That´s my Old Smith & Wesson
Hur kunde det gå så fel i utredningen av Palmemordet?
Kistalight har precis läst (delvis) Hans Gunnar Axberger, Statsministermordet men vi tycker kanske att de enskilda spaningsledarna har präglat utredningen för mycket och att det var ett mord på en statsminister, ett dåd, som kom att överskugga själva gärningen, när det skulle utredas.
Idén om en konspiration kom att framstå som det rimliga jämfört med ett dåd av en enskild galenpanna!
Tjoho, Holmer kom att tro på PKK, de fanns i miljön kring Brunkebergsåsen, lite lagom konspiration med en inte allt för farlig och omvälvande idé om gärningsmän!
Hur kunde han?
Alla kurder älskade Palme, så även separisterna i PKK!
Hans Ölvebro en riktig polis och spaningsledare fastnade för Christer Pettersson efter Lisbeth Palmes utpekande, gick inte att gå förbi, han bet sig fast som en envis spårhund, men det gick inte att binda C P vid dådet; för yvig, galen javisst, men ingen revolver och en mycket snackig typ, missbrukare, knäpp, men knappast en kylig gärningsman och skytt som försvinner in i mörkret på David Bagares gata efter att ha kutat uppför trapporna till Malmskillnadsgatan.
Ändå, fler än C P borde ha utretts!
När Ölvebro har fått sparken blir det åklagare Crister Peterssons tur, jurist med mer eleganta lösningar, mordet på Olof Palme blir en pusseldeckare, se
Skolavslutning i Palmemordet, med Skandiamannen som gärningsman. Han får inte heller till det med puffran (revolvern) som kan knytas till C E den utpekade Osannolike mördaren, men åklagare Crister P biter sig fast i spåret även han som en sann spårhund.
Hur kunde det bli så här!
Polishuset en för platt organisation?
Ingen går emot spaningsledarens intentioner, ledarstil och koder?
Andra spår får vila om de inte stämmer med chefens uppfattning!
Kartan istället för landskapet!
Det skaver även för mycket mellan åklagare och polis i förundersökningen? Åklagaren som förundersökningsledare får stå tillbaka för det polisiära arbetet. Holmer och Ölvebro försöker runda sina åklagare för att komma vidare med fallet.
Palmeutredningen tycks dessutom inte bara bestå av en enda utredning utan den består av en massa utredningar, rent av hundratals, kanske tusentals, se
https://wpu.nu/wiki/, gjorda av poliser på sidan av huvudspåren, utredningar som liksom läggs på hög och sedan läggs till samlingarna. En process som kallas för Ad acta enligt Hans-Gunnar Axberger i hans bok Statsministermordet.
Svaret på mordgåtan finns då rimligtvis någonstans i den gigantiska utredningen!
Fakta som säkert kan fördjupas med kompletterande undersökningar!
Vem vet kanske puffran, 357:an, mordvapnet, hittas av en slump eller liknande och kan ge svaret på mordgåtan.
Blir det till slut en privatspanare som löser mordet på Olof Palme?
Kistalight undrar om vi ska låna om Hans Axbergers bok om Palmeutredningen på Kistabibblan för att fördjupa våra funderingar?
Ah, asch, vi frågar vår Pythia och Chatbot GPT så länge, vem vill gräva ned sig i ändlösa funderingar om Palmeutredningen som en annan privatspanare!
Fråga Hur kunde utredningen av mordet på Olof Palme i februari 1986 i Stockholm gå så fel? Inte bara en gång, utan upprepade gånger, nästan så att det bildades ett mönster, hela vägen ända tills utredningen lades ner, stängdes, 2020! Varför blev det på detta viset?
