Sunday, January 22, 2006

Kulturarbetare i triumf


I `ve seen it all baby.
I dag en vilsen näbbval som signalerar med en vattenkaskad i Themsen utanför House of Parlament.
- Ser på lördagskvällen att Wallys, som engelsmännen döpt honom till, upplyft på en bogserbåt slutar sina dagar efter en färd på Themsen förbi Tate Modern, London Eye, Parlamentet och Tower Bridge inför tusentals Londonbor.
- Vilsen och förlorad!
- Ett tecken i tiden?
- Värdigt avslut tycker vi på Kistalight.
Nedan en bit om kulturarbete från förr.


Kulturarbetare i triumf

Don't the moon look good, mama
Shinin' through the trees?
Don't the brakeman look good, mama,
Flagging down the "Double E"?
Citat Bob Dylan
It takes a lot to laugh it takes a train to cry 

Look swedish soldiers!
Yttrande på Stureplan av brittiska turister så där omkring 1968 när studenter revolterade i världen och svenska försvaret fortfarande var en social smältdegel.
Man gjorde lumpen och alla killar fick chansen att under ett år träffa jämnåriga kompisar från olika samhällsklasser och för alltid få ett samtalsämne för fikaraster och ölkvällar.
Undertecknad sörjer detta faktum att det inte är så längre och tänker på de förundrade turisterna på Stureplan som iakttog delar av Stockholms stabskompani, SS, och dess stolta soldater. Vi var långt ifrån några ökända nazistiska stormtrupper. Vi hade hårsvall under båtmössan, flaskbottnade glasögon, öga i zenit, hörde dåligt och hade hjulbent gång och led av hösnuva. Överraskande många av oss hade idrottsbakgrund. Vi var malajer men kallades stabssoldater. Rekryten tog tre veckor på Järvafältet sedan var vi redo för vår tjänstgöring på staber på Karlavägen och på Livgardet vid Lidingövägen.
Ett faktum som meddelades med ett "god morgon stabsoldater" en solig junimorgon på en kulle inte långt ifrån där dagens IKEA i Barkaby ligger. Budskapet ackompanjerades av en skrikig påfågel (härma är all pedagogiks moder) tillhörande ett närbeläget stall, som jagades av vår adjutant, medan kompanichef Brandelius som en siren kablade ut budskapet.
Visst förekom viss militär utbildning; skjuta med kulspruta och AK 4, kasta handgranat, sova i militärtält under vintertid på Järvafältet, anlägga minor, orientering och åka skidor på norra Djurgården! Men mest utförde vi civila sysslor av mer mytisk icke militär art som att rulla ut röda mattan i trapporna upp till Livgardets mycket vackra och historiska officersmäss - En mäss med ett fantastiskt bibliotek och övervakade av historiska porträtt av gamla härförare. Rödamattanjobbet belönades med 10 svenska kronor.
Inte dumt – två dagslöner, för en lumpare enligt 60-talstariff.
Andra uppdrag:
Lägga på en skiva med marschmusik vid given signal när det var dags att hissa flaggan på K1:s kaserngård. Furir står i givakt inför svenska fanan – jag står för musiken. Parkeringsvakt när det var mässor på Storängsbotten – mycket lönsamt. Måla om kontor till fyrstjärniga överstar. En syssla som blev något av ett mode det här året åtminstone ville flera högrankade överstar ha fräsch design på sina kontor och jag och målarkompisen Chibbe Nilsson från Växjö stod för jobbet när vi inte spelade pingis i målarrummet förstås.
Har aldrig haft en så bra serve som det året.
En dag satt ett upprop på anslagstavlans marka.
Operan söker statister till Aida – ett tiotal föreställningar.

Ljudet av tjejerna i ballettens dansskor, ett svischande – älvor som svävar, den lyriska musiken. Vi står uppställda som Faraos garde, en samling malajer som i Triumfmarschen haft svårt med koordinationen, svårt att hålla takten och brunsminkade iförda antika kläder och hjälmar, sköld och lans står vi där och ögonen riktade mot övre ståplats.
Imponerande?
Ja, kanske från åskådarplats.

