Monday, October 30, 2023

Jag är så glad att jag är turk

I dag, läs igår, säger vi grattis till den Turkiska Republiken som firar etthundra år sedan staten utropades av Müstafa Atatürk Kemal den 29 oktober 1923. 
Kan passa bra så här i NATO-tider när vår ansökan går trögt och ständigt tycks få förhinder.
Är du en uppmärksam besökare, turist, i Turkiet kan du se, porträtt av Kemal Atatürk, den turkiska flaggan och följande citat av landsfadern på offentliga platser, Ne mutlu Turkum diyene.
Jag är så glad att jag är turk. 
Årsdagen firas även med parader och marscher om du har tur kan  höra en turkisk version av Sven-Ingvars gamla slagdänga Tre trallande jäntor. Frödings populära dikt snoddes av en ungturk när det begav sig si så där omkring 1916 då han utbildade sig till gymnastikdirektör i Sverige och låten heter i Turkiet Ungdomens Marsch. 
Undrar om Atatürk som Turkiets landsfader sörjer i sin himmel över utvecklingen i sitt land under Erdogan; flirten med islamisterna, korruption, förtryck och förföljelse av opposition, sekulariseringens tillbakagång och den dåliga ekonomin?
Kistalight citerar sig själv från Vi syns i Istanbul ovan, se kapitlet Pamuk och Istanbul Light!

Hjälp vi behöver en lärobok i Turkiets moderna historia.
Även om vi har läst Stefan Foconis historiebevandrade bok Istanbul som mycket kunnigt lotsar läsaren genom en del av Turkiets historia.
Mustafa Kemal Atatürk är mest känd för att han blev Turkiets landsfader och president efter Ottomanska rikets fall (ww1). Atatürk införde en doktrin med sex hörnstenar för att förnya det Ottomanska styret och arvet efter sultanerna. Hans största reform var kanske trots allt att han moderniserade och latiniserade det turkiska språket. Vilket innebar att han införde ett alfabet med latinska bokstäver i skriftspråket, till och med bokstaven ö fick en plats genom den svenske lingvisten Johannes Kolmodin försorg. Republikanska folkets parti grundades av Atatürk den 9 september 1923 inte långt före att den Turkiska republiken utropades den 29 oktober 1923.
Partiet använder en utarbetad ideologi för att symbolisera sig själv, med något man benämner som principerna, vilket symboliseras av de sex pilarna i deras logotype!



      De sex principerna, hörnstenarna, lades till den konstitutionella lagen den 5 februari 1937 som ett tillägg från grundlagen (Artikel 2 från 1924) och lyder: Turkiet är principerna, fundamenten som de vilar på är republik, populism, sekulärism (skiljer stat och religion), reformism, nationalism och statism. Den sista punkten är när staten är ledande när det gäller samhällets organisation och ekonomiska utveckling.
    Se vissa likheter där med folkhem, fascism och kommunism. 
   Statens inflytande på ekonomin har lättats upp under Erdogans tid och har blivit mer liberal (mer korruption säger elaka tungor) med betydligt större andel privata investeringar och marknadsliberalism råder i dag. 

      Utan att snärja in oss för mycket i de olika tolkningarna av doktrinerna ser vi att de har karaktär, i praktiken, av sakrosankta (heliga) fundament och de blir därför ej prov och tolkningsbara i civila domstolar utan de blir mer som en sorts moderniserade lagar i shariaanda, statisk och förutbestämd av de turkiska domstolarna, där tryck och yttrandefriheten ständigt ifrågasätts, prövas, och  en turkisk journalist, författare, filmare eller tecknare och bildkonstnär lever ständigt med risken för åtal och fängelse för hädelse av den turkiska identiteten och staten. Skiljandet mellan stat och religion när det gäller lagar får ändå ses som en kraftfull modern utveckling från det osmanska riket. 

