Tuesday, November 14, 2017

At the Existentialist Café

Maurice Merleau-Ponty, Jean Paul Sartre, Simone de Beauvoir och Albert Camus Bild ovan på fyra av de ledande existentialisterna i Paris efter andra världskriget

Kistalight fortsätter sin spaning i Saint Germain des Pres, från statyer till existentialistiska kaféer med Flore och Café Deux Magots i centrum. Under sommaren har vi läst Sarah Bakewells At The Existentialist Café med undertexten Freedom Being & Apricot Cocktails. Titeln anger den lätta tonen men ändå lärda  anslaget i boken.
Att sitta på café var en del av vardagen för existentialisterna i 1940-talets Paris. Här möttes man och hade sina dater, här skrev man och läste,  åt sin lunch och middag, fikade och intog sina drinkar, här bildades kotterier och säkert intrigerades det en del och Sartre fick så småningom en egen telefon (direktlinje) installerad på Café Flore.
Under kriget satt man där mest för att caféerna var bland de få platser som var uppvärmda i ransoneringarnas Paris.
Det fanns andra mörka sidor också under kriget, man pratade med alla och kände igen gästerna på caféet, men inte alltid till namnet.
Det var inte sådana tider!
Simone de Beauvoir berättar om två glada debatterande livliga tjeckiskor som en dag inte längre fanns bland de besökande på Café Flore.
Plötsligt kunde några av gästerna bara vara borta.
Saknade!
Här någonstans fanns den mer ångestfulla verkligheten (nazisternas ockupation, förföljelse, rastänkande och jakt på oppositionella - Gestapo kom om natten)  bakom Sartres existentialism.
Skrifter som Varat och Intet eller Existentialismen är en humanism har en högst reell bakgrund i andra världskrigets Paris!

Fenomenologi!

Hel del kul anekdoter i Sarah Bakewells bok om existentialisterna och även deras biografier i kortform där ofta Saint Germain des Pres är den bakomliggande miljön.
Sarah berättar även om sin egen väg till existentialismen. Hur hon i ungdomen läser Nausea (Äcklet) mest för att boken har ett coolt omslag av Salvador Dali och hur hon som bokens huvudperson blir en dropout, slutar sina gymnasiestudier och istället jobbar i en skivaffär som säljer reggaemusik från Karibien och dekorativa haschpipor. Intresset för filosofi och Sartre är dock så stort att lusten att läsa mer om existentialismen får henne att återuppta sina studier. Vilket medför en examen i Filosofi som huvudä,mne från Essex University senare börjar Sarah även en doktorandutbildning om Heidegger.
Thompa på Kistalight som också läste Äcklet, Muren och till och med tröskade sig igenom trilogin Frihetens vägar av J P Sartre i sin ungdom som målarlärling på byggen och i verkstadsskola.
Långt från gymnasiestudier eller andra intellektuella förutsättningar, var ett annat universum liksom, och det fanns lite svårigheter, motstånd, att bita i hå...hå...jaja på vägen!
Ofattbart egentligen?
Kistalight omfamnar den lille killen, tonåringen, som läste böckerna på pojkrummet i Vendelsö om ångest, tomhet och människans fria val!
Mycket förstod jag inte alls och många av böckernas miljöer var främmande - se mina funderingar i Saint Germain des Pres eller Sartres Norra Öga
Alienation vad är det?
Antagligen handlade det om en stark inre drivkraft och ett behov att bryta sig loss!
Förtäckt frigörelse!
Väldigt trevligt!

