Aria för Bergamo

Gatan nedanför den medeltida muren i Citta Alta (Den gamla staden) i Bergamo, akvarell av Alix Travis

I dag hyllar vi Bergamo och dess invånare som för en ojämn och heroisk kamp mot Corona viruset. Staden är epicentrum för pandemin i Norra Italien och viruset far fram som en medeltida farsot genom Bergamos befolkning. Det är främst äldre män som drabbas och eftersom staden har en åldrande befolkning blir dödstalen höga.
Kistalight och Mimmi som besökte staden för si så där femton år sedan när det var populärt med weekend turer med Ryan Air blev förtjusta i staden.
Trodde nog mest att vi skulle besöka Milano men fastnade i Bergamo. En av dagarna träffade vi en äldre dam på en buss som hörde att vi var svenskar. Hon blev glad och berättade att hon och hennes man bott i Västerås i 40 år (han var utbildad verkstadsarbetare och hade arbetat på ASEA i alla år) och återvänt till hemstaden Bergamo.
Visst längtade de tillbaka till Västerås och Sverige, den rena luften och naturen och oss svenskar.
De hade liksom blivit lite svenskar på vägen men hemma och det goda livet var i Bergamo. Redan då hade Bergamo en åldrande befolkning man kunde se dem överallt, gubbarna; på Caféer, fikande, diskuterande, läsande Corriera della Sera, spelande kort och bräde, ta sig en och annan rök och ett litet glas.
Det Goda Livet!
Visst fanns det i norra Italien!
På den tiden drömde jag om att skriva reseskildringar så de första dagarna på sommarlovet innebar allt som oftast en resa, lite slip streaming efter all energi som uppstår för en lärare i slutet av ett läsår. Bitarna (bloggarna) nedan skickades till tidningen RES för att hoppfullt nå en publicering.
Fick trots allt ett svar!
Du, sade redaktören!
Jag har flera medarbetare vars alster ska fylla vår tidning, dessutom har jag kontrakt med ett antal frilansare som behöver få sina grejer publicerade.
Men du sade han, vad du än gör, fortsätt och skriv dina bitar!
Bitarna nedan publicerades först hos Dr Indie (Micheles Kind) i den alternativa nättidningen Blaskan och får här bli en hyllning till den goda staden och invånarna i Bergamo.

Bergamo vid foten av Orobialperna  Staden med sina Venetianska murar och sin Citta Alta (gamla stad) på krönet. Där det unga Citta Basa vakar nedanför likt en condottiere från vår tid.

Nog är väl det värt ett besök från Kista?
Ryan Air från Stockholm Skavsta; flygets eget svar på tidningarnas Metro, möbelindustrins IKEA, snabbmatens Mc Donald för oss någon annanstans än de utropade destinationerna London, Paris, Rom, Barcelona och Milano.
När vi landar på Orio-flygplatsen utanför Bergamo är vi i Ryanairland. Hit hittar mängder med turister vägen men inte är det i Milano de landar. Kartan ritas om men vad gör det när Ryan Airs Michel O´Leary från Irland med hemvist i 68-generationen vill skapa ett flyg för alla och där kostnaden för en flygbiljett motsvaras av en taxiresa mellan Stockholm – Arlanda. Den bärande idén att resenären bara behöver betala för transporten allt annat läggs till på biljetten. Start och landningsavgifter minimeras i och med att avgångarna sker på underutnyttjade flygfält i randen av storstadsområdena. Skavsta var ett militärflygfält innan som det nu ser ut att bli en av lågprisflygets knutpunkter. För Ryan Air har säkert kommit för att stanna. Se
I Ryan Airlands Milano, läs Bergamo! Tar man bergbanan, funicular, upp till den gamla staden, Citta Alta, bänkar sig på ett café utmed de Venetianska murarna, beställer en dubbel espresso och när man tar fram guideboken kan man notera följande.
Bergamo var under en lång period 1428 – 1797 en del av den mäktiga stadsstaten Venedig och västlig gräns mot Milano. Före dess tillhörde den Viscontis Milano.
I dag tillhör det Lombardiet och det rika Norditalien.
Dagens politik är motsägelsefull; från Milano stammar Berlusconi med sitt forza Italia, i Lombardiet har Lega Nord många anhängare liksom Alleanza Nazional. Det ena partiet en regional rörelse och det andra en nationalistisk samling men bägge hör hemma på den populistiska högerkanten, samtidigt finns där radikala politiker som nobelpristagaren i litteratur Dario Fo och en stark fredsrörelse som manifesteras med mängder av PACE-banderoller som draperar balkonger och fönsterkarmar. I den praktiska politiken finns en viss utbyggd kommunal service och i barnuppfostran på dagis och förskolor spirar Montesoripedagogiken.
De reaktionära Lega Nord och Nazionales väljarframgångar ligger i tiden men bottnar även i de korruptionsskandaler som drabbade Italien och de etablerade styrande partierna i mitten av nittiotalet. De italienska väljarna har tappat förtroende för de traditionella partierna med Kristdemokraterna i spetsen.
Inför valet till EU-parlamentet, 2004, prövade Berlusconi ett nytt grepp i jakten på väljare. I princip fick de flesta italienska väljare med ett mobilabonnemang ett SMS där de uppmanades "att gå och rösta"
Vad hjälpte det. Berlusconis parti forza Italia gick klart tillbaka men är ändå största enskilda parti med ca 20% av rösterna
På café Cittadella vid Colle Aperto ser man alla dessa vespor, scooters och snabba moppar. Små fordon som pilsnabbt lotsas fram och knattrar i de trånga gränderna och på de smala serpentinslingrande gatorna i ett Bergamo som klättrar utmed bergssidorna. Unga nätta tjejer med högklackat och klänningar som virvlar kring benen, unga killar med värsta farten och medelålders män i kavaj med eleganta skor och skinnportfölj gasar förbi.

