Monday, February 09, 2015

Pamuk och Istanbul Light

Dags att gå på avslut med bitarna om Istanbul!
Orhan Pamuk ovanför Blå Moskén med kupolen och Marmarasjön som blänker blått bakom minareterna med inloppet till Bosporen och  Asien i bakgrunden.
Nu får det bli lite funderingar kring den bild av Istanbul som Orhan Pamuk målar upp i sin bok och memoar om den historiska staden.
Vi läser om delar av Orhan Pamuks bok om Istanbul efter att ha kommit hem från vårt besök i staden.
Att läsa en stor författare som Pamuk är att ta del av en välskriven skildring av Istanbul och se hur bilden av staden vuxit fram genom utländska författares ögon som Gustav Flaubert, Theo Gautier och Pierre Loti och ta del av deras inflytande och hur de har påverkat bilden av staden med sina intryck (brev mm) från den sena Osmanska perioden.
Orhan Pamuk lyfter också fram fyra klassiska krönikörer och flanörer från Istanbuls tidningsvärld. Skribenter som har haft stor betydelse för honom som författare och skildrare av Istanbuls myllrande labyrinter. De fyra krönikörerna är tidstypiska flanörer, som sitter på café (Meyhane) och är goda iakttagare av Istanbuls särart, de historiska miljöernas ruiner, gravvårdar, palats, moskéer och minareter.
De fyra, Yahya Kemal benämns som den fete poeten, populärhistorikern R E Kocu, À S Hisar med sina Bosporenmemoarer och romanförfattaren À H Tanpinar. De var alla melankoliker, loners och tidstypiska skildrare av ett imperium (Istanbul) i förfall och hur en ny sekulär och stark nationalistisk stat växer fram, Turkiet, och den speciella känsla, melankoli, som kunde finnas där och som Orhan Pamuk benämner som hüsün. Melankolin hämtar också näring i den speciella brytning av känslor som kan finnas mellan öst och väst, Europa och Asien, och mellan Orienten och den i Istanbul odlade, bland de intellektuella, vurmen för den franska kulturen.
En annan kolumnist, Ahmet Rasim, som Orhan Pamuk hyllar och som troligen är förebild till den mystiske krönikören Celâl i hans Den Svarta Boken. Ahmet Rasim räknas som en av Istanbuls stora författare med sin humor, skrivglädje och kärlek till livet så lyckades han balansera sorgen efter svunna storhetstider och Sultanens censur. Han fann en egen ton som staden Istanbuls specielle krönikör, tids och miljöskildrare och han blev en feuilletoniste i stadens stora tidningar.
Frågan är om inte Orhan Pamuk också just balanserar sitt författarskap mellan det fria uttrycket (ordet) och den turkiska identiteten, den speciella lagtext, som finns i den turkiska lagen som säger att det är ett brott mot staten att kritisera eller förlöjliga det turkiska!
Ändå skräder inte Orhan Pamuk orden när det gäller de pogromer som drabbade greker och armenier under några dagar (6-7) september 1955 i Istanbul och för gott gjorde slut på den mångkulturella generositet som hade rått under århundraden i Istanbul. Pamuk har även offentligt kritiserat (nämnt) folkmorden mot armenier och kurder under första världskriget som genomfördes av de nationalistiska ungturkarna vilket officiellt förnekats av den Turkiska staten.
Orhan Pamuks bok Istanbul Minnen av en stad är en briljant och kunnig litterär skildring av Istanbul. De briljanta essäerna om staden varvas med de egna minnena och uppväxten i en sekulär övre medelklassfamilj. Den lille Orhan curlas av sin pappa i sina litterära intressen när fadern skjutsar honom på lördagarna i sin stora Packard från Beyoglu över Galatabron till  Bokbasaren i närheten av Den Stora Basaren på andra sidan Gyllene Hornet för att söka efter modernistiska europeiska författare.
Sic!
Kistalight tänker på sig själv som curlande idrottsförälder i ishallar och gympasalar under i stort sett hela 90-talet!
Kultur det med!?
Trots Orhan Pamuks briljans kan det vara intressant att notera vad som inte finns med i hans minnen av en stad!
Viss polemik där!
Kistalight saknar några av de riktigt stora författarna från Istanbul som Yasar Kemal, några av hans romaner utspelar sig i Istanbul, eller en lyriker som Nazim Hikmet med fantastiska diktsviter om staden. Nazim Hikmet som mest fick tillbringa sin tid i fängelser eller leva i landsflykt också en folkets poet som Orhan Veli saknas hos Pamuk, den senare något av en Istanbuls egen Cornelis. Kanske hörde de senare hemma för mycket på vänsterkanten för Orhan Pamuks smak, kanske dominerade inte känslan av hüsün för staden Istanbul hos dem även om den fanns där.
Möjligen hade de också mer livskraft och var mer överlevare än flanörerna och melankolikerna?
Sedan var det aldrig hälsosamt att förknippas med vänstern med tanke på den turkiska militären. Den officiella censuren fanns där - se den turkiska identiteten liksom den informella självpåtagna censuren.
En svartvit plåtande fotograf Ara Güler, vän till Orhan Pamuk, finns rikligt representerad i memoarboken. Ara Güler är en världsfotograf som står nära i uttrycket till både hüsün och livskraftiga porträtt av arbetande människor, miljöer och mycket av den kraft och energi som finns i staden Istanbul. På det sättet står han närmare vänsterförfattarna ovan än de melankoliska flanörerna.
Mindre farligt med bilder än med litterära texter i turkiska författningsdomstolar?
Hur som helst Orhan Pamuk verkar i dag hellre bo i New York där han undervisar i litteratur och ägnar sig åt sitt författarskap än att han lever i sitt kära gamla Beyoglu och flanerar i Galatakvarteren.
Ett sätt att komma vidare med författarskapet och få arbetsro?
Vill man välja två världsstäder, megapolis för ett besök i dag, så är Istanbul och New York oöverträffade städer med sina vattenspeglar och stadssilhuetter men också för sin vitalitet och energi när det gäller kultur, tillväxt och ekonomi men Istanbul har sin historia av svunna epoker och förlorade imperier vilket knappast New York kan matcha.
 Möjligen tillhör New York ett sjunkande imperium och en fallen stormakt men än har man långt till Istanbuls hüsün!
Varför inte följa en tysk musiker i Fatih Akins prisbelönta Crossing the Bridge.
En film om Istanbuls musikscen som avslutning!
Orientaliska rytmer, moderna dansande dervischer, europeiska influenser och häftiga stadsvyer! Från urban modernitet, nöjesliv till ung fåraherde bland ruinerna!
Hüsün över Istanbul?


