Saturday, April 11, 2015

Inspiration Light - Saint Germain des Pres

Juilette Greco existentialisternas musa framför kyrkan Saint Germain i Quartier Latin. Hjärtpunkten för alla bohemer, författare, konstnärer, musiker och för några år under det sena 1940-talet den intellektuella världens centrum. Här samlades de på andra sidan torget på de berömda café de Flore och Deux Magots!
I Paris Latinkvarter hade också under århundraden bohemer, konstnärer, författare, lärare och studenter samlats kring akademier för de sköna konsterna - Ecole des Beaux Arts, lärosäten som Sorbonne, institutioner, målarakademier och de många små hotellen som fungerade som pensionat för de många gånger fattiga studenterna. Kvarteren blomstrade även konstnärligt under 1920-talet när växelvalutan var låg för francen och många amerikaner med Hemingway i spetsen sökte sig till Paris för att skriva och bli författare.

 Kistalight som just nu läser Bodil Malmstens Så gör jag låter sig inspireras av en av arbetsuppgifterna i Bodils bok.
Ta in skriver Bodil!
Vi tar in och låter oss inspireras av ett uttalande av Albert Camus citerat från boken Paris efter befrielsen 1944 - 49 av Antony Beevor och Artemis Cooper.
Ett av fynden från årets bokrea som vi nu har läst!
Uttalandet av Camus gäller den ständiga politiska striden mellan höger och vänster!
Vad är sant hos en tanke eller idé?
Blir den sannare om den kan placeras hos den ideologiska vänstern?
Läs här hos kommunisterna i Paris, som kan kallas för den stalinistiska vänstern, efter befrielsen 1944.
Jean Paul Sartre hade trots sin existentialistiska filosofi och sin idélära en svaghet för den marxistiska läran om en lagbunden revolutionär samhällsutveckling, där våldet var ett ofrånkomligt inslag, alla franska intellektuella har också en inneboende svaghet för jakobinernas våld i den franska revolutionen.
Här lyser det igenom!
Albert Camus som kritiseras av Jean Paul Sartre i hans tidskrift Les Temps Modernes (Moderna tider) för sina pjäser och att de (han) inte tar mer politisk ställning för vänsterns idéer.
Camus skriver "Han (Sartre) pekade på den grundläggande motsägelsen i att existentialister rättfärdigade ett system som helt motsatte sig föreställningen om individens ansvar."
En sådan polemik kommenterade R. A. "skulle knappast förstås utanför Frankrike och Saint Germain des Pres."
Kistalight förstår precis, stolt över detta, även om det är i dag 2000-talet och nåja relativt långt från Paris och Saint Germain des Pres på 1940-talet så känner vi igen oss i känslan av över vad som var politiskt korrekt på vänsterkanten. Här att man inte ville fördöma Sovjetsystemet, ändamålen helgade medlen (förtryck och förföljelser) för att bygga den kommunistiska staten. Det behövs knäckas några ägg för att laga en omelett - rent av trodde man att kommunisterna skulle kunna ta över makten även i Frankrike!
 Spännande, lätt att bli förundrad, över att Saint Germain des Pres kunde bli världens intellektuella centrum under några år för den nya litteraturen (existentialismen), den spännande konsten, teatern, jazzmusiken och kabarén på vänstra stranden i kvarteren mellan Seines kajer, Boulevard Saint Michel, rue des Saint-Peres och rue de Vaugirard i Paris sjätte Arrondissement. Idéerna var nya men miljön med de gamla caféerna och Les bistros var välbekanta där de unga kunde samlas och byta tankar och inspirera varandra.
Kring krigsslutet rådde ett politiskt tomrum, vänstern, motståndsrörelsen, de som skulle bli de nya gaullisterna och de allierade (amerikaner och britter) försökte hitta vägar för en ny framtid. I denna smältdegel skulle man samtidigt göra upp med kollaboratörer och Petains anhängare i det som hade varit. Erfarenheterna från kriget, ockupationen, samarbetsmännens svek och nazismen krävde nya uttryck samtidigt som man, tyvärr vurmade för Sovjetunionen som segrare inte bara militärt utan även ideologiskt, trots alla varningstecken på förtryck och rent av bevis på förföljelser i Stalins Sovjet.
Sympatin för Sovjet medförde att det dröjde ända till 68-rörelsen innan franska vänstern kunde göra upp med sina gamla kommunistiska spöken. Några år senare kom även de nya franska filosoferna, André Glücksman i spetsen med Kokerskan och kannibalen, som analyserade och beskrev sovjetiska läger och Gulag.
Vi tänker inte recensera Antony Beevors Parisbok här men Kistalight förundras över att ett så förhållandevis litet område, några kvarter, i förvisso en världsstad om än på knegen (politisk oro under fjärde republiken, ransoneringar och brist på det mesta), under några år kunde bli världens intellektuella centrum och inspirationskälla för alla unga intellektuella!
Nåja en liten recension kan vi allt leverera!
Antony Beevors Paris efter befrielsen är en utmärkt bok om man vill skapa sig en mer nyanserad bild av Paris och Frankrike under efterkrigstiden åren mellan 1944 - 49. Ovissa år där återuppbyggnaden och ekonomiska utvecklingen så småningom tog fart med Marshallhjälp och de första "EU"-fördragen som lade en grund för en borgerlig stabil utveckling. Men ska man förstå sprickorna i den franska samhället kan man läsa Beevor gärna tillsammans med Patrick Modianos noireskildringar av Paris.
Betyg Paris efter befrielsen Fem övervintrade existentialister av fem.
För att återgå till en mer positiv frågeställning!
Var i världen samlas alla tänkare och samhällsdebattörer i dag när inte Saint Germain des Pres är aktuellt som centrum för världens intellektuella?
Finns en sådan mötesplats?

