Saturday, December 30, 2023

Stoner Light

                                       

Vi drar en oläst roman till ur bokhyllan, blir Stoner av John Williams, en bok Kistalight fått av sin syster Helene. En återupptäckt roman i kulturens värld  som fick en ny renässans här om året!
Här är det karga förhållanden som gäller, enkel kille med enkel härkomst upptäcker litteraturen när han studerar på lantbruksuniversitet, kommer känslomässigt i rörelse, en passion för litteratur och det vackra uppstår, men påvert är det. Kanske utvecklar Stoner  en nollägesstrategi, ... Kistalight har hunnit med de första kapitlen ... Uh ryser över Stoners karga värld!

Tjoho för nyårslöften när det gäller läsning, nu är Stoner läst i grevens tid. En välskriven bok, egentligen lättläst men ack så tung känslomässig om man det minsta identifierar sig med huvudpersonens Stoners öde. En lågmäld person, plikttrogen, formad av sin enkla bakgrund som farmarson i Mellanvästern, oförmögen att vika ned sig för vänskapskorruption och överhet, om en student inte är kvalificerad för sina studier, tron på skönhet och inget fake to you make it!? En student som bluffar med sina grundkunskaper, är han då värdig en plats för doktorandstudier? 
Inte enligt Stoner!
Vår antihjälte Stoner får det svårt, en karaktär likt en Bruce Willis i Die Hard, om än i akademisk miljö i Mellanvästern under tiden någonstans si så där mellan ww1 och www2.
Han får ständigt på pälsen: 
Misslyckat äktenskap (könskamp) trängs ut i närvaron och relationen med sin dotter, hamnar på dekis i sin akademiska karriär med intriger mellan kolleger, prefekt och dekan, som har sin egen agenda, aj ...  aj, i relationen till Stoner.
Stoner hittar ändå vägen till att bli en personlig lärare, rent av en legend på skolan, från att ha varit en grå  formell plikttrogen lektor som mest betar av lektionerna blir han mannen och myten.
Han får även uppleva förälskelse och kärlek med yngre kvinnlig doktorand som är elev på en av hans doktorandkurser.
Romantik på institutionen för Litteraturvetenskap på universitet i Mellanvästern, stor upplevelse för Stoner men samtidigt det mest förbjudna, en relation mellan lärare och elev även om de är vuxna. Ett rykte som snart når skolans prefekt Lomax som Stoner är i konflikt med. 
Oj ... oj  för kärlek i studentlivet, någonstans mellan kampen för kunskap, smäktande kyssar och envisa studier på studentrummet. Ett faktum som naturligtvis den elake prefekten Lomax sätter stopp för. Det är trots allt mellankrigstid och den konservativa mellanvästerns anda som råder på ett universitet i Missouri.
Grinsippor på kulturredaktioner kan naturligtvis påpeka, lite #Metoo, att doktoranden Katherine Driscoll stod i beroendeställning till Bill William Stoner, en gift man, som kanske utnyttjade sin makt för lite amorösa äventyr även om det skedde med hans hustru Ediths goda minne.
När kärleksäventyret är över, till Stoners stora sorg, tillägnar dock Katherine sin lyckade avhandling till Stoner.
Finalen för Stoner är helt konsekvent, han är en man formad av sitt öde.
Pension och avtackning med en hedersprofessur!
Nej tack, hellre vill han avsluta sina lärar-år vid 67 istället för vid 65 års ålder utan speciella hedersbetygelser!
Verkligheten hinner dock ikapp honom; en stor trötthet, visar sig vara en inre cancersvulst och han genomför sin avtackning och hedersbetygelser med en storstilad kraft och mod hämtad från de karga ungdomsåren som son av en farmare och som fattig student.
Sad, sad story eller en historia om en pliktrogen lektor i litteratur som tycke att det finaste som fanns var att undervisa sina studenter och hålla sina kurser? 

