Thursday, February 26, 2015

BHL & André Glücksmann is back

BHL, Bernard-Henri Lèvy, och André Glücksman är tillbaka! Min ungdoms filosofiska hjältar är still going strong! Nya franska filosoferna som kom med alternativa funderingar och idéer när vänstern och Jean Paul Sartre under 1970-talet tycktes ha kört fast i allt för mycket testuggande med en färdig marxistisk världsbild.
Kollar i bokhyllan - visst står de där BHL med Barbari med mänskligt ansikte och Andre Glücksman med Kokerskan och kannibalen.
Dessutom lästa.
They never come back gäller inte dem!
Nu är de här med funderingar kring vår tids totalitära anspråk i religion och politik.
BHL på Berns här om helgen för föreläsning inbjuden av föreningen Judisk kultur för att föreläsa om Charlie Hebdo och den politiska utvecklingen, antisemitism och islam, i Frankrike.
Bangladesh, Bosnien, Afghanistan, Libanon, Gaza, Lybien och Syrien, oro, krig och krisländer är aktivisten och föreläsaren Henri-Bernard Levys arena.
Nu efterfrågar han idédebatt och diskussion inom islam om jihadism och fundamentalism. Det behövs en muslimsk Talmud säger han och en utveckling från en statisk uppfattning om religionen. Judendomen och kristendomen som äldre religioner har också under åren varit föremål för debatt, kritik, förändringar och reformerats och kommit vidare från en statisk och sakrosankt uruppfattning.
 BHL tycker franska vänsterns uppmaningar att Frankrikes muslimer inte behöver delta i den stora antiterror demonstrationen och manifestationen för Charlie Hebdo i Paris var en märklig inställning! Mysko eftersom de inte behöver ta ställning mot terror då de inte delar fundamentalisterna uppfattning om islam.
Vem gör det kan man retoriskt fråga sig!
 Möjligen har BHL missat en del av de rörelser, idéer och manifestationer som det ändå finns i den moderna muslimska världen. Kistalight som nyligen har varit i Istanbul och lite yrvaket försöker upptäcka och orientera sig i Turkiets moderna historia ser att det finns en turkisk rörelse Hizmet som leds av en turkisk imam, författare, förläggare och friskolegrundare mm Fethullah Gülen. En rörelse som förespråkar dialog med de andra monoteoistiska religionerna och inom islam t ex med aleviterna. Rörelsen betonar vikten av utbildning och tror på vetenskap, flerpartipolitik - demokrati, ändå måste Hizmet ses som en konservativ politisk kraft i Turkiet - men multikulti och dialog inom Islam och politik det förespråkar man.
Spännande Understreckare i Svd 24 februari om Gülen och Erdogan och dagens politiska maktkamp i Turkiet!
 Intressant Understreckare även i SvD 14 februari Upplysningsklassiker kan rädda Europa om André Glücksmans läsning av Voltaires Candide.
Glücksmanns läsning av Voltaires Candide närmar sig uppfattningen att romanen kan ses som ett manifest mot intolerans och ett traktat mot en idealiserad  och förljugen världsbild.
Kistalight som läste Candide tillsammans med sina gymnasieklasser på 1990-talet minns att det var en roman från litteraturhistorien som fungerade för eleverna. Satir när den är som bäst, lättläst, välskriven med en lätthet som bara en fin stilist och en författare som är kunnig i sitt ämne kan visa upp - alltså tacksam att diskutera.
Visst kan Candide fungera som en studie, om än satir, i att världen inte är god och att den förespråkar tolerans och vikten av en tro på nyttan.
