Thursday, June 25, 2015

Läs en kvinna i sommar - kvotering Light

Låt oss bara läsa böcker av kvinnor denna sommar | SvD

Kistalight knyter an till förslaget ovan med en inte helt politiskt korrekt bild med lästips av It tjejen och bloggaren Jeanne Damasen av parisiskorna kring, How to be a parisian. hon ser ut lite som Jane Birkins dotter. Här gör hon reklam före Henry Millers The world of Sex. Vi som trodde IT hade något  med digital utveckling att göra, förstår nu att det även kan innebära karisma, det, hos unga damer i the bohehemian bourgeoise i Paris. It damer som  i och för sig är riktigt smarta när det gäller att hantera digitala kameror, som har ett fint bildsinne, som bloggar och skriver e-böcker.
Är detta ett uttryck för feminism?
Hm..hm eller har good old Gympa Henry fått en renässans?
Hur som helst Kistalight bryr sig inte om det är han, hon eller hen som skriver de böcker vi vill läsa.
Det är bra och välskriven litteratur vi vill ha!
Varför inte några tips om riktigt bra böcker skrivna av tre olika kvinnor!
Vi har just avslutat Sartre - ett liv. Den stora monumentala biografin över Jean Paul Sartres liv av Annie Cohen - Solal. Egentligen är titeln en smula missvisande, Sartre levde ett antal liv, han var läraren, filosofen, författaren av romaner, noveller och dramer, samhällsdebattören, tidningsgrundaren, redaktören och journalisten med sin tidning Les Temps Modernes och sist men inte minst var han ett världssamvete som besökte världens stora ledare.
Kanske behövs det en kvinna för att kunna skildra Sartre sanningsenligt och trovärdigt i all hans monumentalitet när det gäller hans liv, verk och engagemang.
Annie Cohen följer Sartre tätt i spåren, från hans faders sydfranska rötter till morfaderns hemvist i Elsass i nordöstra Frankrike, från studentåren i Paris på elitskolan Ecole Normale Superieure (ENS) där han gick ut som kursetta till åren som gymnasielärare i filosofi i Le Havre och sedan alla åren som fri intellektuell och skribent i kvarteren kring Saint Germain des Pres i Paris. Någonstans var Sartre och hans följeslagare Simon de Beauvoir de ständiga lärarna. I alla sammanhang passade de på att undervisa, fåordighet var inte deras stil, och deras värdegrund var ständigt på de förtrycktas sida, de enskilda människorna och de förtryckta kolonierna, ändå pekade deras moraliska kompass ibland fel allt för länge när det gällde Sovjetunionen och att Sartre som fri intellektuell tackade nej till Nobelpriset plågade honom. Han kunde ha skänkt pengarna till olika frihetsrörelser eller varför inte använt dem till sin egen tidskrift Les Temps Modernes. 
Det är en livfull och levande skildring som Annie Cohen levererar när det gäller Sartre. Hon väjer inte för de svekfulla och monstruösa dragen; Sartre som svikare när det gäller idéer, vänner och alla sina kvinnor. Han missbrukade allt, kaffe, tobak, mat, alkohol, olika amfetaminpiller egentligen också böcker, skrivande, diskuterande och relationerna till hans kvinnor. Hans arbetsschema under en dag och dito intagande av kaffe, droger och alkohol skulle ha knäckt de flesta under kortare perioder, Sartre höll på, körde hårt, i åratal - årtionden, han måste ha haft en järnfysik och mycket bra gener. Frågan är om inte också pillermissbruket (amfetamin) gjorde honom extra viril. Han fick gå liksom framåtlutad längs Boulevard Saint Germain des Pres (Kistalights kurs) mellan kärleksmötena på väg från Café des Flore till Deaux Magots. Dessutom är Sartre även frikostig och generös, han stödjer gärna unga författare med ekonomiska bidrag som Violette Leduc i början av hennes karriär och han tar ställning genom sitt namn för vänstertidningar och frihetsprojekt se t ex FLN i Algeriets frihetskrig.
 Klart att till slut hann verkligheten ikapp honom, högt blodtryck, blodproppar och han mister synen. Han blir ändå 80 år och in i det sista lever han med Simone de Beauvoir sin livsledsagarinna och  han håller igång en dialog med sina ungdomar genom  den adopterade dottern Arlette och den unga sekreteraren Benny Lévy.
Hans begravning på Montparnasses kyrkogård 1980 blir en väldig manifestation, 50 000 parisare längs gatorna i Saint Germain des Pres, plus tumult på kyrkogården.
Nu kan man ju tycka att Annie Cohens bok om Sartre inte är en speciellt aktuell bok!
Jäpp så är det!
Första upplagan kom ut 1985 och vår storpocket är inköpt hos Bok Olle i Byxelkrok Norra Ölands kulturmetropol.
Passar bra för vårt franska flow just nu!

I Frankrike saknar många i dag en samlande kritisk intellektuell kraft som Sartre bland National Fronts framgångar, islamister i förorten, den dåliga ekonomin och den svaga regeringsmakten.  
Betyg för Annie Cohens Sartre Fem Varat och intet av fem för sommarlovets första utlästa bok.
Hallå där bäste indieförfattare du har väl inget sommarlov?
Näpp men man kan ju låtsas, fortsätter ungefär som vanligt med skrivandet och läsandet!
Jag tror att det i sommar blir lite mer betoning på att läsa litteratur och lyssna på ett och annat av P1;s Sommarprogram än att skriva!
Så det så!