Oh dessa Parisiskor kanske de rent av vet var världens kreatörer finns i dag och var de samlas?
Nous avons mis cette question!
 Oui monsieur et professeur!
Tänk dessa parisiskor! Att bli kallad professor och herre! Javisst ja professor är också en synonym för lärare!
Var va vi nu?
Jovisst ja var i världen finns de mest briljanta och tänkande personligheterna i dag?
Vår fransyska igen!
Nous pensons qu'ils sont à New York, notamment à Brooklyn et Prospect Park. Qui abrite de nombreux cinéastes, écrivains et autres créateurs.
(Det är inne, chic, att gilla New York, hos de verkliga les Parisiennes, vilket de ständigt poängterar - men Horace Engdahl vår svenska akademis före detta sekreterare han tror inte på den amerikanska litteraturens nyskapande förmåga!)
Bien sur - absolument!
Kistalight tror dock å sin sida att de skarpa hjärnorna och de mångsidiga kreatörerna i dag samlas i Santa Clara Valley i Californien men där formas berättelserna av andra koder, programmerade av vår tids talanger och filosofer, plus förstås av ett gäng entreprenörer, riskkapitalister och rent av rövarbaroner.
Oui...oui...oui!
Cést Google qui attire votre cerveau et votre dollar!
För säkerhets skull!
Den svenska versionen (fritt mycket fritt)!
Det är Google som kidnappar er hjärna och snor era dollar!
©Thommy Sjöberg

Bokomslag CV från Kistalight (häftad) Sugen på att läsa mer av Kistalight?
Klicka på bilden - nu något billigare utgåva!
Beställ annars på kistalight@gmail.com
CV från Kistalight kostar en hundring inkl frakt!

  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Tomas Tranströmer:

Labels: , ,

5 Comments:

Anonymous Kista Lumiere said...

Visst har vi besökt Saint Germain des Pres!
Både på 1960-talet, mycket unga, på 70-talet fortfarande unga och på 80-talet som yngre medelålders!
Vi återkommer med kommentarer om detta!
I dag tipsar vi om enkel engelsk språklig blogg med fina fotografier.
My French Life

3:09 AM  
Anonymous Kista Lumiere said...

My French Life

Funkade inte med länken förra kommentaren!
Bättre här?

5:31 AM  
Anonymous Kista Lumiere said...

Funkade den här gången se kommentar 2!
Fina bilder, foton, bra korta reportage några på både engelska och franska!
Läs, längta och ta in!
Blir säkert någon ytterligare blogg här från Kistalight om Saint Germain des Pres.

5:38 AM  
Anonymous La Parisienne said...

Mer franska länkar!
Dessa Parisiskor!
Kul länk på tuben här!
10 Ways to be a parisian

1:40 PM  
Anonymous Kista Lumiere said...

Bilden ovan i texten - se Oh dessa Parisiskor är troligen från Marais-kvarteren!
Mer inne än Saint Germain des Pres i dag!

5:23 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home