Wednesday, April 26, 2017

Skrivet i Ljus - Lightwriting på Moderna

.
Suspense (spänning) fotografi från 1864 av Julia Margaret Cameron från Moderna Museets samlingar. Bild från min mobil Thommy Sjöberg
Kistalight var på pressvisning här om veckan  på Moderna och såg den senaste utställningen Skrivet i Ljus - de första fotograferna. En utställning med museets egna verk från deras omfattande samlingar av äldre fotografi.
Lite namedropping här när det gäller fotografer, deras verk och tekniker från fotografins barndom och Modernas samlingar. Oscar Gustave Rejlander The two ways of life, Julia Margaret Cameron med konstnärligt utformade porträtt, bägge albuminsilverfotografi, William Henry Fox Talbot The Pencil of Nature, 1844-46, en av de absolut äldsta i samlingen saltpappersfotografi och Carleton E Watkins amerikansk framgångsrik naturfotograf speciellt med bilder från Yosemite Valley albuminsilverfotografi. Vidare har vi svenskarna Carl Jacob Malmberg porträttör med ateljé som sedan fotografen Rosalie Sjöman tog över, de använde gärna albuminsilver fotografi för sina bilder. Fascinerande samling är Nils Strindbergs bilder från Andréexpeditionen, gelatinsilverfotografier som överlevde mer än 30 år i den arktiska isen och slutligen den medicinske fotografen Carl Curman och hans verk.
Ett unikum i Stockholms museivärld är Biologiska Muséet uppförd 1893 i nationalromantisk anda. Muséet har en spännande arkitektur och är utformad som en stor kamera, ett diorama, med dagsljuset som ljuskälla, där du kan se skandinaviska djur tillsammans med Bruno Liljefors naturmålningar i ett 360 graders panorama. Den irländske konstnären Gerard Byrne presenterar sitt videoverk Jielemeguvvie sjisjnjeli (film i en bild) om Biologiska muséet på utställningen tillsammans med curatorn Anna Tellgren.
 Intressant är tycker Kistalight Daquerreotypin den första medialt framgångsrika fotografiska typen, gav knivskarpa poetiska avbildningar och krävde lång exponeringstid. Bäst då att det inte är allt för kallt i ateljén för lättklädda modeller.
Moderna har några roliga naken studier i daquerreotyp, som medaljonger i sin samling, redan på den tiden kunde erotiska bilder nå stora tittarsiffror och kittla nyfikenheten. Bild ovan från min mobil Thommy Sjöberg
Kistalight  knyter an här nedan med en bit om Daquerroi fotots historia och tekniska bakgrund. Något vår curator på utställningen inte gärna fördjupade sig i.  Biten är en uppgift som Kistalight knåpade till som student på äldre dagar här om året från en kurs i Digital fotografi och bildteori. En kurs som gavs av institutionen för Data och Systemvetenskap SU i Kista i samarbete med Kungliga Konsthögskolan.

