Islandur, vulkanur och bragdur Light

Segur, knallur, Islandur, Lagerbäckur for presidentur!
Island vidare med 2 - 1 utan att be om ursäkt mot ett uddlöst Englandur.
England spelade mekaniskt utan kreativitet, runt, runt, mycket bollinnehav men just inga chansur!
Island, vulkanur, skapar chanser med udd, gör fler målur och matchens bicykletasur.
Mycket vackur!
Engelska laget depressivur!
Isländska publikur gör vulkanur!
Ou ou ou ... tjooo!!!
Island till kvartur mot Franceur!

Den isländska kärvheten har nu även nått Kistalights redaktion.
Varför slösur med orden när man kan gå direkt mot mål?
Lagerbäckur for presidentur!

© Thommy Sjöberg

"89,5" Light EM i Fotboll

Från den tiden när även Sverige gjorde mål i 89:e minuten.
När det begav sig - Berlin VM 2006!
Pusskalas, oh sisters, på läktaren när Ljungberg gör 1-0 mot Paraguay!

Om EM 2016 vore EURO VISION Song Contest...

The right time is the minute of 89
when the best team all score so fine...
germany, france, italy, britain and spain
the big five team will always remain..
The best fotball is like unexpected rhyme
when Lars Lagerbäck makes his own Island wine...

LL for president let the best man win!

Ah nog nu med nödrimmen!
Blir just ingen schlager i alla fall!
Förr kunde de stora lagen spela av matcherna, går knappast i dag när trägna yrkesmän i fotbollens arbetarhage tar ut varandras team med sina spelsystem.
Kanske slappnar man av en aning när matchen tycks i hamn, 89,5 minuter är spelade, och en poäng är räddad och den där spelaren med det lilla extra dyker upp och avgör (monsieur Payet) eller så halkar man på en rackarns blöt grästuva (Grankvist) eller så gör man som den tyske tränaren Joachim Löw och byter in ett utvilat gammalt ess (Schweinsteiger) som sätter dit bollrackaren efter en femtio meters löpning!
Hur som helst Heja Island och Lagerbäck som räddar den Nordiska äran och vem vet om inte laget kan fortsätta att överraska?
Lars Lagerbäck har nämligen under sina år som tränare aldrig varit med om att förlora mot England i ett mästerskap!
Kistalight skådar i kristallkulan och tippar vinnare av mästerskapet 2016.
Visst har de stora lagen sett bra ut men inte riktigt övertygat!
Tyskland, Frankrike, Spanien eller Italien, möjligen England och kanske Belgien?
Men Italien och Spanien möts redan i åttondelsfinalen, så går det när man försöker spela av en match - sic (Spanien)!
Kistalight som alltid tror att det ska vara lite motigt på vägen till de stora lite oväntade framgångarna skulle sätta 50 pund om jag hade möjlighet, före eventuell Brexit, på Portugal som nu fått igång sitt målskytte (Ronaldo) och varit rejält i brygga i sina matcher.
Motigheter stärker och ger kurage i det fortsatta spelet!

Nu är Zlatanåren över liksom Kim och Isakssons landslagstid och förstås tränaren Erik Shining Hamrén och ett nytt lag är på väg.
Vi får se!
Kanske överraskar ungdomslaget redan i Rio OS?
Ser en kort intervju i SVT med nye tränaren Jan Andersson!
Spännande verkar vara en man med karaktär!
Kistalight fäster sig vid vad han säger om att fylla ut tomrummet efter Zlatan och de andra spelarna.
Resonemanget gick ungefär så här:
Att man formar inte ett lag efter en spelidé (se Lars Lagerbäcks linje) eller en spelare (Shining Hamréns linje) utan man utgår från de spelare man har tillgång till och formar spelet efter dem, så resonerar en erfaren coach med en dialektisk, kreativ, syn på fotboll och ledarskap.
Påminner en del om Jocke Löws ledarskap för Tyskland.
En favorit hos Kistalight!
Påminner också en del om den erfarne läraren som lär av sitt lärande och som ser till sina elevers förutsättningar...
Läroplanen är den samma men eleverna är unika och ingen klass är riktigt den andra lik!
Se klassen eller laget som ett team med just sina unika möjligheter och sin sammansättning.
Lika men ändå olika under årens gång!

Sju blomster under kudden i midsommartid eller var det sju Cialis (ha...ha)!
- Trevlig midsommar!