American Gothic, Grant Wood från Wikipedia

John Williams Stoner kan läsas som en lätt maskerad självbiografi men det är också en roman med karaktärer som har litterära (stiliserade) drag för att förstärka handlingen. 
Följande punkter kan gärna diskuteras! Något för gymnasister eller studenter?
1) Hans föräldrar har drag av den kända tavlan American Gothic av  Grant Wood, vad utstrålar paret?
2) Hans hustru; lång, smal och sval med sina känslor, övre medelklassbakgrund, dragning till konstnärliga sysslor, mycket trött måste vila ofta, i dag skulle man nog ge henne en diagnos, autism i Mellanvästern, eller en Madame Bovary från Saint Louis, dåligt förberedd för vuxenliv, som inte är riktigt nöjd med livet som hustru till en fattig lektor?
3) Den ofta frånvarande prefekten Lomax, härskarteknik att inte synas, med vanställt yttre och klumpfot, en kapten Ahab i universitetsmiljö som ställer till det för Stoner när han inte vill godkänna student med liknande lyten.
4) Studentkamraten Finch, dekan på institutionen, positiv, godmodig och lyckligt gift, försöker leda och stötta Stoner, konformist eller bara en mogen och klok vägledare?
5) Berättelsen har också drag av det sociala livet i Mellanvästern på ett amerikanskt universitet i Missouri, här kan socialt ursprung diskuteras och vilken betydelse det kan få föra våra val och hur man hanterar maktkamp, härskarteknik och det sociala umgänget.
6) USA:s historia finns även i bakgrunden till berättelsen och hur den formar Stoners val, första världskriget, Den stora Depressionen och andra världskriget. Stoner knegar på men någonstans tar han som farmarpojke in världens orättvisor. Kan, skulle,  Stoner reagera på andra sätt?
7) Lite feminism kanske, #Metoo på 1930-talet, Stoner och Katherine, lektor och doktorand, ojämlika maktförhållanden javisst! Men var inte Katherine förtjust i sin lite tafatta lärare Stoner med sådan passion för sin undervisning och tro på litteraturen och var inte Katherine en mogen studentska som bottnade i sina känslor, hade ett driv i sina studier och talang för att skriva sina uppsatser, resonera!
8) En del av hemligheten bakom Stoner är att den är väldigt välskriven, John Williams tonar ner Stoners svårigheter, stiliserad skildring av nöd i barn och ungdom och samvaron i äktenskapet, och med dotterns öde, och hur han for illa på institutionen, en sorts mjuk naturalism. Försök att ge exempel på detta!
9) En stilfråga skulle även kunna vara bokens titel, Stoner, väl tydlig kanske, men försök och belys titeln från olika sidor!

Betyg Fem goda föreläsningar av fem, 📖🦉🍒😎
God Fortsättning!
💕
Gott Nytt År! 🚀☃️🎷😎



© Thommy Sjöberg

Tuesday, December 19, 2023

Låtskrivarkonsten Light Bob Dylan

 

Visst blev den läst till slut (20 september) Låtskrivarkonsten av Bob Dylan, ett av årets nyårslöften när det gäller läsning.
Klart vi ska ha med Bob, Låtskrivarkonsten, 66 essäer om låtar, miljöer, filosofiska funderingar, stämningar och känslor i det amerikanska samhället, överraskande nog, handlar det mest om 1950 och 60-tal med gammaldags approach, grabbig variant, av poeten,  singer/songwritern och modernisten inom rocklyriken som var en generations röst med sina sånger från albumen Freewheelin Bob till Blonde on Blond (BoB) när det begav sig under sextiotalet.
Visst skaver det, men Kistalight kan inte låta bli att läsa master Bob! Men varför, varför kan inte Bob skriva om lite mer moderna låtar from the sixties och senare, dock finns både Clash, Who och Elvis Costello med bland bitarna.
Visst det är ju författaren som väljer sitt stoff, a poet and he knows it, ändå mer litteratur än skarpt tänkande, lite som Desolation Row i schlagervärlden eller old weired America i essäform med smaskiga foton och illustrationer till sångerna, antagligen borde man läsa Låtskrivarkonsten, The Philosofy of Modern Song, i original eller som Andres Lokko skrev i sin recension. 

