Wednesday, December 30, 2015

Made in France Light

Kistalight har läst Alice Petréns Made in France, stolthet och nationalism.
Lånad på Kistabibblan världens bästa bibliotek!
Vi fortsätter våra franska studier.
Made in France PK på nusvenska?
Inte punk och inte riktigt mainstream!
Nej, här gäller La Profonde France!
Alice Petrén följer tätt i spåren på det som vi brukar kalla för det genuint franska ... ostar och champagne, endast äkta bubblor är gott nog, små bagerier med baquette, köttdisk istället för stormarknad, EU och dominans av lantbruksstöd, Europa cést moi och De Gaulle uttalande som alluderar  på Lui XIV och hans berömda citat:
 - Staten det är jag!
Bilar, franska förstås, hantverksmässiga modevaror och egen kärnkraftsteknik.
Strukturella omställningsproblem inom franska ekonomin?
Modernisera tekniken!
En bilindustri för den digitala tidsåldern?

Genom Petréns Made in France snirklar ett resonemang om det lokala kontra det internationella, patriotism mer än nationalism, nej till EU, skyddad arbetsmarknad och det genuina istället för det globala.
Alice Petrén tecknar utmärkta personporträtt av Marine le Pen och Sarkozy, fördjupar och problematiserar istället för att fördöma, bägge profilerna har hög arbetskapacitet. Sarkozy; impulsiv och hypermanisk, Marine Le Pen; god arbetsledare med hög arbetstakt och organisationsförmåga, försöker göra sitt parti rumsrent, siktar på presidentmakten och drivs precis som Sarkozy av en revanschlusta, bägge har en juristutbildning i sin CV, men inte den så vanliga elitutbildningen som många franska politiker har som sin biljett till den politiska makten. En elitutbildning på ENA har Francoise Hollande men där har Petrén knepigare att fånga hans karaktär, hon noterar dock hans bristande popularitet, höjts något efter Charlie Hebdo attentaten, och berättar om hans kärleksaffärer och uppbrott från Segolene Royal även hon utbildad genom elitskolan, Ecole Nationale D ádministration, och numera miljöminister i franska regeringen.
Visst besöker Alice Petrén förorten, neuf cube, alla departement har ett postnummer, Paris norra förorter har nummer 93 som blir en social markör (klassmärke) och urskiljer invånarna från de stadsdelarna. Vilket gör det svårare för dem att få jobb genom sina ansökningar med 93 adress!
 Petrén skriver utmärkta reportage från Saint Denis och Clichy sous Bois, där upploppen startade 2005, och gör modiga intervjuer i de utsatta miljöerna. Samtalar med unga tjejer som berättar att de känner sig tryggare med schal eller slöja och att deras tillvaro i förorten blir enklare om de bär dem.Någonstans dras paralleller mellan Frankrikes forna kolonier, speciellt Algeriet, och de eftersatta förorterna med grogrund för jihaddism. Många i förorterna är andra och tredje generationen ättlingar till utvandrare från de nordafrikanska staterna. Lika lite som den franska regeringen (staten) vill läka gamla trauman med sina forna kolonier, speciellt Algeriet, lika lite görs för att göra några mer genomgripande förbättringar för invånarna i Paris norra förorter. Kommunikationerna t ex är under all kritik. Från Clichy sous Bois, kan det för en invånare ta upp till två timmar för att ta sig till centrala Paris, vilket precis många gör, eftersom de arbetar i serviceyrken i city. Jämförelsevis kan det för en parisare (medelklass) som t ex jobbar med ekonomi, mode eller design och i sitt arbete behöver åka till London så tar det också just två timmar med snabbtåget under kanalen.
Två olika världar förstås och maktens arrogans!
Men skulle inte franska samhället tjäna på utbyggda kommunikationer mellan förort och centrum (Paris). Kistalight förordar eftersom vi vill förbättra världen (ej med i Petréns bok) enkla utbyggnader a la den brasilianska staden, Curitiba, den långa bussarnas stad, gör fasta linjer, låt långa tvåledade bussar (byggda av Volvo förstås) fungera som tunnelbana ovan jord och skapa bussfiler till uppsamlingsstationer.
Eftersom Alice Petréns bok Made in France mest handlar om stolthet och nationalism, la profonde France, och en hel del om Marine le Pen och Sarkozys väljare ska vi inte kritisera boken för vad den inte innehåller men för oss på Kistalight saknar vi det som är Frankrike för oss.
Urbana bobos naturligtvis, bohemian bourgeoise i Paris, de nyskapande (klassen) inom mode, design, it, mat, musik, konst, film, filosofi och litteratur. En Patrick Modiano, en Nina Bouraoui, Justine Levy  eller Anna Gavalda inom litteraturen ...
Se Zaz Light a Montmartre!
De har vi en relation till eller som det kan heta på Facebook!
Det är problematiskt (komplicerat) men vi klickar gärna på Gilla knappen.

Betyg för Alice Petréns Made in France!
Fem återfunna 2 CV (deux chevaux - två hästar) Citroen av fem

©Thommy Sjöberg

1 comment:

Kistalight said...

Apropå CV 2!
Kommer att tänka på Jan Myrdals Resa i Afghanistan som jag läste 1971.
Jan Myrdal vänsterns gossen Ruda!
I boken Resa i Afghanistan spelar en CV 2 Citroen en mycket stor roll.
Det är bilen Jan och Gun tar sig runt i det vilda landet med.
Det är bilen de klarar av att mecka med och fixa en liten punktering.
Resa i Afghanistan är en utmärkt reseskildring, se 1960 när den gavs ut första gången.
Massor av kunnig historieskildring, fina folk och naturskildringar och fina teckningar av Gun Kessle.
Det är bara att Jan Myrdal inte har en siffra rätt i sina ganska pompösa förutsägelser om framtiden för Afghanistan!
Hm...hm - intressant!
Hur kunde det gå så fel för landet?
Stormaktspolitik och inre klanstrider!?
Hur som helst gick det 1960 att åka Afghanistan runt och uppleva landet
- med en CV 2 Citroen för ett svenskt konstnärspar!