Tuesday, August 22, 2006

Skolan i förorten


Skolan i förorten - har den en roll i framtiden
Globalisering, en värld i förvandling, oro - La banlieu de Paris – det brinner i Paris. Förorten där flertalet av våra barn växer upp i dag – en plats som varken är stad eller landsbygd utan snarare någon sorts exil för både invandrare och svenskar.
- Är det här allt det spännande händer?
Där vi lever utan det där riktiga rotfästet och där vi i bästa fall kanske utvecklas till något sorts kosmopoliter och världsresenärer.
- Förorten är något som ligger före. Det hör man på namnet säger Cathrine Önnestam barn och ungdomschef i Spånga-Tensta stadsel i sitt inledande anförande i Tensta Bo 06 seminarium om skolan. "Skolan i förorten – har den en roll i framtiden?"
- En mus tittar på en elefant så vill dagens moderator Pirjo Lahdenperä som är Sveriges första professor i interkulturell pedagogik beskriva dagens huvudfråga för seminariet: Skolan-förorten-framtiden. Hon betonar att dagens kombatanter Ibrahim Baylan och Sten Tolgfors en doldis på väg in på politikerscenen ska formulera mer vad som skiljer dem åt mer än vad som förenar dem.
Eftersom det är valtider redovisar bägge valfläsk i form av en rad förslag men här upprätthåller vi oss vid synen på friskolor. De har kommit för att stanna är man överens om. Sten Tolgfors understryker valfriheten att välja, att kunskapsmålen nås och att det ska vara en nationell kvalitetsgranskning. Ibrahim Baylan å sin sida betonar att det ska vara schysta villkor för lärare och elever och att utsatta skolor ska förstärkas med resurser. Han tror vidare på att engagera föräldrar och att de blir delaktiga när det gäller att skriva individuella utvecklingsplaner.
- Ni har varit jätteduktiga säger vår kärnfulla moderator Pirjo efter debatten – betyg nästan fyra eftersom vi är bland lärare.
I pausen spelar jassmusikanten Tommy Haglund ett verk med den passande titeln Hagstråket by night från 9o-talet. Ett i mina öron Keith Jarret inspirerad verk mjukt och poetiskt. Tommy har sina rötter i Tensta. Han var elev vid Hjulstaskolan och "bodde" i studion hos musikläraren Janne Ramqvist.
Efter paus är dags för vår guru från Lärarhögskolan på 80-talet Ference Marton. Marton betonar en viktig fråga.
- Symptomatiskt säger han är att ingen vill prata om metoder i undervisningen i debatten. Varken Ibrahim Baylan eller Sten Tolgfors nämner något om detta i sina förslag för en bättre skola. Något liknande har han upplevt i lärardebatter.
Morton som forskar om att lära bättre anser att viktigare än faktakunskaper är att kunna se på samma sak på flera sätt ej vad som är rätt eller fel. I sin forskning och gärning har han varit i Fjärran Östern; Kina, Japan och Sydkorea och där utgår man i undervisningen från en problemställning för att finna metoder. I Sverige och USA gör man gärna tvärt om alltså först metod sedan problemlösning. Eftersom Kina, Japan och Sydkoreade varit framgångsrika de senaste åren vid internationella jämförelser om kuskaper i skolan vill han även framhålla att där tittar lärare på varandras undervisning med samma innehåll. Det blir en sorts lessons/studies, ett visst mål ska uppnås till exempel att lära sig procenträkning, demokratins grunder och innehåll och sedan kollar man utfallet efter ett par tre lektioner. De som tycks tjäna bäst på utvecklade metoder är inte överraskande de svaga eleverna även långt senare tester utföll bättre för samtliga elever och inte minst viktigt är att lärarna lär och utvecklas.
Föredömligt säger vi på Kistalight som gärna jämför med praktiska yrken utan att för den skull vara antiintellektuella. Vi tänker på en machokock och hans matlagning som vi läste om tidigare under året Kitchen Confidential Där machokrögarens kockar fick laga provrätter när de skulle anställas. Varje dag hade man på gourmetkrogen även provlagning och avsmakning.
Pirjo Lahdenperä, dagens moderator, som har arbetat som skolpsykolog i Tenstaområdet mellan 1974 och 82 och kan området knyter ihop dagens seminarier med mycket humor och själ och berättar om sina egna erfarenheter som elev i Finland. Glädjen i lärandet är viktigt men även den egna skolans betydelse. Det vill säga att man tillhör och är stolt över sin skola.
- Ungdomar i förorten i dag säger hon är postnationella, mångkulturella och kosmopoliter. De byter koder och integrerar värden. Jämför gärna med ungdomarna från Frankrike - La banlieu de Paris.
De lärare som är värdefulla i den mångkulturella förorten, säger Pirjo och tycks vända sig till rektorerna, och som är interkulturella och viktiga är inte förutsägbara och därmed inte riktigt kontrollerbara. Vilket kan vara klokt att inse för dynamiken i samhället finns i förorten. En mycket sympatisk tanke tycker Kistalights egenmäktigt utsände på seminarium i förorten.
Andra bloggar om Tensta: och Bo06

Copyright LarsThommy


3 comments:

Anonymous said...

Vår machokock ovan heter Anthony Bourdain och boken heter Kitchen Confidential och har litterära kvaliteter.

Anonymous said...

Hettan i debatten om friskolorna beror naturligtvis på att den kommunala skolan i förorten fått, får, sig rejäla törnar. Skolor får läggas ned, lärare blir övertaliga, många av de duktiga, och "begåvade" eleverna flyttas till andra skolor av sina föräldrar som har ambitioner för sina barns räkning och segregationen ökar.
Idén om skolan som en demokratisk mötesplats för alla samhällsklasser dräneras och att det ska finnas likvärdiga möjligheter för alla ungdomar förflackas.
Klart att vi sörjer vi som själva fick möjligheter och en bra grund för våra studier i 1960-talets skola.

Kistalight said...

Det här var eftermiddagen när rektorerna gick hem!
Vilka rektorer?
- Inga namn här men de arbetar på Kistalights skola!
De ursäktade sig faktiskt, lite olika skäl så där, sådana man kan ha en fredageftermiddag.
- Det är lugnt sa Kistalight.
Medan vi gladde oss åt bra diskussionerna och Mortons fina föreläsning.