites i olja.
Bara ett stenkast från Oasen
Thåström, punk
och Rågsveds 70-tal.

- Färgen ja…

Tak och tapeter
täcka golv, täcka möbler
En gång täckte jag även
över en människa
i en enrummare.
En ung kille i Ebba Gröns
generation
så trött…så trött
- Måla taket du!
Jag sover här på soffan.
 - Färgen ja…
tak och tapeter
fixas
i ett antal hallar
springer emellan
gäller att få till det.
Vi jobbar på ackord
täcker golv
spacklar skarvar
slipar.

Ungt par i ett badrum
inser och förstår
jag i en hall
när jag målar tak
rytmiskt
rullen på ett skaft
och färgen stryks ut
fram och tillbaka
ackompanjemang
liksom.

- Oh systrar och bröder!
Vatten som skvalpar
fnitter och gutturala läten
"Te voglio bene assai"
en serenad
innan bägaren svämmar
över i ett badrum
på Ervallakroken
som ett timglas
hos Bellman.

Färgen ja…
Bara ett stenkast från Oasen,
Thåström, punk
och Rågsveds 70-tal (Från ABC...Kistalight)

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om graffiti  Andra bloggar om Rågsved
©Thommy Sjöberg

Lee Lozano – en fighter

I dag sista dagen för Lee Lozano på Moderna Museet
Kistalight missade både vernissagen och gårdagens performance i Kulturnatten med Björn Kjellman som uppläsare av Lee Lozanos Languages pieces.

Dock har vi hunnit med två söndagsvisningar på Moderna, en med Erik Sigurd som är konstnär och en annan söndag var det en kunnig kvinnlig guide som insiktsfullt lotsade oss fram i Lozanos konstnärskap.
- Kistalight gillar Lee Lozano! 
Hon har kraft, energi och massor av humor. 
Dessutom verkar hon intelligent och hon hör hemma i det kreativa sextiotalet. 
Ett decenium vi gärna återvänder till på Kistalight.

Hennes konstnärskap kan liknas vid en explosion. Under en dryg tioårsperiod, skapade hon teckningar, målningar och det som kom att bli hennes mest originella bidrag, en konceptuell konst, ( icke föremålslig) som Lozano kallade Languages pieces.












She bites! Lozanos konst kan delas in i tidiga arbeten som är teckningar, collage med kraftfull humor och lekfulla förvandlingar av reklamens schabloner omformat till drastiska sexslogans.

Flygplansserien – en rad gåtfulla målningar likt flygplanskroppar med falliska symboler och en underton av sex. Verktygsserien med kraftfulla borrar, hammare, skiftnycklar och skruvar. Den känslige besökaren och här läsaren kan säkert gissa sig till temat och den bakomliggande contexten. Abstrakta målningar efterträder verktygsserien. Målningar med lyster, geometriska former och mycket måleri. Här får målningarna poetiska namn som Pitch, Clash, Clamp och Verge. Verb som uttrycker rörelse och energi.

Frågan är om inte Lee Lozano här var på väg att hitta sin konstnärlig form.
En form som ledde framåt och berikade hennes konst?
Höjdpunkten som målare nårLozano, tycker Kistalight, med sin serie målningar som hon kallar Wave-serien. En serie på elva abstrakta målningar som har samma format (96x42 engelska tum) som ska undersöka vågfenomen. Här börjar Lozano konceptualisera sin konst genom att fastställa vissa regler. Vågorna i målningarna som målas vertikalt räknas ut genom att dividera höjden 96 med antal önskade vågor i en serie på 2,4,6,8,12,16,24,32,48,96 och en annan regel säger att varje målning måste färdigställas vid samma tillfälle och att en 7,5 cm bred målarpensel ska användas vid strykningen. Första målningen, antal vågor delbara med två, tar 8 timmar den sista 96 wave tar tre dygn i anspråk.