Cykelsporten är stor här. En folkfest är Girot. Kraftprovet är när cyklingen genom bergspassen är som en stege upp i himlen. Den etappen startade 2004 i Bormio och avslutades strax norr om Bergamo i Presolana. Dagen efter defilerade cyklisterna in till Milano för stor final och målgång. Framför mig och kaffekoppen trampar unga män med tävlingsklädsel i pastellfärger a la Bianchi och med cyklar i fyratuseneuroklassen, även äldre män ekiperade med ledartröjor ägnar sig å cykelsport a la bergspass och Giro D´Italia. Faktiskt såg vi även mogen kvinna på en italiensk racer, givetvis med högklackat, som inte bara tog kurvorna utan också i högsta grad hade dem.
- En riktig pudding skulle grabbarna i nian säga. Jag kan bara nicka instämmande åt en sådan tanke. Kurvor och utrustning hos en chic bellissima på cykelracer får en sommarledig lärare att dra på smilbanden och tycka att det är härligt med cykelsport.
Kanske är det så i norra Italien att när man inte sitter på café och pratar så är man flitig och arbetar dygnet runt. Lombardiet tillsammans med Venetien och Piemonte i tillhör en av Europas rikaste regioner.
Förmågan att ta till vara tradition och historia visar sig i hantverk och teknik. När det gäller bilar, maskiner, jordbruk, kläder, skinn, design, ostar, vin, skinka, bakverk, fiolbygge, kakelsättning och måleri kombineras gammalt hantverk med de modernaste kunskaper i hightech. 

I Biblioteca civica på Piazza Vechia i Citta Alta klingar århundradena från väggarna. Här finns boksamlingar från den venetianska tiden och här finns modern litteratur. Biblioteket från 1600-talet är byggt med det berömda biblioteket Sansovino i Venedig som förebild. I läsesalarna sitter studenter med sina laptops medan århundradena blickar ned från väggarnas bokryggar och gamla porträtt. Genom ett stort avlångt rektangulärt fönster ser man Citta Bassa, genom soldiset långt därnere, som ett snitt från modern tid. Ut och ingångar skyddas elektroniskt och allt är smakfullt bevarat med omsorg om tradition samtidigt som man använder modern teknik.
Medan kyrkklockorna slår i Basilikan Santa Maria Maggiore uppe på Piazza
Vecchia i Citta Alta och Bergamos yngre klocktorn svarar klämtande i Citta Bassa tar vi bergbanan ned på stan.
Turen bjuder inte bara på en hisnande utsikt utan är också en tur genom en bebyggelse från medeltid, renässans och barock fram till vår tid. I Norditalien bevarades de små stadsstaterna. De gick inte under eller försvann under medeltiden även om de i den moderna historien tillhört olika europeiska stormakter som Frankrike under Napoleontiden och Habsburgmonarkin Österrike fram till Italiens enande på 1860-talet. Känslan för regionen och den egna staden lever kvar i dialekter, åsikter och lokalpatriotism mer än en känsla för staten och landet Italien.