         
      Tralla nu med i den turkiska översättningen, Ungdomens marsch, försona dig med alla turerna i förhandlingarna om NATO, tänk dig att du är på The Grand Bazar i Istanbul, prutar, dricker thé, skapar några piruetter i samtalet och gör som the Finnish people ... symboliskt; bada bastu, piska lite med björkriset, svettas ut, snacka inte så mycket, inga presskonferenser var tredje timme  eller besök i Ankara, utan ta det lilla lugna!
       Tra la la la la 
        La la la la la
       tra la la la la 
       La la la la la

© Thommy Sjöberg

Tuesday, October 24, 2023

Runda Light 2th Skördefest på Norra Öland

 

Forts Dag 2 lördag, Galleriet Alaoui strax efter Byerum, Mensalvret och avfarten till Hornsjön passerar vi ofta på vår väg till Löttorp, spännande hus där, noterar vi, borde besökas, i dag blir det av. Galleriet är en smakfull skapelse, ett konstverk i sig, ser ut att vara ritat av en arkitekt med sina linjer och vinklar, ljusinsläpp i taket, perspektivdörr i glas mot trädgården, trädetaljer och färgsättning, dock har vår konstnär Anna Kajsa Alaoui också haft ett finger (ritstift) med i skapelsen.

Anna Kajsa är lika lättpratad som Marie i Grankullavik men kanske berättar hon mer om sina målningar, fler besökare har även lättare att hitta hit än allra längst upp på Norra Udden, så vi samsas med konstentusiaster och nyfikna från både Blekinge och Värmland. En besökare från Karlshamn slår till och köper ett verk inspirerat av batik. Kistalight blir särskilt imponerat av målningar med mycket ljus (guldskimrande) naturmålningar och även här skymtar några verk av barbröstade modeller, något för äldre herrar? Nåja Caroline Gylling säljer ofta sina tavlor med kvinnokroppar även till andra kvinnor.

När vi kommer till Löttorp förstår vi att här firas det verkligen skördefest i dagarna, massor av, hundratals, kromade lastbilar, trucks, med kranar och förgyllda lacker är här för ett meeting och för att visa upp sig. Vi hastar vidare ner till Källa och Ninnis Kroppkakbod, mängder av kunder där, och Mimmi handlar kvällsspis med en påse  kroppkakor.

Målet med utflykten till Källa är Ateljé Skärfläckan (låter poetiskt) strax norr om kyrkan, vid prästgården. Ateljén visar sig vara ett garage i ett 1940-tals hus där Bertil Lagergren ställer ut sin konst med akvareller från Norra Ölands landskap med lyriska toner och skärfläckor som motiv. En serie akvareller är från prärien i provinsen Alberta i Canada. Ljuset och tonerna  över en vidsträckt prärie känns som en andlig släkting till luften över alvarsmarker och det omgivande havet på Norra Öland. Bertil har många berättelser och goda stories att dela med sig av från Sörmland, Öland till Canada i sitt omväxlande liv från bonde, verkstadsarbetare till akvarellmålare. Sedan gör Kistalight och Mimmi kväller, hastar norrut till vår enkla stuga, på vägen möter vi rader av förkromade färggranna truckar på väg hem längs väg 136 medan vi ser fram emot Ninnis kroppkakor, lätt stekta med lingon och grädde, som vi zippar lire rosévin till. Kan man verkligen göra det? Man tager vad man haver när det är lördagskväll i stugan på Norra Öland!

To be continued ...


© Thommy Sjöberg

Friday, October 20, 2023

Runda Light Oktober. Skördefest på Norra Öland

 

Kistalight och Mimmi har varit på friluftslov på Norra Öland, vädrat sina förortssjälar i både sydväst och nordan. Dag 1 fredag, Lovet startar med en liten konstrunda längs norra udden. Tokenäs, Kroken, Neptuni Åkrar upp till Grankullavik och Art by Rimsberg med ateljé vid Trollskogsvägen. Milt men lätt duggregn, vänlig blåst från sydväst, konstnären Marie ställer in sina målningar med barbröstade modeller med lyster i ateljén efter att de har befolkat gräsmatta och trädgård. Kul med konst som vädras i väder och vind, får karaktär och liksom mognar. Kistalight skojar och berättar om Edvard Munch som äldre konstnär, surgubbe, som lät sina målningar stå i sin trädgård i Ekely utanför Oslo och få sig en dust med naturen, ibland (arg surgubbe) kunde han skjuta på dem med luftpistol om de som han tyckte trilskades och jävlades med honom.