Trots att det var långdraget flöt det på och min koordination var utmärkt, höll uppe min energi tills det var klart. Hela tiden hög på hasch. Lee Lozano

Målningarna kom att bli berömda och ställdes ursprungligen ut på Whitney museum 1970 i New York. Lee Lozanos regler och ritualer när det gäller hennes måleri tyder på att hon kämpar frenetiskt för att komma tillrätta med sin konst och filosofi som gränsade till Zenbuddhism och Astrologi. Hon ville ta till vara en energi och då inte bara sin egen utan även något som hon uppfattade som en kraft bortom den.
För att komma vidare skapar hon något som hon till att börja med kallar Art-Life Pieces som blir icke föreställande verk med Lozanos underhållande texter som bas. Texterna kom senare att kallas Language Pieces även här gäller självpålagda regler och tidsbestämda ramar.
Kistalight har läst Lozanos olika Pieces i Moderna Museets utmärkta katalog Lee Lozano. Bitarna har namn som General Strike Piece - ej visa sig offentligt på gallerier med mera under sommaren 69. Boycott Piece med syftet att undvika alla samtal med kvinnor under en månad - det skulle ge "make communikation better than ever" så blev det inte utan Lozano undvek gärna kvinnor.
Grass Piece - Lozano röker på varje dag i 33 dagar. Hon blir tröttare för varje dag - hon är något osäker på om det beror på att hon har arbetat så hårt, att det är rökandet eller om det är dom monotona dagarna. Därefter följer No-Grass Piece under lika lång tid. Ett bit som visar symtomen när hon upphör med haschrökandet, sömnlöshet, kallsvett, paranoia, adrenalinkickar eller hon blir berusad på bara ett litet glas vin.
- Sannerligen en antidrog (hasch) Piece!
Andra bitar är Investment Piece ska pågå i minst 6 månader, Party Piece - beskriv ditt nuvarande arbete för en berömd konstnär på nedgång från 60-talet och Masturbation Investigation Piece pågick i tre dagar - inga detaljer här från Kistalight. Real Money Piece är ett projekt där hon bjuder på pengar ur en burk, ungefär som godis, kommer från ett konstverk hon sålt, till Pepsi, Kaffe, Bourbon - Half and a half och isvatten samtidigt som man diskuterar konst, ekonomi och ibland tar en joint. Lozano uppmärksammar lustiga detaljer kring gästernas förhållande till penningburken.
Lozanos anteckningar med blockbokstäver påminner om konkret poesi med en naiv charm och iakttagelseförmåga - säkert färgad av gräsrökandet. Bland annat tänker hon seriöst att hon vid tillfälle ska bjuda in en katt för sina dialog pieces.
- Något vi gillar skarpt på Kistalight!

Vem för inte en dialog med sin katt?

De avslutande bitarna Dialogue Piece och Dropout Piece the hardest piece of them all förstärker intrycket av en besjälad vardagspoesi som ligger nära konkretismen och varför inte vår egen Sonja Åkesons poesi!
Kistalight kan inte låta bli att göra jämförelser med många av dagens bloggare och Lee Lozanos Dialog Pieces. Lozano såväl som bloggare strävar efter kommunikation.
- Den viktiga biten av konceptet!
Dock gör Lozano även fysiska iakttagelser kring sin kommunikation - svårare att göra med bloggen!
Lozano är alltså modern - en konstnär för 2010-talet ändå känns hennes dropout piece projekt som gåtfullt!
- Varför hopppa av när framgångarna börjar komma?
- Brännt allt krut och finns det bara ett visst kvantum av energi?
- För ymnigt gräsrökande i kombination med allt för mycket anspänning och arbete?
- Självmedicinering - hasch mot ADHD plus konstnärlig talang som ger fruktbar energi men till slut bryts psyket ned av missbruket?
- Eller ett modigt ställningstagande, under 1960-talet protesterande man mot traditioner, den gängse ordningen och etablissemanget och hoppade av.
- Lozano mot den etablerade konstvärldens konkurrens, intriger och ytlighet!
Eller var det en strävan mot mer harmoni och intresse för Zenbuddhism i kombination med naturvetenskap som fick Lozano att lämna New York och försvinna till Europa. Troligen vistades hon i Belgien och London och ingen tycks riktigt veta vad som hände med henne under en tio-årsperiod.
- Ett ämne för en roman!
Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Moderna museet
©Thommy Sjöberg