Det gäller att odla sin trädgård!
Hm...hm kan det fungera, läsning av Candide, som motgift mot destruktiv pessimism och hänsynslös extremism? Hur som helst kan säkert satir hjälpa till (Understreckaren ovan) att få unga människor på bättre köl, få sin verklighetsuppfattning, en smula avdramatiserad, och få syn på mer komplexa sammanhang.
André Glücksman som trots tuff uppväxt, (klarade judeförföljelserna som barn genom franskt medborgarskap, övergiven av sin mor vid 10 års ålder och barnhem mm) tråcklade sig genom franska skolsystemets formella elitistiska karaktär på egen hand, student, universitet och medverkade hos CNRS som samhällskritisk filosof, kom senare att stödja konservativa företrädare som Sarkozy.
 Kistalight som älskar satir, pikaresker och magisk realism kan rekommendera rader av romaner i samma anda som t ex Moment 22  (allt som krävs är linjära bombmattor), Blecktrumman (se en galen värld ur dvärgperspektiv - det gäller att slå på sin trumma) eller varför inte Salmon Rushdie och Midnattsbarnen om Indiens våldsamma historia med en tilltufsad, pedagogiska örfilar, 10-åring som kan läsa allas tankar.
Vill man läsa en riktigt ömsint essä rekommenderar vi Amos Oz Hur man botar en fanatiker! En bok som också var en gåva till alla tredje års gymnasister i Sverige för några år sedan. En gåva som gärna kan upprepas.
Vilka är då de Good Guys or the Bad Boys?
Frågan kan inte besvaras men den ställs till alla som har de rätta svaren! Obs det senare en ironi!
Bara genom att ställa frågorna tycker Amos Oz - kan samtal och omöjliga kompromisser göras!
 Klart att utanförskap och eländiga sociala förhållanden kan skapa värstingar men är det hela förklaringen? Svåra förhållanden och en tuff uppväxt kan också skapa utomordentliga samhällsmedborgare - finns massor av goda exempel på det!
Kanske ställer vi fel frågor om extremism?
Vad driver och formar en extremist?
Mål eller medel för ideologin och tron?
Genom SvD 31 januari och Håkan Lindgren Snällhet gör saken värre hittar vi fram till en intressant artikel, sammanfattning, från en konferens av CFR om extremism Becoming a former Identity, Ideology and Counterradicalization.
 Från en think/tank konferens i Dublin 2011 anordnad av Google, CFR och Tribeca Film Institute. Tanken är att diskutera Internets, Youtube m fl, roll i olika gruppers våldsextremism. Resultatet samlas i ett dokument, Whitepaper, för ett nätverk mot våld och extremism - se  www.againstviolentextremism.orgsom ska ge rekommendationer till polismyndigheter och andra som vill arbeta mot våldsaktiviteter och radikalisering bland ungdomar.
Fem olika ungdomar med en historia av extremism bakom sig  intervjuas och man samtalar med dem! Förutsättningar är att:
  • De ska ha tillhört en extremistgrupp 
  • De ska offentligt ha tagit avstånd från våld 
  • De kan tala ut offentligt i sitt eget namn
  • Att de arbetar aktivt mot den våldsamma organisation de tillhörde
Fem olika typer av extremistgrupper valdes;
  • Religiösa extremgrupper (Al Shabab and the Izala Group in Nigeria)
  • Extrem fascist högergrupp ( the Hammerskins and World Church of the Creator)
  • Yttersta Vänstern (Baader-Meinhoff and the Revolutionary Armed Forces of Columbia (FARC)
  • Våldsamma nationalistgrupper ( Irish Republican Army and Azanian People's Liberation Army)
  • Gatugängsgrupper (The Bloods and Latin Kings)