Believe, fine arts print, efter original målning av Marie Rimsberg

Marie är en lättpratad konstnär, hon berättar gärna om hur hon arbetar med sin konst som projekt för hem och företag där hon gärna målar väggar och annan inredning som ett sätt att utsmycka miljön. Den egna utsikten från ateljén är magnifik med ett avlångt rektangulärt fönster med utsikt över Grankullavik. Viken med sitt gatt ut mot Östersjön och småländska fastlandet med sina skärgårdar i horisonten bildar en egen liten vacker fjärd, insjö eller som i engelskan a small sound där kartbilden har formen av en krabba med långe Erik på norra udden och Trollskogen på östra sidan som armar och klor. Dagar när vi längtar till Stockholms skärgård åker vi gärna upp till udden och promenerar längs Fyrstigen.

Något tycker vi att Marie Rimsbergs tavlor påminner om Carolina Gyllings konst; kraftfulla, energiska färger, och barbröstade kvinnor med ett personligt uttryck. Vi skyndar vidare på vår tur och hamnar på kafferep vid Sjöstorps gamla skola. Fika och sju sorters kakor för 60 pics, där ett glatt gäng panschisar, säkert 80 plus, sitter inklämda i en av skolans  mindre salar som om det vore en gammal släktträff. Kistalight och Mimmi väljer att ta en varmkorv med bröd, luften suger på Norra Öland, innan vi hastar vidare till Homrevet för en tur till stranden längs spängerna (promenadslinga a la träveranda) för promenad ner till havet och Östersjön. Fortsatt milt regn och sydväst, siktdjupet i diset bort mot Baltikum har sina begränsningar, det är ett väder för poeter med lätt blues (Blues Light) och space för skira akvarellmålare.

Nere vid Kroken, Byxelkrok, blir det promenader bland sjöbodarna och den nya piren, skördefesten tycks ännu inte ha tagit fart men vid Krokens Sallad och Fisk kokar man hummer i typ stora kokkärl, de grå rackarna som snart tar färg och blir lätt röda, är från Canada, Atlantkusten, och bellar 350 pics styck och man bör avnjuta dem så enkelt som möjligt med skirat smör, citronstänk och en aning grov salt anser en dam från Byxelkrok som har gjort detta till en tradition varje år det är Skördefest på Norra Öland. Kistalight och Mimmi avslutar dagen i sin enkla (sport)stuga i Enerums gamla Semesterby med en enkel måltid bestående av rostbiff, potatisgratäng och ett glas rött från Villa Puccini i Chianti Toscana, under kvällen ser vi sedan Amanda Bergmans kamp som sjungande bonde i Dalarna. 


Dag 2 lördag, i dag bär det av till Hagudden längs stenkusten, några km söder om vår enkla stuga, målet är Lennart Sjögrens lada med utställning av hans och hustrun Eva Forsbergs konst. Vi parkerar snett ovanför sjöboden för att promenera längs vägen upp till Sjögrens. Mimmi blir kvar i bilen för att snygga till sig, Kistalight tar en nypa luft och tar till sig svallet från kalkflishällarna, utsikten mot Blå Jungfrun, den ståtliga Oxeln i vägkanten. att det blåser en mild sydväst och att solen skiner. Två hästar med yvig man dyker upp kring bilen där Mimmi ordnar lockarna, Kistalight som tror sig vara trivselgubbe, djurvän (åtminstone kattvän typ husse i hundra kattår) har glömt morötterna men går fram till hästarna för lite small chatt. Ingen bra ide, den yngre mindre hästen (troligen hingst) njuter inte av att bli kliad ovan nosen, nafsar rent av obehagligt, visar stomatolgrinet, var är morötterna, och kastar med sin man medan den andra hästen (sto) mer betar och är cool. Kistalight kvistar runt bilen och kastar sig in i baksätet, vår kille i lång man visar sig vara upprörd, ställer sig vid framvagnen och sparkar upprepat in i framhjulet på fälg och däck medan stoet betar, vår kille tar en sväng runt vår Peugeot, vid bakluckan finns en dragkrok med kula där Kistalight har (tennislover) fäst en gul tennisboll. De uteblivna morötterna kanske kan ersättas av en gul tennisboll, vår kille nafsar, nafsar och nafsar men får inte loss tennisbollen från kulan på dragkroken. Gud ske lov inga sparkar där sedan knallar vårt hästpar vidare på heden i den karga Hagudden. Var det ett gudomligt möte med ett par pållar med lång man som ur i en fantasyroman, ett par som uppfodrande tycker här ska inga sommarölänningar komma och kaxa sig eller är det naturen som man ska visa respekt och hänsyn för som uppenbarar sig? Kistalight och Mimmi bara undrar medan vi skyndar vidare i vår bil längs stenkusten, i dag hoppar vi över Sjögrens i ladan och fortsätter mot Galleri Alaoui för att kika på Anna Kajsas måleri på Byerumsvägen.