Nu över till något helt annat!
Nästa lästips kvinnlig författare får bli Sara Lövestam och Sanning med modifikation även här en manlig huvudperson och minst sagt en underdog. Möjligen breddar Sara Lövenstam deckargenren med sin antihjälte, en papperslös privatdetektiv Kouplan, möjligen arbetar hon också med ironi som stilmedel och absolut med paradoxer. Kapitlen är korta och texten är lättläst och genomlyst!
En favoritegenskap hos en författare tycker Kistalight!
Kanske är det så att boken inte alls är en deckare eftersom vi inte hittar boken på deckarhyllorna utan efter visst arbete och förvirring på hyllorna för romaner och skönlitteratur.
Men vad spelar genre och kön för roll?
Vi ser fram emot att läsa ut (klart) Sara Lövenstams Sanning med modifikation.
Vårt tredje förslag får bli Hilary Mantel och hennes självbiografiska Skuggan av ett liv.
Vem har sagt att inte motgångar kan vara en källa till näring och få en blivande författare att kämpa för sina idéer och hitta en ton för sin stil. 
Tycks ha varit Hilarys lott.
Frågan är om Hilarys Mantal skriver så bra om en maktmänniska från 1500-talet, Thomas Cromwell man, och en historisk epok för att hon är kvinna eller att hon har formats av tuffa erfarenheter eller har hon bara talang?
Nu har vi nämnt våra tre kvinnliga författare, en har vi läst, en håller vi på och läser och den tredje drömmer vi om att läsa.
Dock är ingen av dessa tre kvinnliga författare renlärig - de skriver bra, analytiskt, levande och med ironi - massor av superlativer för dem men ingen av dem har en kvinnlig huvudperson! 
Kistalight plockar då fram Nina Bouraouis Våra kyssar är avskeden lyrisk läsupplevelse från förra året med korta bitar, nästan prosapoem, där vi får följa en kvinnlig huvudpersons väg till mognad och insikt.
Där är det kvinnor för hela slanten.
Nina gillar tjejer. 
Vad gör Nina Bouraoui då?
Jo i nästa bok, Kärlekens geografi, blir hon kär i en yngre rackarns man, en mycket fin och poetisk kärleks och konstskildring, men återigen dyker de upp, männen alltså, dessa si så där 50% av befolkningen. Frågan är också om inte Nina är mer kär i förälskelsen än i den yngre mannen.
Vad göra?
Gud bevare mig väl för propåer när det gäller läsning!
Urtrist!
Kistalight som var ung på 1960 och 70-talet minns vänstern och all traktorprosa som skulle läsas, man fick smyga med sin Tranströmer.
 En sorts Östtyskland Light i gamla Svedala!
 För att inte tala om i den bruna tiden i vår moderna historia när bokbål var aktuella, entartete kunst hos Hatolf Battler och Dr Goebbels och deras gäng och vem minns inte kamrat Stalins propåer om kollektiv och arbetarskildringar som den rätta vägen för litteraturen och skapandet av den sanna kommunistiska människan och Putin i dag han gillar inte Pussy Riot och vad de skäggiga stridande unga männen i Mellanöstern tycker om Charlie Hebdo och kvinnliga författare törs vi inte ens tänka på.
Någonstans är det lätt att vi passerar en politisk osynlig gräns om vi börjar predika om vad som ska läsas och vad som är det rätta i litteraturens värld!
Glad Sommar nu!
Med läsning av han, hon eller hen som författare! 

  1. Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Tomas Tranströmer: Andra bloggar om Öland:
    ©Thommy Sjöberg

Labels: , , , ,

3 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Kistalight har redan fuskat när det gäller läsning av kvinnliga författare.
Blev inte ens tre i rad!
Vi har läst En stamtavla av Patrick Modiano.
En favorit och nog så sensibel författare!
Blir kanske en blogg om detta!

1:10 AM  
Blogger Thommy said...

Kanske väl drastiska jämförelser ovan när det gäller doktriner (propåer) för läsning!?
Klart att en pedagog kan, ska, ge förslag för läsning.
Kan ibland rent av vara obligatorisk läsning som i undervisning t ex!
Gärna då även av kvinnliga författare!
Men usch vad trist om man under sitt sommarlov bara får läsa vissa författare!
Här kvinnor!
Fram för fri läsning av kvinnor och alla andra!

3:31 AM  
Anonymous Kista Lumiere said...

Kistalight yrvaket i efterhand!
Är detta i själva verket ett inlägg i debatten om Kulturmannen?
JFR Jonas Thente DN början av juni!
Det finns ingen kulturman!
/ _ _ _ /
En lika ful aspekt av det som professor Witt-Brattström och hennes gelikar sysslar med är det regelmässiga gisslantagandet av kvinnliga författarskap.
I deras värld får nämligen verk av kvinnliga författare sina mest betydande kvaliteter i det att de inte är skrivna av män.

Så blir läsningen av en Marguerite Duras-roman eller en diktsamling av Inger Christensen i första hand till en politisk handling, snarare än en estetisk upplevelse.
/ _ _ _ /
Kistalight instämmer till hundra procent
Wow för kvinnliga författare i sin kontext (i sina författarskap) och inte i att de är kvinnor!

7:20 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home