     Grabbar och tjejeroch fru Mimmie (Ulla)! 
Direkt från katedern, jag menar, köksbordet i Kista!                                
På vår båttur på Bosporen delade vi bord på båten, drack thé, med ett äldre par, fabrodern såg ut som hämtad ur en femtiotalsfilm av Elia Kazan, keps och lätt kritstreckrandig kostym med nål av Atatürk, på kavajslaget och den äldre damen hade sidenscarv på huvudet och muttrade om sharia när hon såg svartklädda kvinnor som steg ombord på båten. 
Paret visade sig vara ett lärarpar såg vi när vi strosade runt i Anadolu Kavagi, vår båtturs mål, vi såg paret på skolgården i ortens lilla skola. Vår man såg ut som en typisk folkskollärare, en folkbildare, i Atatürks anda. Detta får oss att tänka på att kanske borde vi också ha med något om kemalism här på sidan om inte annat än för vår egen skull!
För att reda ut några av dessa snåriga politiska doktriner i det moderna Turkiets politiska historia!
Hjälp egentligen behöver vi en lärobok i Turkiets moderna historia!
Även om vi har läst Stefan Foconis historiebevandrade bok Istanbul som mycket kunnigt lotsar läsaren genom en hel del av Turkiets historia.
Mustafa Kemal Atatürk är mest känd för att han blev Turkiets landsfader och president efter Ottomanska rikets fall. Hans största reform var att han moderniserade och latiniserade det turkiska språket vilket innebar att han införde ett alfabet och latinska bokstäver i skriftspråket. 
Dessutom införde han en doktrin med sex hörnstenar för att förnya det Ottomanska styret och arvet efter sultanerna.
Republikanska folkets parti grundades av Mustafa Kemal Atatürk den 9 september 1923 inte långt före att den Turkiska republiken utropades den 29 oktober samma år. 
Partiet använder ideologin för att symbolisera sig självt - se de sex pilarna (principerna) deras logotype!