Galleriet Alaoui strax efter Mensalvret och avfarten till Hornsjön passerar vi ofta  på vår väg till Löttorp, spännande hus där, noterar vi, borde besökas, i dag blir det av.

to be continued ... Runda Light 2th Skördefest på Norra Öland


© Thommy Sjöberg



Saturday, October 14, 2023

Louise Glück in Memorian

Louise Glück upptäckte vi när hon fick Nobelpriset i Litteratur 20020, visade sig vara en fin poet och god essäist och visst blev det en läsupplevelse och en liten blogg om detta. Vi delar Monica Z fina tolkning Under Vinrankan tänkt som en dikt i Louis anda, Frid över Louise Glücks (1943 - okt 2023) minne!

Nästa nyårslöfte blir Nobelpristagaren Louise Glücks diktsamling Averno. Titeln är hämtad från sjön Averno, en liten sjö strax väster om Neapel som ligger nära Campi Flegrei, ett jordbävningsdrabbat område där det också uppstår geologiska fenomen som Bradisismo, en sorts slukhål som får marken att sjunka eller stiga. Avernosjön var under antiken en sjö där det bubblade av svavelhaltiga gaser från den underjordiska aktiviteten. Sjön betraktades då även som ingången till Hades (nedstigning till dödsriket) och är förebilden till Vergilius sjätte sång i Aeneiden, där även Dante startar sitt diktverk Den Mänskliga Komedin Inferno, roadmovie till helvetet, då med Vergilius som följeslagare. I samtida Roberto Savianos Gomorra finns även miljön med i avslutningskapitlet Eldslandet. En helvetesbeskrivning av nutida miljöförstörelse väl i klass med medeltiden och antikens mänskliga avgrunder. se även Napoli Light I och Napoli Light II!

Kistalight har precis läst ut samlingen och fäster sig vid översättaren Jonas Brun karakteristik i efterordet. Brun skriver att det minsta elementet i Glücks dikter är meningen, inte takt och rytm eller ton som hos det enskilda ordet, som är vanligt i poesin. Meningarna är istället alltid enkla och tydliga, praktiska som tegelstenar och med samma råa tyngd. 
Bedöm själva vers från dikten Prisma!

När man blir förälskad, sa min syster,
är det som att träffas av blixten.
Hon sa det hoppfullt, som om hon ville
dra till sig blixtens uppmärksamhet.
Jag påpekade för henne att hon upprepade
vår mors formulering exakt, den som hon och jag
hade diskuterat som barn eftersom vi båda
kände på oss att det vi märkte hos de vuxna
nog inte orsakats av blixtar
utan av elektriska stolen.
                                    (Louis Glück)

Vackert omslag till Averno av Viktor Rosdahl och en väl så drastisk story i dikten ovan! Från dikten Prisma vers 4 av Louis Glück.

Några strofer från poemet Celestial Music av Louise Glück!

I have a friend who still believes in heaven.
Not a stupid person, yet with all she knows, she literally talks to God.
She thinks someone listens in heaven.
On earth she's unusually competent.
Brave too, able to face unpleasantness.

/ _ _ _ /

   
Här tonsatt med music av Tierney Sutton band.  

© Thommy Sjöberg