Faïza Guène i signeringstagen
Ser att Faïza Guène fått Peter Pan-priset för Kiffe kiffe imorgon. I DN uttalar hon sig om sitt skrivande:
"- Fast jag vet inte om jag vill bli författare, säger Faïza Guène med en viss avsmak: hon tänker inte identifiera sig med yrkesgruppen. - Visst ser jag att jag är privilegierad i jämförelse med pappa som är byggarbetare, men jag vill inte bli någon äldre alkoholiserad författare som mekaniskt skriver på. Jag vill bara skriva när jag har något att säga. Läser man fransk litteratur just nu så verkar det som om Frankrike består av borgerlig medelklass, litteraturen är mest innehållslös estetik. Jag vill skriva så att folk förstår och kan läsa det jag skriver - och så borde fler få skriva, fler som verkligen har historier att berätta. Och det finns många!"
- Oui mademoiselle Faiza Guène - tres bien!
- Säger vi på Kistalight som tidigare uppmärksammat Kiffe kiffe imorgon.
- Har tillbringat några dagar med Kiffe Kiffe imorgon och charmats av en ung berättarröst från förorten i Paris – La banlieu de Paris – i stadsdelen "Paradiset".Alldeles uppenbart finns här en liten sagoprinsessa med tema från förorten. Med en originell attityd som ger ton åt berättandet. Ung tjej som lever med ensamstående mamma då pappan har stuckit hem till Marocko eftersom det inte blev några pojkar i äktenskapet.
Dofter och lukter hämtas från trappuppgångar och nedpissade hissar i förorten varvat med rektorer som luktar gammalt Bordeauxvin till kyssande pojkvänner som andas cigarettrök och till mamman som gör inpack med olivolja för att ge dotterns hår ett lyster. Här finns socialassistenter på hembesök som kommer när det är som mest olämpligt; ostädat och spisen är som mest skitig.
Faisa är säkert en andlig kusin till Jonas Khemeris tankesultan i Ett öga rött. Hon har dock en mer nollägesstrategi för att överleva och experimenterar heller inte med ordföljder i språket för att ge karaktär till storyn. Dock finns det ordlekar, se titeln, roliga metaforer, några festliga intriger och ständiga anspelningar på populärkultur och tv-serier. Säkert finns det förortsslang i originalversionen och boken har väckt debatt i Frankrike där finkulturen, skribenter på Le Figaro med flera, inte har ansett boken som litteratur.
- Struntprat säger vi på Kistalight som snabbt ser att den ligger nära dagboksromanen, varför inte även bloggen, och åtminstone den förra har funnits i århundraden och hör hemma i litteraturhistorien.
- Här gäller samma i dag som imorgon som titeln anger men under berättandets gång sker en glidning som kan ses i romantitelns betydelse - ungefär från att bita ihop till att gilla läget. Storyn är en feel good historia där huvudpersonerna utvecklats mot det goda och huvudpersonen Doria finner sig tillrätta på en skola där hon utbildar sig till frisör.
Men som hon konstaterar det var "lite som hos Christian Morin. Han var programledare för Lyckohjulet i åratal, men det han egentligen ville göra det var att spela klarinett…"
Andra bloggar om bokmässan:
©Thommy Sjöberg
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Sann historia - eller? Guene i samtal med elever i Montreuil.
Montreuil: Sa rencontre avec des élèves
Elève : Est-ce une histoire vraie ?
Faïza Guène: Ce n'est pas tout à fait une histoire vraie,
il y a des anecdotes dans le livre que j'ai entendues ou vécues mais ce maisce nést pas mon histoire.
Kiffe, kiffe imorgon finns även i Kistalight goes Ryan som inledande ingress till ett kapitel om Normandie.
Post a Comment