Inledning Dantes Gudomliga komedin 
Vid mitten av vår levnadsväg det hände / att skrämd jag fann mig i en dunkel skog ...     

Språkets enande, den moderna italienskans framväxt, blev delvis en litterär konstruktion med Dantes Den gudomliga komedin som förebild. Boken som kom på 1300-talet brukar anges som italienska skriftspråkets förstlingsverk och ideal för kommande generationer av författare.Om Dante hade toscanska, dialekten i Florens, som stilideal så hade näste store författare och inspiratör, Manzoni, milanesiska och franska som stilideal. Han levde och skrev under 1800-talet vid tiden för Italiens enande. Med sin populära och mycket lästa roman, klassikern, De trolovade kom han att konstruera ett litterärt språk mer än ett språk som talades i Lombardiet men som påverkade generationer av italienska skolungdomar. Dock har televisionen precis som i övriga världen haft en genomslagskraft som ingen litteratur kan göra gällande när det gäller inflytande på språket och den har påverkat dialekterna åt ett mer riksitaliensk håll även om Berlusconis tv i dag mest består av massa fåniga lekprogram och nonsens
underhållning.
Ett lustigt inslag i "Berlusconitv" är alla dessa tjusiga danstjejer; getingmidjor, mycket hud och minimalt med tyg, som sjunger och dansar i söndagarnas panelprogram om fotboll. Fotbollsstjärnor på besök drabbas av ljuv musik när de ska uttala sig om fotboll och "världsläget". Fotbollsmiljonärer och danstjejer, populära par i skvallerpressen, i dag en trend i Italien, som har avlöst forna tiders filmromanser.


Nere på stan, Citta Bassa, går vi på Ciao, ett italienskt svar på snabbmatens Mc Donald, här kan man äta italiensk husmanskost till vettiga priser.
På Ciao vid Piazza Vittorio Veneto låter vi oss väl smaka under ljumma junikvällar på takterrassens trädgård, belyst med lampor, snett emot ett elegant klocktorn från Mussolinis fascismepok.
Här prövar vi, man kan välja från olika diskar, ångande risotto milanese, proscutto med melon, pollo med friterad potatis, formaggio av olika slag, salmone på potatisbädd, insalata, pane, lokalt vin rött och vitt på tunna, mineralvatten och kaffe med pâtisserier.
Granne med Ciao ligger enligt guideboken ett historiskt café, Balzer, och mittemot ligger teatern Donizzetti. Här tillbringar vi en lunch med Insalata, mineralvatten och kaffe. Bredvid mig sitter några gäster, en kvinna och man, på affärslunch. Vältaliga diskussioner följer ätandet. Jag hör mannens argumentationer när han övertalar sin kvinnliga kollega. Här är det
Machiavelliska konspirationer som råder snarare än erotik på jobbet. Mannen bygger upp långa kedjor av resonemang med en aggressiv ton som tar udden av vältaligheten. Här talar inte förförare utan en som vill förtala och tränga ut kolleger – Machiavelli på jobbet!
Café Balzer är kanske en plats för intriger och affärsluncher men framförallt är det en trevlig gammaldags miljö med servitörer klädda i svarta förkläden, vita skjortor och korrekt uppträdande, uteserveringen är inramad med växter och blommor. Till caféet hör även glassbar, en vanlig bar och en disk med bakverk.
Donizzetti, som har gett namn åt teatern mitt emot caféet, är Bergamos berömde son. Kompositör av lyriska operor och örhängen ur Bel Canto repertoaren som Kärleksdrycken och Lucia de Lammermoor fick han ett bittert slut trots sin ljuva musik.
I sin ungdom under ungkarlstiden åtdrog han sig syfilis. Vid mogen ålder som etablerad kompositör och under repetitionerna av Dom Sébastien i Paris bröt en okontrollerbar ångest ut som ingen kunde bota. Hemskickat från Paris bortom möjligheter till vård fann vännerna, för att lindra smärtan och plågorna, på att sjunga hans mest berömda arior för honom när han låg på sitt yttersta i Palazzo Scotti i Bergamo.
För att riktigt fullfölja idén med en ekonomisk minisemester har vi tagit in på ett vandrarhem, Ostello di Bergamo, uppe i Monte Rosso, tio minuters bussfärd med buss 14 från centrum, där villorna klättrar i terrasser utmed bergssidorna och där vi bor grannar med gröna sluttningar och fågelmusik. Dubbelrummet vi hyr till det facila priset av 20 Euro per person visar sig vara utmärkt med kaklat badrum och dito golv. Kvällssol och utsikt över Bergamo kan vi ta del av från balkongen. Intressanta hotellgäster fanns som ett internationellt underhållningssällskap med ädla massajer från Kenya, spelglada musiker – indianer från Anderna och ett nomadsällskap – stolta berber, från Sahara.
Nästa gång jag besöker Bergamo, tror jag bestämt, att det blir ett besök på den berömda Akademin med de venetianska mästarna som vi missade när vi satt på Café.
Vi avslutar med en liten aria, cavatina, av Bergamos store son Donizetti, operakompositör som slutade sina dagar i staden under stort lidande. En aria för Bergamos drabbade befolkning och vi hoppas att viruset som drar fram som en medeltida farsot snart ska ha bekämpats av människorna, försvunnit från stadens gator, gränder, caféer och torg  i den vackra staden Bergamo.
Från Citta Alta på krönet till Citta Basa som vilar alldeles nedanför muren likt en condottiere från vår tid!