Innan har vi väntat i artisternas café. En surrealistisk upplevelse – antika kungar som värmer rösterna, fikar och spelar schack, musik från scenen i högtalarna, Faraos malajer som irrar runt, kören som väntar på entré och den förlösande Triumfmarschen i Verdis Aida.
Någon gång säger jag ska jag bjuda mina nära och kära och se Aida.
Sch…titta! 
Nu kommer dom ska jag säga när det är dags för den stora inmarschen och alla ler och nickar instämmande.

© Thommy Sjöberg

10 comments:

Anonymous said...

Kul att du deltagit i en uppsättning i kulturens finrum...

knutanders

Thommy Kistalight said...

- Givetvis dock på en mycket anspråklös proletär nivå väl?!

Anonymous said...

Tjena
Jag låg också på Skeppsholmen, men det var 1976. Samma år som kungen gifte sig alltså. Det var ett jädrans pådrag med militärer från alla möjliga länder. Dom var drillade som fan vilket är mer än man kan säga att vi var. Vi fick i alla fall nya vita vantar och en allmän upputsning. Mat fick vi käka på Gröna Lyktan på Blasieholmen. Gick även att få pilsner och annat på kupong. Helt ok värnplikt med extrajobb på Chapman och Moderna, dagtidsjobb och gratis 70-kort. Ha det gott Christer

Comment by Christer Sund — 4 December 2007

Thommy Kistalight said...

Tjena Christer!
Alltid kul med läsare som hör av sig - kommer så väl ihåg de där dagarna när kungen sa ja.
Morsade just på en gammal lumparkompis på perrongen i Kista med flaskbottnade glasögon.
- Vi hade aldrig fått göra lumpen i dag!
- Synd!
Ha det bra/Thommy

Anonymous said...

Kunde också vara en fördel, så där i ungdomen, att vara lik Marty Feldman. När han var som mest populär under Monthy Pyton tiden hände det när man var ute i svängen att man blev bjuden på pilsner. Och tjejerna fick nåt varmt i blicken när de försökte spana i mitt norra öga.

Thommy Kistalight said...

I ärlighetens namn var K1 inte fullt så malajigt eller malajaktigt som minnesbiten ovan visar. K1 och Livgardet hade drag av, andades, gammal överklass och det vimlade av adliga namn både bland officerare och livgardister.
Och Stockholms Stabskompani var egentligen ett enda stort studentkompani med stockholmskillar. 1968 var det fortfarande få i det svenska samhället som tog studenten.Då gällde fortfarande gammaldags studentexamen. Dessutom fanns det av och till på logementen värnpliktiga, reservofficerer, tolkar, psykologer mm som hade mystiska tjänster på staberna nere på Östermalm - alltså ett ganska spännande ställe att göra lumpen på!

Mats said...

Hejsan

thommy, christer, och kistalight.

Jag heter Mats Lindblom och jag låg också vid Stockholms stabskompani, 1976-1977, så jag var nog med er, men jag kan inte så mycket minnas just er, men det är oerhört roligt att höra av er, då jag just nu letar som forskare, i krigsarkivet och genom pliktverket framför allt efter mitt kompani som var 3:e kompaniet Ss2/3:e kompaniet, om ni minns det.

Jag har idag beställt fram stamkortet i alla fall men det mesta från vår tid, tycks dessvärre vara borta för alltid.

Jag hade ju tänkt att göra en sorts reunion, men det går nog kanske inte, även om jag vet vad alla hette som jag låg inne med.

Om ni minns mig från K1, jag låg vid Hemvärnet och frivilligavd. och tjänstgjorde under Bastionen, så hör väldigt gärna av er.

till mats039@gmail.com eller ring 070 938 30 08

Jag har frågat mig fram, och fått åtskilliga besked och tips. även och särskilt från Pliktverkets officerare.

mvh

mats lindblom

Mats said...