 När Dylan vältrar sig i svart-vit noir med uppvikta trenchcoat-slag och världsvan cigarett i mungipan, reduceras det i svensk översättning ögonblickligen till Åsa-Nisse och Jerry Williams på nya äventyr som sommarvikarierande rockreportrar på Knäckebrödshults-Posten 1961

Visst skaver det som sagt, låtvalet ger ett instängt 1950-tal med en unken syn på kärlek, mest könskamp, och kvinnan som ett farligt väsen, men det finns pärlor bland essäerna och utformningen av boken är grandios med bilder, illustrationer, och sirliga ramar med noter. Presentationen av låten är ofta indelad i en beskrivning och en kommentar som innehåller berättarknep för både låtskrivande, manusskrivande och litteratur. 
Vem skulle kunna drömma om att Bob Dylan skulle resonera om skillnaden mellan passé simple och passé composé i franska språket? Det finns en informell regel; passé composé som gäller för händelser som sker under en 24-timmars period, allting utanför det tidspannet är (ska skrivas) som passé simple. 
I samma essä, kommentar till Nina Simones Don´t let me be missunderstood, resonerar Bob Dylan om inledningen till Albert Camus Främlingen. Aujourd´hui, maman est morte, kan ges en knepig tolkning på franska men knappast på engelska eller svenska. Vardagliga formen maman istället för mére anger tonen och blir mamma dog i dag. Eller igår kanske, vet inte
Här blir tolkningen knepigare, Kistalight tror att Camus vill förmedla känslan av att vi lever i en absurd värld med erfarenheterna från ww2 och förmedlar med Främlingen en allegori till sin tid. 
I sin essä tolkar sedan Dylan att Nina Simones tolkning av det ursprungliga kärleksgnabbet i textförfattarens Horace Otts bråk med flickvännen blev hos Nina Simone en trotsig sång och hymn för social rättvisa, ett passé simple utanför sin tidsram med en ny innebörd.

Bob Dylans förskräckliga urval av 1950-tals låtar, (inte bara) blir samtidigt en historie och samhällsskildring av USA före Vietnamkriget, studentvänstern, medborgarrättsrörelsen, modernitet inom konst, popmusik och film.
Intressant men väl så förunderligt att han gör sådana val!
Kistalight märker hur europeiska vi är när vi väljer våra favoritlåtar i Låtskrivarkonsten; London Calling The Clash, My Generation The Who, och i och för sig Blue Suede Shoes med Carl Perkins och Don't let me be miss understood med Nina Simone. En låt som får mycket utrymme är Peter Greens (från Fleetwood Mac europé) Black Magic Woman men i Santanas tolkning.
Intressant essä där av Bob om Leigh Brackett! 
Här snackar vi litteraturhistoria!
Brackett skrev Pulp Fiction under tidigt 1940-tal, hårdkokta serier för billiga fiction-tidningar, upptäcktes av mästerregissören Howard Hawks som behövde ett sidekick (lite kött och blod) till William Faulkner för att skriva manus till Raymond Chandlers The Big Sleep.
Få tag på den där Brackett-killen menade Hughes.
Bracket-killen visade sig vara en tjej men blev inte förolämpad för det!
I ett av morden i Big Sleep är det något oklart vem som är mördaren av en chaufför, Hawks och Brackett telegraferar författaren Raymond Chandler för besked, han går igenom sin bok och skickar ett svarstelegram med svaret har inte den blekaste aning. 
Av detta kan man lära att en lös tråd inte behöver avleda uppmärksamheten från en story. Bracket kom sedan att skriva rader av filmmanus, fick utmärkelser, skrev romanen Rhiannons svärd en hyllad science-fiction historia och kort före sin död medverkade hon i manusskrivande till Star Wars filmerna.
I sin essä försvarar även Bob Dylan Tin Pan Alley-låtar, Pling Plong gränden i New York, orden, de enkla musikaliska strukturerna är skrivna för örat inte ögat skriver Bob. Något som också visar sig i Black Magic Woman, är det en blues? Rytmerna någonstans mellan popens värld, latino och jazz ger i sin kombination en hypnotisk, rapsodisk och lite mystisk ton lika direkt som ett telegram, blir en fest för örat.
Hantverket att skriva låtar är närvarande i Bobs Låtskrivarkonsten ibland är det rent av en rimstuga Make it rhyme, any old time osv i essän om James Dean och Pier Angeli. Vikten av att inte säga allt, en bra historia kan bära på en hemlighet, något fördolt som lurar under ytan som ett isberg.
Hur är det nu, vad är det för hemligheter som lurar bakom Bob Dylans urval av 66 låtar och essäer om låtskrivarkonsten?