Daguerreotype Light

Den tidiga fotografins historia
Daguerreotypen är namnet på den metod som användes vid genombrottet för historiens första fotografier. De första fotografierna hör hemma vid tiden för när den industriella revolutionen erövrade Europa under tidigt 1800-tal. En tid när teknik och vetenskap utvecklades och man stod inför en rad nya uppfinningar där fotografiet var en av flera innovationer.
Ljus (Lightwriting - Wow säger vi på Kistalight!) eller sol skrivande var det ursprungliga namnet för fotografi. Ursprunget till hur gåtan löstes för det som anses som första fotografiet fanns i idén bakom Camera Obscura och i tekniken med Heliografen (sol och skrivande) och gjordes av entreprenören och teknikern J. N. Niepce. Se nedan!
View from the window at Gras Heliograph 1826 alt 1827 - solteckning gjord genom en Camera Obscura med en exponeringstid på 8 timmar.Tennplåten i kameran var preparerad med en sorts asfaltslack (tjära) löst i lavendelolja.   
 Vid exponering i solljus blev därför asfalten hård och olöslig på de belysta ställena, men blev löslig på bildens mörka partier, som sedan tvättades bort med en lösning av lavendelolja och terpentin.
Niepce kom sedan att samarbeta med L. J. M Daguerre. Daguerre som var målare, designer av scenuppsättningar och delägare i en Diorama - en sorts teater där man visade realistiska special och spökeffekter för åskådarna och där han använde sig av en Camera Obscura teknik för att manipulera effekterna.
Camera Obscura är ett mörkt rum där det finns en ram eller hål i en av väggarna som släpper in solljuset som då kunde avbilda landskapet utanför i en upp och nervänd bild på en av väggarna. Byggde man sedan lådor som kunde fånga den processen kom de att kallas kameror.
L.J.M Daguerres Daguerreotypen har sin grund i och utvecklades från Camera Obscura idén och Niepces Heliografi.
Daguerre ersatte Niepces tennplåtar med silverplåtar (försilvrad kopparplåt?) som utsattes för kvicksilverångor som påskyndade exponeringstiden. Det ljuskänsliga materialets reaktion stoppades sedan upp med en blandning av koksalt. Metoden kom möjligen till, hittades, av en slump, men hokus pokus hade Daguerre uppfunnit en av de första fotograferingsmetoderna där detaljer framträder med stor skärpa.
Boulevard de Temple troligen 1938 alternativt 1939 Daguerreotyp Bild L. J. M Daguerre

Enligt NE innehåller en kamera av Daguerre en kasset med försilvrad kopparplåt där bilden skulle framträda . Där finns ett föga ljusstarkt objektiv på kamerans front. Skärpan ställdes in genom att kamerahusets bakre del antingen drogs ut eller sköts in i dess främre del.
L. J. M Daguerrre och J. N Niepces (egentligen sonen Isodore Niepce) fick ett patent på metoden som fick namn efter Daguerre och kallades Daguerrreotype. Franska Akademin för vetenskap kom att att stödja Daguerre med en livslång pension och livränta mot att metoden, Daguerreotype, släpptes fri från 7 januari 1839 för alla och envar att utöva. Jämför fria programvaror i dag på internet.
Daguerreometoden var en speciell metod och varje bild kunde bara bevaras i ett unikt foto. För att kopiera fick man ta foton av fotot.
Flera metoder kom att utvecklas förutom Daguerroe också Photogenic och Calotype. Daguerroetypen lämpade sig för bilder där detaljerna var skarpa och viktiga. Det kunde gälla både historiska byggnader, vetenskap och krigsbilder och så småningom porträtt från förment rasistiska, makthavare, kändisar till kommersiella familjeporträtt. Calotypen saknade Daguerroetypen skärpa för detaljer men skapade mer atmosfär, nostalgi, medeltidskänsla och lämpade sig bättre för masskopiering.
Etienne Carjats berömda porträtt av Charles Baudelaire 1862 - Woodburytype

Från mitten av 1800-talet när fotografin expanderade blev det en kraft för masskultur, den demokratiska rörelsen och den växande medelklassen tillsammans med populärlitteratur, dagstidningar, billiga litografier och gravyrer. Man kunde dela in fotografiet i tre områden. Det Mekaniska exakt återgivande, Konstfotografiet arrangerat, modifierat och disponerat på ett vackert sätt och Speciella bilder där fotot skulle återge ett högre mål, instruera, rena och vara nobelt. En av de viktorianska epokens mest berömda porträttfotografer var Julia Margaret Cameron som hade ambitionen att förädla fotografin till konst. Det förädlade konstfotot hämtade gärna teman och idéer från andra media som poesi och måleri.
© Thommy Sjöberg

Labels: ,

1 Comments:

Anonymous Kistalight said...

View from the window at Gras Heliograph 1826 alt 1827 - solteckning gjord genom en Camera Obscura med en exponeringstid på 8 timmar ovan i texten är ett:
Citat från Per-Anders Westman, Vännäs Fotografins historia.

4:32 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home