Här, dubbelklicka, årets polarprisvinnare Anna Nebrekov som tolkar Donizettis Lucia de Lammermoor.

(Back>< to be continued Länkar till Gamla länkar
Back>< to be continued)

©Thommy Sjöberg

Platta till Kurvan Light

Kistalight ställer sig naturligtvis väldigt solidarisk med samhälle och politiker, tror på Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten och uppskattar våra resonerande journalister (krönikörer, folkbildare och experter) som finns på vårt husorgan SvD, passande för en gammal vänstersympatisör, och misstror Twittrare (chefredaktörer på ledande tidningar) som blivit skogstokiga och tjoar om hårda tag (sina kurvor).
Nä ... här gäller tålamod och försiktiga kontakter, social distans, medan vi väntar ut smittans spridning och plattar till kurvans topp.

Medan vi väntar ut kurvan (rackarns viruset), ta väl hand om dessa gamla rebeller, rocka inte fett på hemmet, krama inte, pussa inte, skaka inte hand med dem och inte ens en high five om du möter någon där han, hon, hen går på sin ensliga (distanserade) promenad!
Talking about My Generation ...
Lita inte på någon över trettio (visst ja det var på 60-talet)!
Jag menar ta god hand om alla över Sjuttio!

I dag har regeringen (statsminister presskonferens Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström) beslutat att lägga om den högre undervisningen (gymnasium, högskolor och universitet) till att den ska fungera som distansstudier i hemmet eller på annan likvärdig plats. Undervisningen på grund och friskolor ska tills vidare fungera som vanligt.
Klokt beslut tycker Kistalight där skolan i de åldrarna kan vara den enda trygga platsen i en för övrigt orolig värld. Dessutom verkar det som att corona viruset är mindre smittsamt för yngre människor.

Kistalight som slarvade en aning med sina studier i filosofi på gymnasiet, på den tiden det begav sig i slutet av 60-talet, tar igen den skadan i dag med en liten essä om existentialismen.
Kan vara något för studenter i coronatider som pluggar filosofi på gymnasiet eller högskola!
Trevlig läsning!

PS Lästipset kan också passa bra för gamla fyrtiotalister, riskgruppen, som går igång på Sartre, Beauvoir, Camus, Juliette Greco, Vänstra Stranden, Saint Germain des Pres, Café Flore et Deux Magots eller Paris efter kriget (www2). Sarah Bakewells bok finns även på svenska med titeln Existentialisterna.
Mycket läsvärd och underhållande bok för en ofrivillig karantän! Dessutom en klimatsmart resa till Paris med flera orter hemma från fåtöljen.

Direkt från Paris, Stuck Inside of ...

Även den unga generationen kan hämta stöd, ta rygg på, fyrtiotalisterna, här Margot Cotten direkt från Paris med en gammal Dylanklassiker bara i en aning ny coronadesign.