Mest handlar Sarah Bakewells At The Existentialist Café om fenomenologi inom den moderna filosofin!
Uttalade existentialister är egentligen bara Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir. Albert Camus som också är med på ett hörn (får sin kortbiografi) är varken existentialist eller fenomenolog utan mer författare och debattör.
Annars passerar filosofer inom fenomenologin revy i Sara Bakewells At The Existentialist Café. Från de känslomässiga föregångarna Nietzsche och Kirkegaard till Husserl, Heidegger som blev nazizt, till Jaspers, Hanna Arendt,så småningom en stor kritiker av nazismen. Boris Vian skymtar förbi mer artist, musiker och omtalad författare än filosof. Maurice Merleau-Ponty den leende filosofen som älskade att dansa jive på existentialistklubbarna och kanske var den mest begåvade av dem alla. Ett spännande kapitel handlar om hur Husserls manuskript överlever förödelsen under ockupation ww2 och bevaras från nazisternas förstörelse av entartete (användes mest om konst som begrepp) litteratur.
Författare som inspirerats av Sartre, existentialisterna och samhällsdebattörer var Franz Fanon från tredje världen med The Wretched of The Earth, afroamerikanen Richard Wright med The Outsider, engelska Iris Murdoch med klurig mystik i sina böcker, Colin Wilson britt även han och arg ung man som hade existentialismen som bas för sina upproriska äventyr i borgerlighetens Storbritannien.
En politisk viktig roll fick Jan Patocka från Tjeckien, Husserlian, var en av skaparna av Charta 77 blev förföljd av tjeckiska myndigheter under kommunismen för detta men Patocka blev utsatt för sådana påfrestningar att han avled i mars 1977 några år före kommunismens fall i Tjeckien. Han inspirerade Vaclav Havel, dissidenten som studerat fenomenologi, och blev president i Tjeckien.
Antagligen världens första och enda Husserlian och Existentialist som varit president för ett land!
Klart Emmanuel Macron Frankrikes president har en master i filosofi med en avhandling om Hegel och Machiaveli men han är knappast en existentialist.
En av slutsatserna Sarah Bakewell gör genom att skriva sin bok och genom sina intensiva filosofistudier är att idéer är intressanta men människor är mer värda än så / _ _ _ / av existentialisterna är det Simone de Beauvoirs självbiografi som består med sina porträtt av människans komplexitet och världens föränderliga kärna.
It gives us all the fury and vivacity of the existentialists cafés, together with a sulphur sky over a sea clouds, the purply holly, the white nights of Leningrad, the bells of the liberation, an orange moon over the Pireus, a red sun rising over the desert - and all the rest of the exquisite, phosphorescent bloom of life, which reveals itself to human beings for as long as we are lucky enough to be able to experience it.
Vackra rader citerade från Simone de Beauvoirs självbiografi!

Det kommer mera...
© Thommy Sjöberg

Labels: , ,

1 Comments:

Anonymous Kistalight via Wikipedia said...

Kistalight via Wikipedia

Fenomenologi
Fenomenologi är en teori och metod inom filosofin, läran om fenomen och väsen. Inom fenomenologin studeras särskilt förhållandet mellan varseblivningen och objekten för varseblivningen, samt söker förklara eller beskriva idéer och väsen för oss, så som de ter sig för oss. (Se Immanuel Kant "Das Ding für Uns" - "tinget för oss" respektive "Das Ding an Sich" - "tinget i sig".) Fenomenologin studerar därför inte primärt kausala samband mellan objekt. Poängteras bör att man inom fenomenologisk filosofi inte hävdar att ren kunskap om "tinget i sig" kan nås, eftersom all kunskap medlas via erfarenheten av den, det vill säga "tinget för oss."

Brukligt är att skilja mellan den moderna fenomenologin med början hos Edmund Husserl, och de tidiga fenomenologerna. Den mest namnkunniga av dessa var Friedrich Hegel (publicerade Andens fenomenologi 1807). Ordet fenomenologi går att följa till 1700-talsmatematikern Johann Heinrich Lambert som använde det om en vetenskap om sken (science of appearances).

Fenomenologin som den har utvecklats idag utgår främst från Husserl. Ett flertal av hans idéer har plockats upp, och fenomenologin är idag spretig; det finns realistiska, konstitutiva, existentialistiska och hermeneutiska fenomenologer. Gemensamt för dem är (1) antireduktionismen, eller om man så vill antinaturalismen. De (2) motsätter sig spekulativt tänkande och upptagenhet vid språket. Det är alltså till tingen själva de vill gå. De är också intresserade av (3) processen, riktningen i medvetandet; vi är medvetande om något. Och de är (4) deskriptiva.

Exempel på olika filosofer som har tillämpat och fördjupat den fenomenologiska metoden är i den realistiska kategorin och deras bidrag är bland annat:
Adolf Reinach (rättsfilosofi)
Max Scheler (etik, antropologi)
bland de konstitutiva:
Aron Gurwitsch (medvetandestudier)
bland de existentialistiska:
Hannah Arendt (politisk teori)
Simone de Beauvoir (kön)
Martin Heidegger (varat och det varande)
Emmanuel Levinas (etiken efter den andre)
Maurice Merleau-Ponty (den levda kroppen)
Jean-Paul Sartre (frihet och val)
och slutligen bland de hermeneutiska:
Hans-Georg Gadamer (subjektivitet i tolkning)
Paul Ricœur hermeneutik och strukturalism)

2:20 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home