PS Så här lite i efterhand (24/6).
Det blev Brexit!
Vad händer nu?
Fotbollen rullar på och det blir billigare att sätta 50 pund på Portugal som vinnare!
Hur kunde, han, David Cameron?
Sätta sin egen politiska prestige i en sådan fråga som att tillhöra EU!
Ett val som blev ett forum för alla missnöjda britter; rasister, nationalister, stad mot land, det egna landet (Great Britain) mot globaliseringen, misstro mot digitaliseringen, fattiga i städerna gentemot det rika London, gamla britter (white trash och kanske fotbollshuliganer) versus multikulti och så tycks många pensionärer ha röstat emot EU.
Är det bra att pensionärer hm...hm får rösta om framtiden?
Så här skulle jag säga till mina elever, om jag var still going strong i katedern:
Här ser ni ett exempel på hur en enskild man, politiker, satsar sin prestige (positionering och härskarteknik) i en fråga som så genomgripande påverkar utvecklingen i gamla Storbritannien.
Ett samvälde redan på fall säger elaka tungor!
Slutsats 1 - visst kan enskilda människor påverka den historiska utvecklingen så att det går h-e!
Slutsats 2 - ändå en berättigad misstro mot EU byråkrati, skyhöga avgifter och förmynderi etc...!


© Thommy Sjöberg

Oändligheten Light Yayoi Kusama

Kistalight i festlig spegelsal på Moderna, visst har vi stängt dörren om oss, men vad har vi för humoristiskt sällskap där i rummet? Bild Thommy Sjöberg from Yayoi Kusamas Phallic field

I veckan som var full fart; firande av nationaldagen, race uppför Ostkusten, mormor och morfars uppdrag, fika och lunch inför sommaren med grabbarna på Fåfängan, studentmottagning och mingel hos systerdotter Fanny i Vendelsö, Challonge - lättsam tennisturnering med Solna TK  på lördagkvällen och sist men inte minst pressvisning och vernissage med vännerna på Moderna.
Fina presentationer av Moderna Museets intendenter Daniel Birnbaum, Ann-Sofi Noring och curatorn Jo Widoff om den nya utställningen I oändligheten med Yayoi Kusama.
En av vår tids mest kända, uppburna och respekterade konstnärer!
Det är en till synes lättsam introduktion som görs av vår trio ovan.
 Visst är det en hel del tack till alla inblandade sponsorer (tack marathon) men också en lätthet i framställningen kring Yayoi Kusama som konstnär som visar på omfattande kunskap och insikter om hennes konst och tid.
Kistalight kommer som gammal lärare att tänka på hur viktigt det är med att det råder en trevlig och rolig inramning kring all inlärning!
För visst kan vernissager och pressvisningar på Moderna liknas vid kunskapsförmedling på en alldeles särskild nivå här dessutom med en rolig, fantasifull och kul utställning som man blir glad att ta del av även om det också är mörka mänskliga stråk som kommer till uttryck!

 

Selfobliteration (självutplåning) Yayoi Kusama 1967

I Yayoi Kusamas konst finns de stora strömningarna inom modernismen som hon är en del av samtidigt som hon är sin alldeles egen konstnärliga rörelse.
En polkaprickarnas högsta prästinna!
Hos Kusama finns både öst och väst, måleri och skulptur, konst, foto och design, installationer och Happenings. Hon kunde även anlita kända fotografer för att visa upp sina prickmålade modeller och fantasifulla designade kläder ofta med utklippta cirklar, större prickar, på väl valda erotiska ställen.
Kusama kom att gå från traditionella utställningar på gallerier till modevisningar och performance.
Allt mer i Kusama Enterprise regi med varumärket The Nude Fashion Company som organisatör!
Dessutom gav hon under 1960-talet ut sin konceptuella barnförbjudna sextidning Kusamas Orgy.
Kul alltså med en konstnär som så tidigt verkar gränsöverskridande som en kultur cross media entreprenör!

Pumpor och prickar i oändliga speglingar, Kistalight och Mimmi på Vännernas vernissage Bild Thommy Sjöberg