Betyg, fem efterlysningar av fem, vart tog den unge rockpoeten Bob vägen?

© Thommy Sjöberg

Monday, December 11, 2023

Bara 24 Attosekunder från Kista

 

Nobelfest Light, Kistalight och Mimmi, firar Nobel under söndagen, lätt promenad i snögloppet längs Igelbäcken och Ärvinge ängar i ett gråmulet Kista. Vi var bara 24 attosekunder från Stadshuset! Nåja, klart priset i fysik tilltalar  Kistalight, som hyllar ljuset, fantiserar över elektronernas flyktiga liv i materiens atomer och molekyler. En attosekund är en flyktig impuls, ett ljus i vintermörkret på 10 upphöjt i minus 18 sekunder, så kort, så kort, att till och med Kistalight har svårt att uppfatta den. Kul är att en av pristagarna är Anne L'Huillere en kvinnlig fysiker från Lunds Universitet om än bördig från Paris, la cite lumiere! En bra plats som grund för att tolka ljusets hemligheter och materiens mysterier, attosekunder, med hjälp av laserstrålar och teknik. 

Inte lika flyktig som en attosekund var Jon Fosses Nobeltal, men kort var det, Fosse tycks ha gaskat upp sig från sin utomordentliga Nobelföreläsning och här har han gått in i ett kreativt flow, en mystikens attosekund, talet en kort roman som kan vara början på ett nytt verk. Inte lätt att vara en mystiker från norska Vestlandet som har fått gåvan att knyta ihop fjordarna och bergens tystnad i sina dramer, prosa och dikter på kärnfull nynorsk. Kistalight ser fram emot att läsa Septologin i vänta på detta har vi köpt Hundmanuskripten där vi ska läsa om vovvarna Webster, Olav och Haktor och deras äventyr med sin matte (Webster) och sina hussar.

Hungriga efter promenaden blir det inte en Nobelmeny utan vi plockar ihop en liten buffé av rester med köfte, köttbullar, rotfrukter och tsatsiki med sallad, får duga som entré till Nobelprisutdelningen.
Till banketten tar vi nya tag. 
Hållbar utveckling är vad som gäller för dagen, schysta råvaror, låg prisprofil, inga kruisduller i Kista inte! 
Mimmi skalar och river potatis, Kistalight hackar rödlök och sedan steker vi potatisen som plättar, borde den avvattnas? Det är rårakor på gång som ska serveras med gräddfil, löjrom (nåja stenbitsrom), hackad rödlök, några kvistar dill och en liten flaska skumpa, för dagen Ripasso från Italien, hållbar ekonomi! Visst imponeras vi av Nobelfestens menue men vi är riktigt nöjda med vår lilla vickning och sjunger med i We could be heroes, där opera gifter sig med jazzig funk och poprock med Magnus Lindgren arrangör, Blacknuss och Elisabeth Meyer, blir liksom snillen spekulerar a la music crossover.

Mest ovationer i sitt tal får pristagaren i ekonomi Claudia Goldin Harvard University Cambridge MA USA. Hon har forskat i arkiven om kvinnors roll och plats på arbetsmarknaden genom 200 år i USA och kommit fram till det de flesta kvinnor redan vet; att de är underrepresenterade inom alla höglöneyrken och karriärer, att de väljer de mindre giriga akademiska arbeten medan männen förstås tar för sig utan allt för stora samvetsbetänkanden. Claudia Goldin får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023; för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. 

Det mest gripande Nobeltalet hålls för Narges Mohammadis som fått det norska Fredspriset. Hon får priset för sin kamp för jämställdhet, mänskliga rättigheter och frihet i Iran, eftersom hon sitter fängslad av den brutala regimen, religiös diktatur, så får hennes barn Kiana och Ali Rhamani läsa upp hennes tal. Talen påminner om att det finns en brutal verklighet i världen och vikten av att föra en kamp mot diktaturer i alla former. Dottern Kiana verkar mer försonad med sitt öde att vara barn till en mamma som hon kanske inte får möjlighet att träffa mer beroende på regimen i Iran, medan sonen Ali tror på att kampen kommer att ge resultat och att familjen återförenas. Fantastiskt rörande och känslomässiga tal på franska av tvillingarna Kiana och Ali som får vara Nobeldagens höjdpunkt om än från Oslo.


