Wednesday, June 06, 2018

Svenska Akademien i Våra Hjärtan

  • Tweets
  •  
  • Tweets & replies, current page.
  •  
  • Media
  1. undefined via Aha! En högbegåvad i Vad är väl empati, känslor och relationer jämfört med lite litterär teori och några närläsningar? gillar artikel i Svd.

Flitigt läsa gör dig klok!
Läs därför varenda bok! (Falstaff Fakir)

I dag på Nationaldagen skriver vi traditionsenlig blogg på Kistalight.
Vi spanar efter något typiskt svenskt!
Varför inte något om Svenska Akademien?
Kistalight älskar att tippa Nobel pristagare i litteratur.
En gång har vi till och med tippat rätt!
Vilket blev en artikel i studenttidningen Gaudemaus om Garcia Marques när det begav sig.
Akademien i våra hjärtan alltså!
Fin artikel ovan från SvD om Horace Engdahl i mitt Twitterflöde!
Läs den tillsammans med att kika på Svt play Snille och smak - en film om den Svenska Akademin så får du en mer nyanserad bild av akademien och deras arbete än de senaste månadernas demonisering i media av ledamöterna.
Visst kanske det förekommer mobbing mellan ledamöterna och visst kan det florera mer härskarteknik än kultiverad  umgängeston si så där aristokrater emellan.
Lättkränkta lärde som hemfaller åt att osynliggöra, förminska, reducera, tränga ut och demonisera varandra.
Ändå undrar man som läsare och utanförstående över han Horaces karaktär?
Vilket i artikeln i SvD förklaras med hans oförmåga till att känna empati. Vilket också gör att hans lärdom om än väldigt begåvat får en grund och ytlig klangbotten.
Kan också förklara varför hans författarskap med aforismer och essäer känns så överraskande platt och klichéartat.
Nu från småborgerlig härskarteknik till en liten spaning på Nationaldagen i Svenska Akademiens historia.

God morgon grabbar och tjejer! (Lite morgonchatt innan skolan börjar)
Svenska akademin grundades 1786 av Gustaf den III. Dess syfte är att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet. Valspråket är Snille och smak. Förebilden var Franska Akademin och ursprungligen var tanken att även Svenska akademin skulle bestå av 20 ledamöter men Gustaf den III tyckte att benämningen de aderton hade en mer (svensk) språklig och poetisk klang.
I mars 1786 utsåg Gustaf den III Akademiens första 13 ledamöter. De skulle vara av tre kategorier; skönlitterära författare, lärda och herrar. De senare skulle representera börd och smak. Den 5 april 1786 instiftades sedan Svenska Akademien i Börshuset i Gamla Stan. De ursprungliga tretton valde nu de resterande fem ledamöterna. Flera av dem var upplysningsmän, andra var lärda och flera kom från kända ämbetsmannasläkter.
Gustaf den III:s syfte med Akademiens grundande var även att skapa en motvikt i kulturlivet till universitetens inflytande, främst då Uppsala Universitet. Svenska Akademien organiserades då som en offentlig korporation som innebar att den är fristående från statlig inblandning men med kungen som rår över dess regelverk (stadgar). I dag förvaltar Akademiinvest Akademiens tillgångar som är betydande och ligger till grund för en del av priserna och stipendierna.
Kistalight som tror att Gustaf den III:e var en av de smartaste regenter vi har haft genom århundradena, dock att talangerna var något ojämnt fördelade, så hade han en utomordentlig koll på det här med härskarteknik. Grundandet av Akademien kunde då ses som ett led i att utöva och behålla makten. Upproriska män (herrar), lärde och författare med upplysningsidéer och revolutionstankar kunde då knytas till kungen i ett slutet sällskap och kivas, debattera och mobba varandra, istället för att göra revolution. Vi har dock inte riktigt kunna belägga den senare tesen trots att vi lusläst kapitlet Gustav III:s parnass av Sven Deblanc och Sverker Göranssons i Från runor till romantik ur Den Svenska Litteraturen.
Alldeles säkert är dock att Gustaf den III:e ville ha fristående institution i förhållande till universiteten och handelsvärlden!
Just att Svenska Akademin är en fristående organisation, korporation, med de aderton (used to be) lärda i förhållande till stat och kapital gör det också till en mycket spännande och unik organisation.
Visst ... visst tycks ledamöterna omedelbart transformeras efter inval och bli någon sorts feodalt frälse i pösiga lightversioner från Gustaf den III:e tid och reta gallfeber på frikyrkopastor Wiman på DN kultur och före detta fruar till ledamöter som tycks närvara i alla TV-soffor..
Kistalight tycker ändå att om Akademien lyckas modernisera sig, med ökad transparens, de nya stadgarna om rätten att avgå och att medlemmarna ska delta i Akademiens arbete annars uteslutning efter två år är en bra början. Den enskilde ledamoten bör också ha en känsla för att Akademiens överlevnad och fortbestånd är viktigare än den enskildes intresse och privilegium.
I år blir det inget Nobelpris i litteratur, inte självklart att Akademien kommer att få dela ut det i framtiden, men det viktiga arbetet med SAOB (svenska akademins ordbok) och SAOL (svenska akademins ordlista) består och så finns det massor av andra trevliga priser, från Bellmanpriset till Nordiska priset som Svenska Akademiens delar ut varje år.
Kistalight skulle inte drömma om att tacka nej om det t ex fanns ett bloggarpris i genren.