Utställningens curator Jo Widoff guidar oss engagerat genom pressvisningen.
Kusama växte upp i Matsumoto i de japanska Alperna där föräldrarna drev en plantskola. Vilket kom att prägla Kusamas unga konstnärsskap, fröer och växter blev motiven, form och material inspirerades av klassisk japansk Nihongamåleri och även för Kusamas inre psykiska värld blev konsten viktig för att bearbeta stämningarna från föräldrarnas kyliga äktenskap och att hon led av hallucinationer och hörde inre röster. Så småningom (1950-tal) efter att ha emigrerat till New York (att ta sig från Japan var ett av Kusamas stora mål) utvecklade hon en teknik med att måla prickar och halvcirklar, kan möjligen tolkas som frökapslar, i oändliga tålmodiga serier - Infinity Nets. Verken tycks växa fram organiskt, Kusama låter arbetet med prickarna styra målet och man upplever energin och närvaron i arbetet samtidigt som det bildas ett djup och rörelse i bilden. Över Infinity Nets dukarna finns ett tunt lager av vit lasyr som ger målningarna ett ljust skimmer (älskar vi på Kistalight) och ger målningarna en aura av mystik.
En bild av intet eller oändligheten?
Under 1980-talet återvänder Kusama till Tokyo. Hon går ned i format, prickar och nät återkommer som ledmotiv i hennes konst, och den gula pumpan blir ett kännetecken som motiv hos Kusama. Här påminner hon om Hilma Klint (Kistalights kurs) i sina färger och former! Vid den här tiden upplever också Kusama en djup kris och lägger in sig på ett mentalsjukhus, Seiwa Hospital, där hon sedan kommer att bo. Hon kom också att skriva skönlitterära böcker, noveller och dikter under 80-talet som blir en återkomst för henne i Japans kulturliv.

Livets Hymn - Infinity Mirrored Room Bild Thommy Sjöberg. En spegelinstallation med färgklädda rislampor i en rad olika milda färger och med de obligatoriska prickarna. Stillsamt skiftande ljusklot i en harmonisk rymd skapar en egen färgglad oändlighet.

Passande avslutas visningen av Jo Widoff på ArkDes med spegelinstallationen Hymn of Life som är Kusamas senaste verk plus att Widoff berättar om ett av Kusamas mer kända verk den 50 år gamla Narcissus Garden med hundratals spegelklot även det på ArkDes, en kinetisk matta (kopior väl), från Venedig biennalen 1966.

Betyg för utställningen Fem glada prickiga pumpor av fem
© Thommy Sjöberg

Det var Håkan Hellström och jag...

Bild - Håkan inbäddad direkt från Ullevi 2016
Håkan låt, något om en bil och en vän

Av tradition skriver vi alltid en blogg på Nationaldagen på Kistalight!
I dag bland fågelkvitter (näktergalen), gökens ko...ko, ugglors hoande, duvors kuttrande, måsars skrän, småtrastarna i våra fågelholkar (rödstjärten en favorit), bedövande grönska och blomprakt på Norra Öland.
Här ägnar vi oss åt nationalsporten grillning, klipper gräsmattor, ansar våra sirener, gödslar och täpper till kaninhål.
Dessa små rackare (pippar som kaniner) som har en tendens att föröka sig!
Vår katt Basse brukade jaga dem!
Men det var på den gamla goda tiden!
I dag tar vår gamle revolutionär till katt på sin höjd ett varv runt huset på sin catwalk genom tillvaron.
Här på Norra Öland har vi lite knepigt med vår internetuppkoppling.
Men vi prövar några rader med mobilen.
Vad är det svenskaste vi har i dag?
Frågar Kistalight som alltid den här dagen är på spaning efter den svenska identiteten!
Utan att darra på manschetten utnämner vi Håkan Hellström till det mest svenska vi har!
Utan att ha varit på helgens konserter frågar vi!
Vem mer än Håkan kan fylla Ullevi två dagar i rad?
Ingen annan svensk artist i alla fall!
Vem kan inte som Håkan skapa ett koncept, ett allkonstverk av sin musik, sina texter, sin energi, sina inbjudna vänner och sitt milda tokroliga vansinne som stavas charm!
Charmen när Håkans låtar faller på plats i sommarkvällen i ett tokfullsatt Ullevi utnämner vi på stående fot till:
En mild genialisk lyrisk musikalisk skapelse!
En popens Einstein från Götet!

Vill ni höra en låt till?
Håkan Jag vet inte vem jag är...
Lite ton av Broder Daniel här!
Broder Daniel!
Det stormiga indiebandet där Håkan stundom spelade bas!