 De sex principerna, hörnstenarna, lades till den konstitutionella lagen den 5 februari 1937 som ett tillägg från grundlagen (Artikel 2 från 1924) och lyder Turkiet är; (fundamenten - principerna) vilar på: 
republik, populism, sekulärism (skiljer stat och religion), reformism, nationalism och statism - det sista är när staten är ledande när det gäller samhällets organisation och ekonomiska utveckling - se vissa likheter där med folkhem, fascism och kommunism. Statens inflytande på ekonomin har lättats upp under Erdogans tid och liberaliserats (mer korruption säger elaka tungor) med betydligt större andel privata investeringar och marknadsliberalism råder i dag. 
  Utan att snärja in oss för mycket i de olika tolkningarna av doktrinerna ser vi att de har karaktären, i praktiken, av sakrosankta (heliga) fundament och de blir därför ej prov och tolkningsbara i civila domstolar utan de blir mer som en sorts moderniserad lagar i shariaanda, statisk och förutbestämd av de turkiska domstolarna, där tryck och yttrandefriheten ständigt ifrågasätts, prövas, och  en turkisk journalist, författare, filmare eller tecknare och bildkonstnär lever ständigt med risken för åtal och fängelse för hädelse av den turkiska identiteten och staten. Skiljandet mellan stat och religion när det gäller lagar får ändå ses som en kraftfull modern utveckling från det osmanska riket. Nu något om källor och litteratur från vår resa!

Källor och litteratur
Brodsky, J. Att behaga en skugga
Edfelt, J. Brännpunkter
Ekelöf, G. Skrifter 3 Dikter 1965 - 68
Falkman, K. Turkiet/Gränsfursten Utsikter från svenska palatset i Istanbul
Foconi, S. Istanbul Vandringar i Europas största stad
Glancey, G. Arkitektur 
Guideböcker Istanbul, Första klass pocketguider, Första klass reseguider och Lonely Planet
Hikmet, N Poems of Nazim Hikmet
Karlsson, B. Urban Safari
Moberg, U M. Istanbul En vandring med Gunnar Ekelöf & Fahrelnissa Zeid
Pamuk, O. Den svarta boken
Pamuk, O. Istanbul Minnen av en stad
Pamuk, O. Pappas resväska
Solidarity Park Poems, 60 poems about the Gezipark
Özkök, L. Vindarnas väg

Artiklar
Amnesty International Gezi park Protest PDF 2013
Andersson, E. Regeringen lägger ned tre kulturinstitut SvD 24 oktober 2014
Aykac, C. Strong Bodies Dirty Shoes: An Ode to the Resistance 8 januari 2014
Can, M. Konsten är allt, Intervju med Orhan Pamuk, DN 9 december 2006
Can, M. Vid mystikens källa, Gunnar Ekelöf i Istanbul, DN 16 april 2002
Hammargren, B. Sociala medier stängs ned / _ _ _  / SvD 29 mars 2014
Schlyter, B. Splittrat Turkiet vid politiskt vägskäl SvD 8 augusti 2014
Shafak, E. Kaotisk tid i paranoid stat SvD 3 mars 2014
Shafak, E. Twitterförbud fick motsatt effekt 24 mars 2014
Shafak, E. Turkiet splittrat och förvirrat 4 februari 2015
Von Hall, G. Turkiet vacklar om IS 27 oktober 2014

Filmer Youtube
Crossing the Bridge  The Sound of Istanbul is a 2005 film/documentary directed by Fatih Atkin 
The other side by Ilhan Ersahin's Wonderland. This song is composed by Ilhan Ersahin and Jane Birkin. Video by Kino

Labels: , , , ,

2 Comments:

Blogger Thommy said...

Kanske blir det en blogg till om Istanbul?
Varför inte om de platser vi inte hann med under vår vistelse där!
Vi nämner några utan rangordning!

* Cruisa på Gyllene Hornet en dag med strandhugg
* Besöka Chorakyrkan, nära stadsmuren, som inspirerade Gunnar Ekelöf till dikten Den Svarta Madonnan
* Besöka Eyüp platsen och Pierre Loti-Kaféet
* Besöka Bokbasaren och skänka dem några Kistalight
* Strosa i kvarteren kring Galata och Självständighetsgatan (Beyoglu) en gång till
* Fika eller thé på hotel Pera Palace
* Besöka Top Kapi palatset miss - hann inte med det - shame!
* Luncha, fisk eller skaldjur - musslor, på Galatabron eller middag
* En båttur till Üsküdar med promenad där
* Besöka Istanbuls Moderna vid Bosporens strand (kaj) med utsikt mot Serajudden och Hagia Sofia

4:45 AM  
Anonymous Kistalight said...

I efterhand har Kistalight även läst Ingmar Karlssons Turkiets historia.
En ganska nyutgiven bok om landet som landar i Erdogans tilltagande maktfullkomlighet men före militärkuppen.
Bra översikt om Turkiet i Karlssons bok!
Möjligen en partsinlaga, förespråkar, att Turkiet bör vara med (gå med) i EU.
Allt så mycket mörkare nu i Turkiet efter militärkuppen!

1:34 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home