Vilken spännande historia vi har i Sverige.
Sjuttonhundratalet med sammanbrottet av stormaktstiden, Hattar och Mössor under frihetstiden med för sin tid kanske världens mest radikala tryckfrihetsförordning. En tro på det nyttiga (utilism) plus Linné med sin systematiska lära om växtriket (ett biologins operativsystem) och grundandet av vetenskapliga akademier och så den gustavianska tiden med sitt vurmande för kultur, vetenskap, upplysning, allt som var franskt och grundandet av den Svenska Akademien.
En annan värld, en annan tid, ett annat sätt att tänka och att känna!
Kanske kan vi känna igen oss i den världen och ändå inte!
Svenska Akademien om den förmår att anpassa sig till digital modernitet, globalisering, sociala medier, #metoo rörelse, upproriska knytblusar och krav på transparens skulle kunna vara en rottråd till vårt vårt svenska unika 1700-tal!
Redan de första De Aderton började gå sin egen väg. Gustaf den III lyckades inte styra sina författare som Kellgren, Leopold och Rosenstein (med flera).
Ändå visade Gustaf den III respekt för sin akademi och lyckades balansera sin kungliga despoti med upplysningsidéerna och den revolutionära andan som låg i tiden åtminstone fram till 1793 och sammansvärjningen (mordet) på Operan på konungen.
Alltså en viss självständighet redan från början av Akademien. Vill man läsa en rolig minibiografi över Den förste ständiga sekreteraren Nils Rosenstein som satt rekord länge i 38 år på stol nr 11 mellan 1786 - 1824. Läs Den förnuftige Rosenstein av Sven Deblanc i Den Svenska Litteraturen del I!
Nils Rosenstein en svensk Sokrates och upplysningsman!
Dessutom gillade han bordets lockelser, mat och dryck, och förmådde ha passionerade känslor även om de inte blev besvarade.
Något var han ute i kylan efter mordet på Gustaf den III som misstänkt Jakobin men räddades av att han var kronprinsen Gustaf Adolfs lärare.
Snille och smak var för Rosenstein idéerna från upplysningen.
Redan som ettåring blev han inskriven på Uppsala universitet, curling föräldrar på 1700-talet, sedan blev det studier där och i sin ungdom vistades han i Paris som sekreterare på svenska ambassaden. Där han kom att träffa profiler inom upplysningen som Benjamin Franklin, Diderot dÁlembert och inspirerades av Lockes empirism. Från Paris brevväxlade han med Kellgren som han stödde under hela sitt liv. I sin kamp för upplysningen höll han 1789 (passande år se franska revolutionen) ett klart, moderat och balanserat tal inför Vetenskapsakademin i ämnet. Ett tal som trycktes 1793, ljusskyggt år med tanke på mordet och sammansvärjningen mot Gustaf den III.
Rosenstein ville forskning, kultur, intellektuell besinning och tolerans även mot meningsmotståndare. Han överlevde sin egen generation men vidhöll sina åsikter mot de unga snillena i romantikens generation och kom trots deras motsatta åsikter att stöda flera av dem.
Utan Rosensteins vidsyn hade Svenska Akademien inte överlevt länge skriver Sven Deblanc i kapitlet Gustav den III:s parnass ur Den Svenska Litteraturen.
Var finns en Nils Rosenstein i dag?

Tidigare bloggar på Nationaldagen från Kistalight

Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013
Slas Light 6 juni 2014
Miljonprogrammet Light från Kloss till Koja 6 juni 2015
Det var Håkan Hellström och jag... 6 juni 2016
Friggeboden i våra hjärtan 6 juni 2017

© Thommy Sjöberg

Labels: ,

1 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Här är samtliga forskare i uppropet mot Akademien - http://DN.SE https://www.dn.se/kultur-noje/har-ar-samtliga-forskare-i-uppropet-mot-akademien/ … Mer än 200 litteratur och språkforskare misstror #SvenskaAkademins legitimitet!

Se redan Gustaf den III:s Akademien som ett behov av en motvikt till universitetens intellektuella dominans under 1700-talet.
Nu vädras det morgonluft kring utdelningen av Nobelpriset i litteratur!


2:05 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home