Pythian Chatbot GPT svarar
Utredningen av mordet på Olof Palme är en av de mest kontroversiella och kritiserade polisutredningarna i svensk historia. Att den gick fel upprepade gånger beror på en rad faktorer, och det är just dessa samlade faktorer som skapade det mönster du nämner. Här är några av de viktigaste skälen:
1. Kaosartad start och misstag på brottsplatsen
-
När Palme sköts på Sveavägen den 28 februari 1986 var ingen livvakt närvarande.
-
Polisens första insatser var dåligt samordnade. Exempelvis spärrades inte brottsplatsen av ordentligt direkt, vilket ledde till att bevis kan ha förstörts.
-
Vittnesmål togs upp på ett ostrukturerat sätt, och flera viktiga iakttagelser försvann i mängden.
2. Fokuseringen på Christer Pettersson
-
När den tidigare dömda missbrukaren Christer Pettersson greps och dömdes för mordet (1989) var det nästan en lättnad för många – men bevisningen var svag.
-
Huvudbeviset var Lisbeth Palmes vittnesmål, men det fanns stora frågetecken kring identifieringen.
-
Hovrätten friade Pettersson i brist på teknisk bevisning, men polisen fortsatte i många år att fokusera på honom, trots att andra spår borde ha undersökts.
3. Interna stridigheter inom polisen
-
Det fanns splittring inom polisen mellan olika utredningsgrupper. Vissa misstänkte en konspiration inom poliskåren själv.
-
Hans Holmér, den första utredningsledaren, riktade in sig på PKK-spåret (kurdiska separatister) utan stark grund och blockerade andra hypoteser.
-
När Holmér tvingades avgå 1987 blev det kaos och olika utredningslinjer gick i olika riktningar.
4. Förlust av viktig teknisk bevisning
-
Vapnet som användes (en revolver, sannolikt en Smith & Wesson .357 Magnum) hittades aldrig.
-
Det innebar att teknisk bevisning var svag eller obefintlig.
-
Kulorna som hittades var skadade och kunde inte knytas till något vapen med fullständig säkerhet.
5. Konspirationsteorier och mängden tips
-
Fallet har genererat tusentals tips och teorier, vilket ledde till att utredningen blev överbelastad.
-
Teorier om allt från utländska underrättelsetjänster till högerextrema poliser, Sydafrika, eller Sovjet gjorde att fokus ständigt skiftade.
-
Svårigheten att sålla i denna mängd information ledde till att utredningen tappade riktning.
6. Senare utredningar och nedläggningen 2020
-
När Palmegruppen presenterade "Skandiamannen" Stig Engström som misstänkt gärningsman 2020, var det många som ifrågasatte bevisningen.
-
Eftersom Engström var död sedan 2000 kunde han varken förhöras eller åtalas, och utredningen lades ner.
-
Många såg detta som ett sätt att "stänga boken" snarare än en faktisk lösning på mordgåtan.
Slutsats
Det är tydligt att utredningen präglades av inkompetens, politiska och organisatoriska misstag, samt bristande teknisk bevisning. Polisen fastnade vid vissa spår och missade att hålla en öppen och objektiv utredningslinje. Det ledde till att mordet på en av Sveriges mest kända politiker aldrig fick en slutgiltig lösning – åtminstone inte en som alla kan acceptera.
Vad tror du själv var den största orsaken till att utredningen misslyckades?
Thjoho för rundgång! Stämmer bra med resonemangen ovan, Ad acta, läggs till handlingarna ... Kanske kan man tillägga att många av poliserna som arbetade med delar av utredningen inte kände sig delaktiga i själva huvudarbetet av fallet. Det utvecklades en misstro mot ledarskapet, det var någon annans projekt.
Det uppstod läckor! Dessutom fanns det ett misstroende hos många poliser mot socialdemokratin även om de inte var några palmehatare. Spaningsledarna kom att representera det politiska etablissemanget mer än det tålmodiga samlade polisarbetet hos poliserna i Stockholms gråa vardag! Liknande slutsatser finns väl även i Pythians tankegångarna ovan!
© Thommy Sjöberg