Vi bäddar som avslutning in den gamla klassiska partisansången som den italienska vänstern sjöng i kampen mot Mussolini under ww2 och som blivit en kampsång för de Iranska kvinnorna i kampen mot mullorna och diktaturen i Iran.

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

© Thommy Sjöberg

Tuesday, December 05, 2023

Skolbänken på Liljevalchs

 RÄP Återanvänd skolbänk, vax av Helena Perminger Liljevalchs Vårsalong 2020. Nedan något om varför svenska skolan har problem i dag och halkar efter i resultat i den ominösa PISA-Undersökningen, så även 2023. Tröst flera andra länder verkar också ha sjunkande resultat.
Vad var det jag sa!

Skolbänk RÄP 

Kistalight faller för ett av konstverken som ligger oss nära. Den avskalade bräckliga skolbänken skapad av Helena Perminger som knappt håller sig uppe och står med bräcklig grund, verkar vara mest bara  flisor och skärvor kvar.

Visst minns jag min gamla skolbänk!
Högalids folkskola 1955 och några år framåt.
Det kryllade av ungar; Benke som bodde vid biografen Rio, Björn, Bertil och Bo som var enäggs trillingar och lika varann som bär men Bo hade en silvertand, glada Titti och Birgitta med långa lockiga håret som alla killar blev kära i, Bernt som bodde på Långholmen och smygrökte redan i första klass, spjuvern Mikael och godmodiga Mats på Bergsunds Strand. Vår snälla fröken hette Elsa Karlsson och hon lät Kistalight få böcker utöver den vanliga läsningen att läsa när vi inte på rasterna tumlade runt på skolgården.
Stadsdelen kallades Knivsöder och det var långt från yuppiefiering, gentrifiering och hipsterboende.

Kistalight (Thommy Sjöberg) lägger in ett skolfoto från Högalids folkskola årskurs 1 läsåret !955 - 56 något med blurr men håll till godo så länge! En special för Gruppen Du vet att du är från Hornstull, Högalid när ... Bild Thommy Sjöberg

Sedan dess har många bäckar flutit i den pedagogiska skolpolitikens flod av experimentella idéer!
Folkskola, Enhetsskola och Grundskola 1962från statlig enhetlig styrning till det kommunala självstyret. Framförallt är det äventyret med en gemensam sammanhållen Grundskola som fått sina törnar och i ärlighetens namn hela sin livstid varit utsatt för kritik. Det gäller makten över innehållet. Vad ska lärarna förmedla, hur, till vilka och vem bestämmer egentligen över arbetstiden.
Kommunaliseringen (1989) av grundskola och gymnasium var ett av de verkliga grundskotten mot det svenska skolbygget. Det andra var friskolereformen (1992) där det tillåtits en djungel av etableringar, vinstintressen och oklara, även odemokratiska till sitt väsen, etableringar av mystiska skolor.
Den tredje grundskottet mot grundskolan var det gamla trätoämnet om lärares arbetstider, förtroendetid och undervisningsplikt, något som även ledde till en lärarstrejk hösten 1989.
Men det handlade även om makten över innehållet och formerna för undervisningen. SKL som tog över efter 1989 ville få lärarna att arbeta i lärarlag ofta fick lärarna höra att de var förändringsobenägna och motsade sig skolans (SKL) utvecklingsarbete. Konferenser, lärarlag och sedan digitaliseringen blev ett verktyg för att binda lärarna till ett 8 till 5 jobb på skolan. Konferenser som ofta hängde på sidan av den ordinarie undervisningen och digitaliseringen som gjorde läraren till en byråkratisk administratör av sitt arbete.
Har någon sett en lärare på skolan?
Nej de sysslar med sin administration!