At The Existentialist Café, Varat eller Intet

Bild Georges Patrix (signed as Emile Binet) French school A nos gloires du 6 e arrondissement: the existentialist group in Saint-Germain-des-Prés in Paris. From left to right: Raymond Duncan, Camille Bryen. Paul Boubal, Boris Vian, Jacques Prévert, Jean Genêt, Juliette Greco och Jean Paul Sartre

Kistalight fortsätter sin spaning i Saint Germain des Pres, från statyer till existentialistiska kaféer med Flore och Café Deux Magots i centrum. Under sommaren har vi läst Sarah Bakewells At The Existentialist Café med undertexten Freedom Being Apricot Cocktails. Titeln anger den lätta tonen men ändå lärda  anslaget i boken.
Att sitta på café var en del av vardagen för existentialisterna i 1940-talets Paris. Här möttes man och hade sina dater, här skrev man och läste,  åt sin lunch och middag, fikade och intog sina drinkar, här bildades kotterier och säkert intrigerades det en del och Sartre fick så småningom en egen telefon (direktlinje) installerad på Café Flore.
Under kriget satt man där mest för att caféerna var bland de få platser som var uppvärmda i ransoneringarnas Paris.
Det fanns andra mörka sidor också under kriget (www2), man pratade med alla och kände igen gästerna på caféet, men inte alltid till namnet.
Det var inte sådana tider!
Simone de Beauvoir berättar om två glada debatterande livliga tjeckiskor som en dag inte längre fanns bland de besökande på Café Flore.
Plötsligt kunde några av gästerna bara vara borta.
Saknade!
Här någonstans fanns den mer ångestfulla verkligheten (nazisternas ockupation, förföljelse, rastänkande och jakt på oppositionella - Gestapo kom om natten)  bakom Sartres existentialism.
Skrifter som Varat och Intet eller Existentialismen är en humanism har en högst reell bakgrund i andra världskrigets Paris!

Fenomenologi!

Det finns en hel del kul anekdoter i Sarah Bakewells bok om existentialisterna och även deras biografier i kortform där ofta Saint Germain des Pres är den bakomliggande miljön.
Sarah berättar även om sin egen väg till existentialismen. Hur hon i ungdomen läser Nausea (Äcklet) mest för att boken har ett coolt omslag av Salvador Dali och hur hon som bokens huvudperson blir en dropout, slutar sina gymnasiestudier och istället jobbar i en skivaffär som säljer reggaemusik från Karibien och dekorativa haschpipor. Intresset för filosofi och Sartre är dock så stort att lusten att läsa mer om existentialismen får henne att återuppta sina studier. Vilket medför en examen i Filosofi som huvudämne från Essex University senare börjar Sarah även en doktorandutbildning med Heidegger som huvudämne.
Thompa på Kistalight som också läste Äcklet, Muren och till och med tröskade sig igenom trilogin Frihetens vägar av J P Sartre i sin ungdom samtidigt som jag jobbade som målarlärling på byggen och i verkstadsskola.
Långt från gymnasiestudier eller andra intellektuella förutsättningar, var ett annat universum liksom, och det fanns lite svårigheter, motstånd, att bita i hå...hå...jaja på vägen!
Ofattbart egentligen?
Kistalight omfamnar den lille killen, tonåringen, som läste böckerna på pojkrummet i Vendelsö om ångest, tomhet och människans fria val!
Mycket förstod jag inte alls och många av böckernas miljöer var främmande - se mina funderingar i Saint Germain des Pres eller Sartres Norra Öga!
Alienation vad är det?
Antagligen handlade det om en stark inre drivkraft och ett behov att bryta sig loss!
Förtäckt frigörelse!
Väldigt trevligt!

