Fegt med säkerhetslina?!
Fotot är från 1932 - det är tuffa tider för New Yorks immigranter. Irländare, tyskar, polacker, skandinaver och andra etniciteter hade en tuff tillvaro i kampen för att överleva och lyckas.
I Chicago var det framförallt svenskarna och andra skandinaver som byggde skyskraporna Downtown kring the Loop.
En bortglömd etnisk grupp på balken i New York är Mohawks från Caughnawagas vid St Lawrencefloden i Quebec i franska Canada. En grupp byggnadsjobbare som ofta anlitades på höga höjder på skyskrape och brobyggen. De tycktes sakna något i generna som gjorde att de uppträdde som smidiga stengetter, agile goats, si så där 250 meter över marken.
Problemet var att mohawkerna kunde dra oavsett tidpunkt. Vid lunch kunde gänget lägga ned sina verktyg packa sina väskor och försvinna ut på den amerikanska kontinenten. Buffalon som sjunger på prärien, indiansk musik som ljuder i själen eller drömmen om ett annat bättre, mer betalt jobb på Golden Gate bron i Californien?
Sånt är problematiskt i vår lutheranska värld!
De stora bolagen Bethlehem, American Bridge, Lehigh Structural Steel Company med flera där mohawkerna ändå var med och där deras kunnande och förmåga till arbete med stålbalkarna på höga höjder utnyttjades i rader av kända byggen, RCA, Empire State, Daily News, Waldorf Astoria - building, George Washington Bridge och Henry Hudson Bridge för att nämna några.
Några som skymtar där uppe bland balkarna på bygget är våghalsiga fotografer. Stora kameror med blixtar, fördröjd exponering och glasplåtar i fodral på ryggen till filmerna. Under 1930-talet och Den stora depressionen växte det fram en typ av dokumentär fotografi i USA. Tuffa arbetsmiljöer, ruffiga bostadskvarter och farmarna på landsbygden i Mellanvästern och deras fattigdom kom att dokumenteras av professionella fotografer med konstnärliga ambitioner. Under Franklin D Roosevelts New Deal kom rent av fotografer att anlitas med uppdrag av ett speciellt departement FSA.
En fotograf i den dokumentära traditionen är Lewis Hine som rent av specialiserade sig på arbetarskildringar som hyllade arbetet i sig och publicerade en fotobok, bildessay, om arbetet och byggandet av Empire State Building, Men at work: Photographic study of Men and Machines 1932. Vill du se mer hisnande bilder bara att klicka in sig på Twistedsifter och se bilder på Empire State building under construction.
Säger Kistalight som själv fick ett hyfsat höghöjdserbjudande sommaren 1971 när jag jobbade på kvarter Garnisonen. Erbjudandet att underhålls måla och bättra på (färg) tornet på Riddarholmskyrkan! Bra betalt - machostatus men jag avböjde och tackade artigt nej!
PS Har du inte sett Lunch 250 m över marken ännu?
Skynda 22 dagar kvar!
Kistalight har gjort lite egen källforskning hemma vid köksbordet och hittat fotografen Charles C. Ebbets som troligen tog bilden Lunchtime on a skyscraper. I filmen drivs tesen att männen på balken är anonyma, ett berättargrepp, för att höja intresset och att så många har en relation till bilden. Två identifieras faktiskt i filmen som irländare - se nr 1 och 11. Tre stycken omnämns i filmen och identifieras genom andra foton som togs samma dag. Faktiskt är två av männen svenskar nr 5 och 6 enligt Wikipedia, Albin Svensson och John Johansson från Backagård i Halland han med ciggen, Albin lär ha varit vindögd - inte så kul att springa på balkar då 250 m över marken. Tre stycken har identifierats som mohawker enligt deras community center (Wigwam bar!) i Boerum Hill Brooklyn.
Lust att se mer höjder, machomän och ta del av mohawkernas historia - se "High Steel"!
Har passat på att läsa om The Mohawks in High Steel av Joseph Mitchell. En feature artikel som har allt - ett fantastiskt reportage med hisnande detaljerade beskrivningar av arbetet med nitar, bultar, bommar och svetsning på riktigt höga höjder men också en berättelse om mohawkernas historia, deras bosättningar, religion, mångkultur - flera språk de talade som engelska franska och irokesdialekter. Mitchells essä från 1949 är i sin komplexitet en modern historia som också är ett dokument över modern life med rotlöshet och en känsla av att inte höra hemma någonstans - ett öde som kunde drabba mohawkerna i Brooklyn New York.