Den ej längre gällande närhetsprincipen att skolbarn ska ha rätten att gå i den skola som ligger närmast utan att de också har möjligheten att söka utanför sina rektorsområden tar sig rent absurda former!
Kistalight som bor i Kista hade sina barn på den tiden det begav sig (sista sucken för Grundskolan) i Ärvingeskolan nära Kista centrum och kyrka. I dag går det i huvudsak barn från Södra Järvafältet i den. Föräldrar i Rinkeby och Tensta tror att Ärvinge är en skola där det finns möjlighet att lära sig svenska. Kistabarnen och deras föräldrar söker sig till Stockholm innerstads skolor av samma skäl. Engelbrektsskolan mitt emot Tekniska Högskolan har därmed blivit en förortsskola. Barnen och fram för allt deras föräldrar i Engelbrekts församling får kalla fötter och söker sig till friskolor på Östra Östermalm och Gärdet.
Här blir segregationen hur tydlig som helst!
Flisor av skolan som en demokratisk rättvis möjlighet för alla barn att få en bra grund av kunskaper och utbildning?
Flisor och skärvor av en skolbänk!
Vad göra?
Hemfalla åt biträdande rektors allt spännande utvecklingsarbete, satsa på alla nya projekt som hela tiden var på förslag eller snöa in på en skola i världsklass 2030 från Stockholm Stads visionära pedagogiska avdelning?
Nej i dag hämtar vi kraft från katten Sigge på Vårsalongen.
Katten Sigge är en mycket närvarande kisse på årets Vårsalong. Enligt matte (konstnären) Clara Lindgren blev han 21 år och gick gärna på skogspromenader om någon, matte, bar honom i famnen. Sigge blev ungefär lika gammal som Kistalights katt Basse Basil, En 100-årig jamare från Kista, som var en revolutionär cool cat. Gemensamt har de att de bägge blev gamla, cirka 100 kattår, och var ena riktiga överlevare. Egenskaper som också kan behövas om man ska överleva en skolpolitiks (madness) galenskaper.
Vi avslutar med ett litet ...

PS Kistalight som pedagog
Problemen i skoldebatten är allt som oftast att man inte ens kan komma överens om vad som är problemen.
Vissa ifrågasätter om det ens finns ett problem.
PISA resultaten ifrågasätts!
Skolans problem beror på stora samhälleliga förändringar som stor invandring och segregation.
Dåliga matte resultat och stor bristande läsförståelse kopplas ej till förändringar i skolans och lärarnas pedagogik.
Digitaliseringen har omgetts av någon sorts romantisk svärmisk tro på en ny värld av möjligheter till inlärning där det saknats fundamentala kunskaper (insikter) om hur det egentligen går till när man lär sig läsa, räkna och öva språk, So och No ämnen.
Skoldebatten om problemen i skolan blir ofta som kvicksand!
Det går inte att bottna riktigt; forskare inom medicin (hjärnan) hävdar att eleven (hjärnan) har olika utvecklingsstadier, pedagogiska forskare klamrar sig fast vid sin förståelseproblematik, bara läraren kan förklara, göra ämnet intressant så lär sig eleven.
Ingenting om hårt arbete, tragglande av läxor, grammatik och fakta.
Att repetition är all kunskaps moder eller att det trots allt är eleven som ska göra jobbet.
It´s a hard work, bloody job, but someone had to do it!
Allra mest i alla dessa skoldebatter saknas ofta läraren röst. Han, hon eller hen som sliter i vardagen och som trots allt är den som dagligen arbetar med den ädla konsten att vara lärare.
Vad gör han, hon eller hen?
Jo kanske sitter hon, han eller hen just nu vid datorn och fyller i en pedagogisk rapport om elevens pedagogiska utveckling, som någon IT-konsult sammanställt till svindyra konsultpengar på något luddigt managementföretag, .

 Kistalight minns sin gamla grundskola med Sven-Bertil och Neil Youngs Long May You Run

We´ve been through
some things together
with trunks of memories
still to come
We found things to do
in stormy weather
Long may you run

/ _ _ _ /

Well it was
back in Blind River in 1962
When I last saw you alive
But we missed that shift
on the long decline 
Long may you run


© Thommy Sjöberg