Mest handlar Sarah Bakewells At The Existentialist Café om fenomenologi inom den moderna filosofin!
Uttalade existentialister är egentligen bara Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir. Albert Camus som också är med på ett hörn (får sin kortbiografi) är varken existentialist eller fenomenolog utan mer författare och debattör.
Annars passerar filosofer inom fenomenologin revy i Sara Bakewells At The Existentialist Café. Från de känslomässiga föregångarna Nietzsche och Kirkegaard till Husserl, Heidegger som blev nazizt, till Jaspers, Hanna Arendt, så småningom en stor kritiker av nazismen. Boris Vian skymtar förbi mer artist, musiker och omtalad författare än filosof. Maurice Merleau-Ponty den leende filosofen som älskade att dansa jive på existentialistklubbarna och kanske var den mest begåvade av dem alla. Ett spännande kapitel handlar om hur Husserls manuskript överlever förödelsen under ockupationen (ww2) och bevaras från nazisternas förstörelse av entartete (användes mest om konst som begrepp) litteratur.
Författare som inspirerats av Sartre, existentialisterna och samhällsdebattörer var Franz Fanon från tredje världen med The Wretched of The Earth, afroamerikanen Richard Wright med The Outsider, engelska Iris Murdoch med klurig mystik i sina böcker, Colin Wilson britt även han och arg ung man som hade existentialismen som bas för sina upproriska äventyr i borgerlighetens Storbritannien.
En politisk viktig roll fick Jan Patocka från Tjeckien, Husserlian, var en av skaparna av Charta 77 blev förföljd av tjeckiska myndigheter under kommunismen för detta men Patocka blev utsatt för sådana påfrestningar att han avled i mars 1977 några år före kommunismens fall i Tjeckien. Han inspirerade Vaclav Havel, dissidenten som studerat fenomenologi, och blev president i Tjeckien.
Antagligen världens första och enda Husserlian och Existentialist som varit president för ett land!
Klart Emmanuel Macron Frankrikes president har en master i filosofi med en avhandling om Hegel och Machiaveli men han är knappast en existentialist.
En av slutsatserna Sarah Bakewell gör genom att skriva sin bok och genom sina intensiva filosofistudier är att idéer är intressanta men människor är mer värda än så / _ _ _ / av existentialisterna är det Simone de Beauvoirs självbiografi som består med sina porträtt av människans komplexitet och världens föränderliga kärna.
It gives us all the fury and vivacity of the existentialists cafés, together with a sulphur sky over a sea clouds, the purply holly, the white nights of Leningrad, the bells of the liberation, an orange moon over the Pireus, a red sun rising over the desert - and all the rest of the exquisite, phosphorescent bloom of life, which reveals itself to human beings for as long as we are lucky enough to be able to experience it.

Dessa vackra rader citerade från Simone de Beauvoirs självbiografi får avsluta essän om Sarah Bakewells At The Existentialist Café. 

© Thommy Sjöberg

Knäppgökarnas Sammansvärjning Light del II

Gåtans Lösning!
Tänka utanför boxen?
Vilket scenario var det mest tänkbara när det gäller mordet på Olof Palme?
Var det en ensam galning fylld av Palmehat som utförde dådet?
Mycket möjligt - ingen sensationell tanke!
Utfördes dessutom mordet av en slump?
Tillfället gör tjuven (mördaren)!
Dessutom av en osannolik typ av person!
Ett Scenario som väl åtminstone borde undersökas!

Palmegruppen, Holmér och Ölvebro & CO, som spanare; en tragikomisk fars i den svenska kriminalhistorien?
Rosa Pantern på Kungsholm Krim i Stockholm!
I alla fall om mördaren av Olof Palme är Sture E eller den så kallade Skandiamannen!

Kistalight har läst Lars Larssons Nationens Fiende. Lars Larsson är en indieförfattare som gett ut en egen producerad bok om mordet på Olof Palme. Boken är i första hand en sammanställning av vittnesuppgifter i och omkring själva mordplatsen. Uppgifterna bygger på de omfattande offentliga källor som finns från rättegången mot Christer Pettersson, tidningsartiklar, böcker av privatspanare och andra författare som engagerat sig i fallet, plus Skandiamannens medverkan i media och författaren Lars Larssons egna anteckningar om Skandiamannens, Sture E, biografi.
Det finns knapphändiga uppgifter om Lars Larsson på nätet!
Han lär vara en medelålders man, företagare, bosatt i Schweiz med sin familj och utgivningen av Palmeboken har han bekostat själv.
Kistalight passar på att låna Lars Larssons Palmebok som e-bok den enda som finns tillgänglig på Stockholms Stadsbibliotek, och med visst besvär lyckas vi ladda hem boken.
Faktiskt vårt första nedladdade lån av en e-bok från Bibblan.
Larssons genomgång av mordet är minutiöst redovisad och utförd med kommentarer och tabeller.
Troligen jämförbar med en erfaren brottsutredares PM eller protokoll.
Genomgången ger en klar och tydlig bild av vad som hände på mordplatsen även om det finns motsägelsefulla iakttagelser.
Larsson följer kronologiskt händelserna från skotten, jakten, mördaren och gör genomgång av alla ögonvittnen från de bilburna till de promenerande. Han går igenom signalementet från allmänna intryck till en genomgång av hur mördaren var klädd, plagg för plagg; huvudbonad, ytterplagg, byxor, skor, ålder, längd, rörelsemönster, kroppstyp, övriga kännetecken, plus löpstil, ansikte och slutligen en sammanfattning av signalementet.
Mordögonblicket gås även igenom med precisa detaljer.
Vad säger vittnena just där.
Sedan ny genomgång av vittnesförhören med Sture E, Skandiamannen, han är även inkallad till vittnesförhör vid Christer Pettersson rättegången.
Troligen för att stärka försvaret av den tilltalade!