© Thommy Sjöberg

Resa in i tomheten Samar Yazbek

Nu har vi läst Resa in i tomheten av Samar Yazbek inköpt på Stockholms Litteraturmässa i april från Ordfront förlag, En stark och modig bok, ett fantastiskt reportage med litterära undertoner. Hennes resa går till nordvästra Syrien kring områdena mellan städerna Aleppo och Hama i provinsen Idlib. Det är jordbruksbygder med olivlundar, fikonodlingar med historiska lämningar från romartiden. Här har imperier kring östra Medelhavet verkat som romarna och osmanska riket. Efter första världskriget och Osmanska rikets kollaps bildades här staten Syrien.
Av tradition har det rått multikulti i regionen, folkslag, religioner och kulturer har blandats så länge skatt (tribut) betalas och makten inte  hotas. Dock har familjen Assad om än tillhörande en minoritet, alawiterna, styrt Syrien med en järnhård diktatur, så när den arabiska våren 2011 nådde Syrien så slogs protesterna ned med ofattbar brutalitet vilket ledde till att de fredliga protesterna och  demonstrationerna gick över till ett väpnat uppror och revolution.
Samar Yazbek  kom att tillhöra oppositionen trots att hon är alawit och deltog aktivt i revolutionen. Vilket hon skrev om i A Woman in the crossfire, där hon skildrade de fyra första månaderna under revolutionen.
Basen för Samar Yazbeks  är mediacentret i Kafr Nabl där hon utbildar aktivister i radioproduktion, inspirerar till kvinnligt småskaligt entreprenörsskap, deltar i Bus al-Karama projektet som går ut på att ordna tillfälliga alternativ till skolgång för barn och ungdom medan luftangrepp och beskjutning pågår och hon intervjuar människor som deltagit i revolten och skriver ned deras berättelser. Det senare är (blir) Samars viktigaste uppgift under resorna.
En reporter med uppgift att skriva en bok med människors berättelser från kriget i Syrien.
I Saraqib fotograferar hon upprorisk graffiti, en viktig konstform som kommentar till kriget för revolutionärerna, här bor hon hos vännerna som också är en stor familj Abu Ibrahim och hans fru Nora,deras yngste son Maisara och hans hustru Manal och barnen Aala, Mahmoud och Taala, en mormor och en moster. Den lilla flicka Aala som älskar att berätta blir hennes Sheherazade, en av flera, och Samar blir den som lyssnar, en tvekönad Shahriyar som först lyssnar sedan återkommer i Sheherazades gestalt och berättar.
Självkritiskt medger hon också att sanningslidelsen är "En genomskinlig maskering för att skönmåla begäret att skriva berättelser."
Samar Yazbek besöker också krigsfronter, vid Hesh när hon intervjuar några av de ledande stridande soldaterna i Syriska fria armén kan hon inte hålla sig när hon hör hatet mot alawiterna och att kriget anses som ett religionskrig utan avslöjar sin bakgrund som alawit.
Vilket naturligtvis ursäktas av de stridande soldaterna men visar hur farligt hon lever!
En fråga är alla rörande överens om när det gäller kriget!
Det är att Bashar al-Assad är den största skurken, den ansvariga och den som bombar, torterar och mördar sitt eget folk med markrobotar, bensinfatsbomber (de värsta) scudmissileroch granater. I tomrummet som uppstår  mellan de stridande, Assads armé och de fria Syriska styrkorna tar jihaddister som Daesh, Nusrafronten och Muslimska brödraskapet plats plus ytterligare ett antal aktörer druser, hizbollah och iranska shiiter medan stormakterna USA och Ryssland agerar i bakgrunden med maktpolitiska anspråk, Mig-plan och drönare.
Ingen tycks riktigt längre tro på ett slut på kriget och en rättvis fred! Några aktörer pratar om långvarigt religionskrig, andra förbannar alla aktörer som agerar i tomrummet kring kriget.
Samar Yazbek måste för varje ny resa hon gör i regionen passera en ny Port när hon ska in i Syrien. Gränsstäder och byar som Reyhanli, Sarmada och Antukya som lever sitt eget liv med flyktingkaos smuggling av människor, vapen, olja, droger och jihaddister med tomma ögon och alla andra som gör business av kriget.
Här får Samara Yazbek en känsla av vad som är exil och hemland, ett limbo, som för oss litterära läsare kan föra tankarna till en Dante och hans skildringar av att besöka helveteskretsarna i Inferno men här i den turkisk syriska verkligheten nog så infernalisk.
När Samar Yazbek efter sin tredje resa återvänder från Syriens inferno har hon sällskap av sina motståndsmän, sin familj, som följer henne nästan till gränsen, medan tårarna rinner nedför kinderna undrar hon om hon någonsin kommer att se dem igen och likt en Orfeus efter ett besök i underjorden vågar hon inte blicka tillbaka när hon passerar gränsen ut ur Syrien.
Medan frågorna hänger i luften!
Frågor om en stulen revolution!
Alla frågor om ett orättfärdigt krig!

PS Vi är lite yrvakna i vårt intresse för Syrien, ett fantastiskt land med sina människor! I Samar Yazbeks Resa in i tomheten En berättelse från Syrien finns också en ordlista, karta och appendix med kommentarer om alawiterna och sunniter där läsaren kan fördjupa sina kunskaper om Syrien.
Om den Arabiska våren bloggade vi här när det begav sig i februari 2011 på Kistalight Direkt från Tahrirtorget då visste vi ingenting om det kommande Syrienkriget och militärens maktövertagande i Egypten.

© Thommy Sjöberg