Hejsan igen.

Jo jag tänkte på att jag glömde ju följande, efter lumpen så sökte jag till teatern och blev skådespelare då jag genomgick Calle Flygares teater och filmstudio och Statens Scenskola som det hette på den tiden, och idag kan ni faktiskt se mig på you tube med sökord mats lindblom och då kommer trailers på Fanatikern där jag spelar Knutby-pastorn, och sista söndagen samt the vampire scam.

ni kan nog också hitta mig med cv på filmcafe.se

mvh

mats lindblom

idag är jag skådespelare

sångare

artist
mm

Peter S said...

Tjenare.
Mitt namn är peter och jag bedriver research för en kommande bok om Carl Bildt.
Just nu sitter jag och försöker kartlägga hans värnplikt.
Jag vet att Carl Bildt gjorde en del av sin värnplikt på Stockholms Stabsassistent efter att ha en grundutbildning som personalvårdsassistent från Svea Livgarde, Solna.
Efter att googlat på Stockholms Stabskompani har jag hittat dig via din blog och förstår att du tjänstgjorde där.
Jag skulle behöva veta vad det innebar att göra sin värnplikt där. Carl Bildt påstpd sig resa runt i på olika regementen i Sverge men att han tillslut hamnade på SS(!).
Har du någon vetskap om att han gjorde lumpen där?
Lite luddigt kanske, men om du har lust får du gärna ringa mig på 070 30 85 103.

/ Peter Sincic

Kistalight said...

För att ändå avsluta med lite gott humör!

Vad gjorde du under Kårhusockupationen frågar dottern Evelina?
- Förväntningar om lite radikala äventyr kanske!
Då jobbade jag som målarlärling och läste några ämnen på Komvux, utbildningsreform som Kistalight tog del av, på kvällstid.
Just inte mycket tid över!
Kårhusockupationen kom jag i kontakt med några månader senare när jag gjorde min militärtjänst på Stockholms Stabskompani (SS - sic).
Då träffade jag en gammal kompis från VIK juniorlag i fotboll. Vår gamle vänsterback.
Vi kan kalla honom Berglund, hade plötsligt transformerats från ganska nördig student och fotbollskämpe (hellre än bra) i radhusområdet där i yttre förorten.
Via Kårhuserfarenheterna, till en revolutionär maoist som alltid bar med sig Maos lilla röda för att hitta vägledning på livets borgerliga stig.
Och finna de rätta argumenten i kontakten med de reaktionära befälen och officerarna.
- Blev mest bara jobbigt för oss andra värnpliktiga.
Under militärtjänsten kom han att delta i en demonstration där några av deltagarna togs om hand av polisen.
Berglund kom då på den ljusa idén att leda ett fritagningsförsök iförd militär uniform för att befria sina revolutionära kamrater från det borgerliga polishäktet.
Något som misslyckades förstås trots citaten från Maos lilla röda.
Det blev fler kontroverser mellan Berglund och det militära och borgerliga samhället vilket ledde både till åtal och tror jag frisedel.
Vet inte riktigt hur det gick för "Berglund"!
Maos bondeuppror och kulturrevolution var i alla fall inte i fas med den svenska moderniteten och Summer of 68!
Kistalight ryckte in i de militära (68) ungefär de dagarna när Robert F Kennedy mördades och Andy Warhol skottskadades och under den sommaren råder Pragvåren.
Vilket flera av lumparkompisarna (fotografer) tar del av under sin skördepermis!
När stridsvagnarna från Warsawapakten rullade in i Prag i augusti 1968 fick Kistalight gå extravakt, beredskap, på K1.
Passande uppgift - stallvakt - mocka, strö halm och servera havre till Livgardets hästar.
Sic!
Havre, mjuka mular och tillit!
Summer of 68!