Saturday, November 13, 2010

Staden i den röda kappan


Mas que nada
black eyed peas came to make it hotter

we beat the party starters
bubblin up just like lava
(Black eyed peas)

 I veckan som var hamnade Kistalight på Kulturhuset och Internationell författarscen innan flunsan och  torparsoffan tog över!
 Kistalight är förstås nyfiken på veckans gäst, Asli Erdogan, som kombinerar rollen som partikelfysiker, tjej ung (kvinna) från Turkiet, med att skriva en lyrisk brinnande bok om Rio de Janeiro. Samtidigt som Asli Erdogan arbetade på CERN i Geneve som partikelfysiker började hon skriva på nätterna efter de långa arbetsdagarna och så småningom kom den Mirakulösa Mandarinen ut 1996. Efter det fick hon ett forskarstipendium i fysik på universitetet i Rio de Janeiro dit hon reste med ambitionen att lägga fram en doktorsavhandling. Skrivandet tog dock över doktorerandet och rentav fick hon sparken som stipendiat med sin PhD forskning på sitt Rio-universitet. Istället vandrar hon runt i Rio i Santa Teresadalen hemvisten för bohemerna, de kreativa, konstnärerna och musikerna men absolut ingen plats för en medelklassgringas eller en tjej från Istanbuls burgna klasser på visit i Rio som forskarstudent. Likt många begåvade och ambitiösa tjejer drabbas hon av anorexia och dessutom en tumör efter hemkomsten från Rio.

 Ingemar Fasth presenterar Asli Erdogan på Kulturhuset.
- Är det någon författare ni ska ha prickat in i kalenderna under hösten säger han är det just Asli Erdogan.
  I publiken finns även översättaren Ulla Lundström och Aslis malmöbaserade förläggare från  Ramus förlag. Intervjuare är Jenny Tunedal som genomför ett väldigt lågmält och lyssnande samtal med Asli - blir mest att fylla i de berättande svaren.
Asli Erdogan ger ett väldigt ödmjukt intryck när hon berättar om sitt författarskap - ingen tuff partikelfysiker här inte utan tvärtom en nedtonad intellektuell.
 Staden i den röda kappan, Aslis Riobok, är en bok om skrivande mer än något annat säger Asli som talar en utmärkt engelska, escape, confront katharsis to remember to forget to survive the city säger Ali. Orfeusmyten är en av många litterära referenser som finns i boken andra referenser är mer vardagligt betonade som lukter, smaker, hettan och luftfuktigheten i en tropisk stad.
 Life is very social - it´s a note book of Rio säger Asli som är omsorgsfull i sitt arbete med detaljerna om Rio. Genom boken ljuder också skottlossningarna från gänguppgörelserna och striderna med polisen över Santa Teresakullarna och när de ständigt återkommande fyrverkierna slår ut över himlen är det inte karneval utan annonsering för nya kokainpartier.
Efter hemkomsten med anteckningar från Rio skrev Asli Erdogan sin Staden i den röda kappan i ett kalt rum i Istanbul under vintern. I början var hon gift medan hon skrev på sin roman.
 Sedan inte!
 Kistalight som samlar på författarsignerade böcker är snabbt uppe på scenen vid Sergels torg 3 i Kulturhuset och får Staden i den röda kappan signerad. To Thommy with Th of course och passar på att fråga om boken är översatt till portugisiska. Asli säger att hon skulle älska det men tillägger att boken säkert inte skulle tas emot så väl i Rio.
Kistalight som börjat läsa Aslis bok är inte så säker på det. Eftersom boken har så uppenbara litterära kvaliteter. Där finns underbara inslag om Rios egen rytm och sensualism, konkreta detaljer från gator torg, krogar och renoverade kulturhus i stökiga kvarter som Lapa och Santa Teresa.
- Där realism övergår i naturalism.
 Trots allt elände och med huvudpersonen Özgür som lider av anorexia så berättas i Den röda kappan även om konsten att skriva en roman. Eftersom bokens Özgür ständigt bär med sig ett manuskript i en grön anteckningsbok som skildrar Rio i lyriska ordalag med bitar som kallas En resande på Rios gator.
Kistalight frågar även om hennes kunskaper i matematik och partikelfysik kan ha påverkat hennes bok. Asli som faktiskt deltog i en forskargrupp vid CERN 1993 där ledaren belönades med ett Nobelpris. Hon, Asli,  trodde inte det och i dag säger hon har hon glömt de här speciella kunskaperna men det är klart att sättet att tänka finns där och tålamodet att slutföra en roman tänker vi innan vi fångar den blå linjen för vidare färd mot Kista.
Betyg nu när vi har läst boken. Fem färskpressade glas med papayajuice av fem - försiktigt höjer vi en skål i papayajuicen och skålar för Den röda kappan - kan bli en klassiker som Rioskildring.
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om litteratur 
© Thommy Sjöberg

Labels: , , ,

3 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Hittar en riktigt bra hemsida, Riojonsson, om Rio de Janeiro när jag surfar runt på adresser och områden om Rio efter att ha läst Den röda kappan.
Upptäcker t ex att Santa Teresa verkar vara ett riktigt charmig stadsdel i Rio.
Ett Rios söder eller jfr med Belleville i Paris eller Prenzlauer Berg i Berlin.

3:46 AM  
Anonymous Kistalight said...

Med Riojonsson i förra kommentaren menar vi Henrik Brandao Jönsson som är utrikeskorre i Rio och som bl a har skrivit Fantasiön - boken om Brasilias tillkomst. En fantastisk bok om modernitet och hur en stad skapas på mycket kort tid, några år på femtiotalet och invigs 1960.
Modernitet - savann och framtidslandet Brasilien som ett projekt.
Kistalight bloggade redan i somras om Fantasiön http://kistalightnow.blogspot.com/2010/06/en-femtioarsjubilar-grattis-brasilia.html men har först nu hittat fram till Riojonsson.
Som sagt en utmärkt sida!

4:01 AM  
Blogger Thommy said...

Frågan är om inte texten om Den röda kappan borde ha inletts med

Ele era um bandido
mas era um bom rapaz

ett mer nutida citat av ung riorappare än Mas que nada!
Och spelar en viktig roll i boken!

6:24 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home