Världen har hårdnat och mörknat men vi bäddar ändå in de gamla vänster aktivisterna HK & Les Saltimbanks från Lille och deras populära protestsång från Sarkozyåren.
Optimism fortfarande möjlig?
Vi ger inte upp!

Vi lägger ut slutsatser och sammanfattning från origialtexten Becoming a former Identity, Ideology and Counterradicalization - från CFR, Think/Do Tank, så länge!
Medan vi läser om de före detta extremisterna och deras historia och berättelser. Vilket förmedlas genom intervjuer!
Läsning som kan fungera som vaccination mot radikalisering och extremism hos unga!
Visst kan detta fungera som studiematerial åtminstone på gymnasienivå!
Som en del i Samhällsundervisningen i årskurs tre kanske!
Passar även på att citera, redogöra för metoderna och tankarna bakom intervjuerna och samtalen i små och större grupper - Methods and Conclusions!
 Kanske bearbetningen av materialet skulle kunna fungera med rollspel? Man gör helt enkelt likadant som undersökningen har gått till! Man intervjuar varandra och spelar upp, intar, de olika rollerna och sedan följer man upp med samtal i först mindre grupper och sedan större grupper. Alternativt att de mindre grupperna redovisar för varandra sina diskussioner. Konsten här är att förse studenterna med bra diskussionsfrågor vilket kan göras med hjälp av gruppledaren, läraren, men framförallt ska man låta studenterna själva få formulera frågor kring deras funderingar om våld, gäng, extremism, ideologi och fundamentalism.
 Viktigt är också att samtalsledaren (moderatorn) eller läraren följer upp, leder och ger en bra riktning och innehåll (kärna) åt samtalen. Obs viktigt att inte läraren intar rollen som besserwisser, moralist eller en som vet absolut hur saker och ting ska vara! Värdegrunden bör bestå i att tagga av eventuella aggressioner, lyssna, leda och låta alla komma till tals, diskussionen som väg till kunskap. Kan i slutändan leda till någon sorts dokumentation och sammanfattning där även kreativa deltagare kan få utlopp för sin fantasi och förmåga.

Methods
The grouping was not exhaustive. It did not include, for example, anarchists or eco-terrorists. Still, the five kinds of groups spanned a wide range of locations, religions, and ideologies and included one group—gangs—that had no stated belief system at all. Once the formers were identified, our research proceeded in two steps. First, we conducted individual interviews with formers. These conversations focused on the subjects' self-identified reasons for joining and leaving their groups. We then gathered the formers together, first at small group discussions in London and New York, and later at a larger Summit Against Violent Extremism in Dublin in June 2011. The topics discussed at the summit sessions ranged from ideology's role in radicalization to the importance of activism in de-radicalization. We also invited several survivors of violent extremism to the summit. Their interactions with formers were illuminating and will be discussed below.
Conclusions
Motivations for joining extremist groups cut across political contexts. These motivations have a great deal to do with the desires that all young people hold: desires for community, identity, and a sense of purpose. This means that counter-narratives are less important than role models and personal relationships are more important than ideology in countering radicalization.
But what of the people who are already in violent groups, and choose to leave? For them the de-radicalization process is, in general, a desperately lonely one. This does not have to be the case. A community of self-identified "formers" can empathize with at-risk individuals as they begin to disengage from their groups, and make the transition into normal society easier once they have left.
Why do we believe this? As in any recovery environment, the most compelling voices come from those who have lived through the addiction. This process is true for former violent extremists. They can speak to the hollowness of a violent group's purpose and community. And they can serve as powerful and realistic role models for at-risk individuals.

Labels: , ,

2 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Massor av besökare på Kistalight den 3 mars - 485 st representerade enligt följande:
Ungefär för statistiken är några dagar för sen!
United States 218
Sweden 198
Russia 74
Ukraine 47
Germany 45
Netherlands 12
France 10
Bulgaria 4
Cyprus 3
Canada 2

Alltså flest besökare från USA!
Vilket händer då och då på Kistalight!

2:15 AM  
Anonymous Kistalight said...

Märker att den pedagogiska fantasin kommer igång när jag läser intervjuerna och slutsatserna ovan!
Starkt och viktigt och oerhört aktuellt ämne som inte har några färdiga lösningar!
Passar för temadagar och projekt påminner, om vi har förstått saken rätt om EXIT på Fryshuset,
projekt som försöker hjälpa människor, ofta unga, att hitta tillbaka från våldsideologier mm.
Som sagt några förslag listas:

Texterna ovan läses intervjuer och slutsatser
Att bota en fanatiker, essä av Amos Oz läses
Filmer - Varför inte Der Untergang om Nazitysklands sista dagar
Diskussioner

Redovisning och samtal:
Rollspel
Videofilm (egna filmer - redovisningar rollspel
Affischer och posters
Egna häften och egen forskning

OSV

3:22 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home