Skandiamannen, av Hans Holmér kallad Elefanten i rummet, är den som avger de mest avvikande uppgifterna.
Hans närvaro är dessutom okänd av de andra vittnena, ingen har just sett honom, ändå sitter han inne med detaljer, kunskaper om mordet, som visar att han har varit där. Faktiskt detaljer som bara han och mördaren kan ha känt till!
Sture E, Skandiamannens, berättelse blir en skuggbild (spegling) av mördarens gärning i hans vittnesmål inför polisen, media (tidningar och TV).
Är Sture E en mytoman eller knäppgök som tar plats i polisens utredningar, som dyker upp i media på bild och film.  En narcissist som tar chansen att få uppmärksamhet även om han blir sedd som en knäppis eller väljer han en medveten strategi, iskallt i så fall, för att desinformera, reducera vittnesbevis och kanske få insyn i vad som händer i utredningen?
Gåtan bakom mordet på Olof Palme blir en pusseldeckare i Lars Larssons kartläggning av alla vittnesförhör.
En överraskande detalj satt han inne med Sture E, Skandiamannen, som bara han och mördaren kände till.
Läs Lars Larssons bok Nationens fiende får ni se vilken!
Hur som helst!
Signalementet på mördaren stämde mer än väl in på Skandiamannen Sture E och polisens med FBI:s hjälp upprättade gärningsmannaprofil (se uppgifter från Filter Magasin) stämde mer än bra i några delar.

Elefanten i rummet, Sture E, har en roll i Lars Larssons mordutredning och han levererar också en trolig flyktväg efter mordet. Efter David Bagares gata där de sista vittnena sett mördaren, väljer Sture E att ta höger på Regeringsgatan sedan höger igen Brunnsgatan, fram till Luntmakargatan och fram till mordplatsen där han ser ambulansen med Palme åka iväg och där ett antal människor har samlats. Nu är Sture så förfärad över vad han gjort, inte planerat, så att han skulle vilja överlämna sig till polisen.
Han vänder sig till en av de unga poliserna på mordplatsen.
Jag vet vart mördaren tog vägen säger han.
Polisen avbryter och säger att de redan förföljer mördaren.
Sture E ilsknar till, förstår att han inte är igenkänd och tar nattbussen hem till Täby efter att först, alldeles förstörd (uppgifter från tidningen Filter), ha varit även en sväng (ca 20 minuter efter mordet) på sin arbetsplats Skandia.
Lars Larsson genomgång av vittnesuppgifterna pekar på att Skandiamannen, Sture E, är väl så indragen i mordet, och kanske är mordgåtan så enkel att han en sen fredagskväll får syn på paret Palme, vill säga några väl valda ord, är i vredesmod efter att ha druckit middag och lite till, bestämmer sig för att skjuta Palme, blir förfärad, stannar upp en aning innan reptilhjärnan tar över och Sture E försvinner in i gränden.
Tillfället och Palmehatet gjorde den osannolika mördaren!
Revolvern hade Sture E lånat (sen en tid tillbaka kanske) av sin gode granne i Täby som var vapensamlare för att känna sig säker när han gick hem från Skandia sena kvällar när han (pimplat) jobbat över.
Revolvern (cowboy picadollen) hängde han upp på väggen igen efter mordet på Olof Palme hos sin gode granne vapensamlaren.
Slumpen och ingen konspiration är det ett möjligt scenario för att lösa Palmemordet?
Vi får se vad den nya Palmegruppen kommer att berätta innan sommaren är över.
Spänningen är olidlig.
En gåta till!
Varför utredde man, Palmespanarna (Rosa Pantern på Kungsholm Krim i Stockholm), inte Skandiamannen fullt ut och gick till botten med hans avvikande vittnesmål och hans excentriska uppträdande i media?
Visserligen var Skandiamannen, Sture E, osannolik som mördare.
Men vilken mördare av en statsminister är egentligen sannolik i ett fall som mordet på Olof Palme?

© Thommy Sjöberg