Kistalight har varit på en 97 års hyllning. Det är Stig Claesson, Slas, som uppvaktas ovan där, med en föreläsning på Konstakademin och med litterär vandring i Klarakvarteren. Arrangörer var Nils Claesson och hans fru Anna-Karin och föreläsare, kännare av Slas och guide var kulturjournalisten Mats Granberg med omisskänlig Norrköpingsdialekt. Bild, kopia teckning av Slas från Stig Claessons Facebooksida
Kisen Slas söderidiom och speciella insikter liksom breddas i världen!
Mats Granberg berättar om Stig Claessons tid vid Konstakademin, hur han kommit från en arkitektbyrå i Klara, de tyckte att han absolut hade en framtid som konstnär, att dra streck med linjal var dock inte hans grej. Slas blev som antagen på Ackis en av de yngsta någonsin att beträda tiljorna på den ärevördiga institutionen blott 19 år gammal, inte bara det! Han tillhörde även socialgrupp 3 vilket sattes upp på akademins anslagstavla när de nya eleverna antogs 1947.
Föreläsningen inleds med en kortfilm, Monstret från 1953, som visar hur en grävmaskin tuggar ner de gamla kvarteren i Klara och är det inte även Mejan som rivs, konststudenternas ateljéhus.
Goda vänner på Mejan blev Zenia Larsson, polsk judinna som överlevt Förintelsen studerade skulptur men blev författare, Sven Olof Ehrén skicklig grafiker och stenhård kommunist från Bromma, och flickan Birgitta Liljebladh som blev väninna till Slas i flera år och var en fin kolorist som blev lärare på Valand och finns representerad på Moderna Museet. Kanske hade de det gemensamt att alla var lite udda och tilltufsade personer men trivdes på Mejan verkar Stig Claesson ha gjort med sina vänner och X:et som lärare. Frågan är dock om inte hans verkliga universitet var Klarakvarterens krogar, dess tidningsredaktioner och resorna till Jugoslavien på somrarna där Stig byggde järnväg.
Mats (Nils sköter bildspelet och) visar några av Birgitta Liljebladhs grejer (verk) som känns verkligt fräscha och moderna och verkar stå sig fint än i dag. Birgitta L lär ha varit en inkännande lärare på Valand vittnar en av konstnärerna på föreläsningen om och hon visade en fin förmåga med tilltro till sina konstelever, undvek pekpinnar och ville att de skulle hitta sin egen ton och väg. Något som säkert gällde även Stig och hans vänner under X:ets ledning på Akademin där de bl a skulle producera elevmappar där Mats Granberg visar upp några alster under föreläsningen.
Mats Granberg levererar en spännande föreläsning om Stig Claesson där han mer resonerar och problematiserar Slas ungdomstid. Han ställer en del frågor kring det med kul citat och om vad som skulle bli Stig Claessons konstnärsskap. Där omtagningar är en metod, med frågor, oväntade belysningar eller infall som resultat. Kistalight kommer att tänka på ett Miles Davis citat med hans Spela inte vad som är utan spela vad som inte är! Kan översättas till teckna inte vad som är, teckna vad som inte är gällde sedan även bitarna han kom att skriva.
Det finns inte mycket kvar av Klarakvarteren och dess atmosfär men vi hittar vägen till arkitektbyrån där Slas var lärling och även fick gå på kvällskurs i teckning i hörnet av Drottninggatan och Vattugatan med Mats som ciceron.
Sedan bär det av västerut tillsammans längs Vattugatan 8 o h 12 där ST och AB hade sina redaktioner, viktiga för Slas där han kunde lämna sina bitar och dra in lite sekiner, många av bitarna var små pärlor, och Kistalight undrar om de inte skulle kunna vara en inkörsport för unga människor till hans författarskap i dag. Vid Klara Västra Kyrkogata låg Folket i Bilds redaktion och mitt emot Klara kyrkogård fanns Folkets Hus, där Slas också sålde teckningar. Vid Klara Kyrkogård ligger även Karl Vennberg (redaktör på AB i många år) begravd men hans minnessten saknas och behöver uppmärksammas berättar Lars Epstein en av deltagarna i vandringen. Kring Klara Kyrka finns några av de ursprungliga Klaramiljöerna kvar.
Avslutningsvis är det ett glatt gäng som samlas i Sergelgången framför statyn av Sergel och ingången till gamla Mejan. Vandra i Slas fotspår mellan Ackis, Klara och gamla Mejan är en bra grund för glada samtal om Slas, författare med ett öga, gamla Klara, postfunkis, fem skrapor på rad och modernistisk arkitektur. Vi tackar Mats för en kunnig och rolig djupdykning i den unge Slas tid på Mejan och när vi kommer hem plockar vi fram ett tummat ex av Slas ungdomsverk Berättelser från Europa och Nya Världen. Den behöver tejpas innan vi kastar oss in i berättelser från franska Canada och Quebec.
© Thommy Sjöberg
1 comment:
Inspirerad av Mats Granbergs föreläsning om Stig Claesson på hans "97 årsdag" om Slas tid som elev på Konstakademin (Mejan) och hans häng i Klarakvarteren, Slas Universitet, så läser Kistalight Stig Claessons Berättelse Europa/Från Nya Världen. Det är ett slitet, tummat och välläst gammalt exemplar från det då nystartade bokförlaget Bo Cavefors. Kistalights upplaga behöver tejpas och många av sidorna är lösblad, funkar bra ändå med lite varsam läsning. Omläsningen blir med betoning på andra delen där det franska Kanada, Quebec, är i centrum. Det blev en spännande läsning, den unge Stig Claesson är bra på detaljer, historia, samhälle och natur kring S.t Lawrencefloden mellan Montreal och Quebec Cité. Det franska språket är i centrum, ibland ofattbart att uppfatta (grejar inte klyket) men alltid i centrum för franskkanadensisk nationalism.
Det är de udda personligheterna som skildras, typiskt Slas redan då, och deras sysslor. Slas hyr ut båtar och utrustning till fiskare och metare längs floden, dricker öl med törstiga existenser på baren, besöker mystisk brandstation som gammal frivillig (lumpen) brandkårare. Han, Stig, besöker gammal by, del av reservatet Caughnawaga, där mohawker, mytologiska brobyggare (specialister på att nita järnkonstruktioner på höga höjder) har sin hemvist och kulturella centrum.
I en festlig historia besöker även Slas Greenwich Village i New York City på jakt efter The Beat Generation med en skruvad jargong och med en kul plot. Ett annat besök även det i USA är i Philadelphia under stålstrejk och värmebölja som understryks med hög luftfuktighet från New Jerseys sumpmarker. Det blir barhäng även där i Phillis och möten med strejkande och Slas följer en svängig färgad mässingorkester som spelar på en begravning och de tycks aldrig sluta.
Stig Claesson med Berättelse Från Nya Världen är en redan färdig formad författare med fina iakttagelser och känsla för det udda och säregna i tillvaron. Betyg fem napp av fem i S:t Lawrencefloden.
Post a Comment