CFR, Closed for Holiday och lite Accelerator

Bild ovan kol, krita och pastell, knuten revolver från CFR med vänster hand efter stroke. Foto Thommy Sjöberg

Kistalight och Mimmi har varit på vernissage med Vännerna på Moderna.
Mest blev det CFR, Carl Fredrik Reuterswärd, men också något lite om Atsuko Tanaka. Kistalight har även hunnit med ett besök på Accelerator, den nya konsthallen vid Stockholms universitet och deras premiär utställning This Progress.
Kul utställningar i mindre format på både plan 2 och Accelerator!
CFR hör liksom till Modernas DNA och han är en del av museets själ från storhetstiden på 1960-talet. CFR med sina happenings, sina experiment med nya tekniker som laser och hologram och hans nätverk av konstnärsvänner i Paris, New York, Köpenhamn och Lausanne som inspirerade till nyskapande och festliga idéer.
CFR jobbade med många tekniker men mest känd blev han kanske för sitt KILROY projekt som inleddes med den berömda annonsen i New York Herald Tribune som lydde:

CARL FREDRIK REUTERSWÄRD Closed for holidays 1963 - 1972.

På utställningen visas annonsen i original och man ser hur liten och oansenlig den är och ändå tillhör annonsen mytologin kring CFR som happening konstnär. Annonsen blir en av många nya djärva idéer som låg i tiden och som sedan blir en av myterna i berättelsen om Carl Fredrik Reuterswärd.
Under sin Closed for Holiday period, nio år, arbetade han med sitt KILROY projekt som skulle innehålla nio olika verk bland annat en stege, ett hjärta, en hand, ett hundben, ett samlag (sic!), en spya (sic även där!), ett segel, ett öga och en sten.
Dessa nio verk är de ursprungliga på utställningen visas Kilroy II från 2000.
Med Kilroy arbetade han med flera av sina nyskapande tekniker som laser, modernistisk poesi,skisser och symbol föremål. För övrigt hade CFR inte så stängt för semester de här åren utan han hann med att vara professor på Ackis, göra skisser och dekor på Kungliga Operan, Herr von Hancken, arrangera egna och andras utställningar.

Utanför konstvärlden är CFR berömd för
sin knutna revolver skapad efter mordet på John Lennon 1980. Verket finns i ett otal versioner men mest känd är Revolvern som står som en symbol (skulptur) mot våld och vapen utanför FN skrapan i New York. Ovan ser ni en senare replik i plast från utställningen på Moderna. Bild Thommy Sjöberg
Mest intressant på utställningen är CFR:a teckningar (kol, pastell och krita) skapade efter hans stroke 1989. Teckningarna har en kraftfull energi med sina djärva former, rörelse och svärta. Teckningar som han gjorde med vänster hand efter att ha blivit kroniskt förlamad på den högra sidan.

Lite nostalgi blir det (60-tal)  när jag minns min ungdom och när jag delade ut post till CFR under en sensommar när han bodde på Bastugatan och jag knegade som postis.
Här kommer en annan snidare serru!
Särskilt minns jag hans experimentbok från den här tiden.
En bok som bara innehöll punkt, komma, frågetecken, utropstecken och andra skiljetecken.
Visst gjorde det intryck på en postis som sökte efter sina egna konstnärliga uttryck.

Mimmi framför verk, stor duk, av Atsuko Tanaka som skapat ett konstverk genom actionpainting. Ser i efterhand att målningen ovan inte alls är skapad av Tanaka utan av Shozo Shimamoto, Kanonskjutsmålning, 2011 Bild Thommy Sjöberg

Pang - pang man skjuter färg på stora dukar.
Tanaka som var en av Japans första kvinnliga moderna konstnärer förutom actionpaint, flyttade hon ut konsten från ateljéer till parker och öppna platser, hon använde fria former gärna stora färggranna punkter och linjer, dessutom använde hon den egna kroppen och skapade ljudbilder i sin konst.

PS Läs mera om besök på Accelerator, nya konsthallen vid Stockholms universitet, på kommentar nedan! Se även senare blogg nedan! 

• Accelerator Light

© Thommy Sjöberg

Parkgatan 4 - 6 Gesällprov Light

Tjoho! Kul att vara målarlärling i sin ungdom! Rickman Borgström Målerifirma Upplandsgatan 78 Bild från bloggen Fritext 

Someday, it´s gonna be different. 
When I paint my masterpiece. 

Upptäcker i mogen ålder att det spelas in eminenta TV-program med allas vår Plura, singer/songwriter, trubadur, TV-profil med matlagning som specialitet och rockpoet med bästsäljande kokböcker.
Allt i huset där jag som ung målarlärling gjorde mitt gesällprov!
Parkgatan 4 och 6 var adressen och tidpunkten var våren 1970 när det var dags för gesällprov för Kistalight. En plats där Plura i dag lagar mat, musicerar och pratar med kända gäster.
Då på den tiden var det svårt nedslitna våningar i gatuhuset och inte mindre risiga i de lägenheter som låg i det ruffiga gårdshuset. Husen skulle byggas om av en byggfirma och för måleriet stod firman Rickman Borgström.
Min lärlingstids längd (mina lärlingsår) hade dessförinnan varit föremål för intensiva diskussioner och debatt mellan Kistalight och målarmästare Nisse Borgström som inte alls hette Rickman utan Nisse.
Frågan var hur man räknade tre månader som Kistalight hade rätt att tillgodoräkna sig från sin stolta militära karriär som stabsoldat (malaj och målare) på K 1 Livgardet i Stockholm. Vi räknade och räknade på handens alla fingrar Nisse och jag. Målarmästare Nisse kom fram till att det var första maj som var tiden för att jag skulle betraktas som målargesäll och mitt bud var första april.
Inget skämt!
Gissa var det landade?
Tidpunkten hade betydelse för Kistalight hade uruselt betalt som målarlärling. Ackorden gick helt enkelt ihop i de svårt nedslitna husen, underarbetena blev för omfattande och tidskrävande för de ackordslistor som gällde enligt målaravtalet. Arbetena betalades för de ytor och löpmeter som renoverades och i de ruffiga våningarna och de nedslitna trappuppgångarna hade det varit mer rimligt att räkna efter volym.
Lönen räckte helt enkelt inte till för Kistalights liv och leverne på ett ungdomsboende, typ studenthem, liggande på Nybohovsbacken, Nybban, i Stockholm. Hyran plus obligatoriska kostnaden för matkuponger räddades med alla möjliga tänkbara extraknäck i målarsvängen! Limfärgstak som skulle tvättas ned hos äldre par på Sveavägen, mystiska tapeter med passform för mönster hos gammal tant på S:t Eriksgatan eller målarbättringar på avslutat bygge som skulle fixas och kompisars ettor där jag strök tak och fixade tapeter.
Det var ett liv och ett kiv!
Mest drömde jag om att bli student!
Men dessförinnan skulle det levereras ett gesällprov!
Så här såg arbetsbeskrivningen ut i original!

Klicka gärna på bilden ... Foto Thommy Sjöberg
När det var dags för Gesällprovet dök de upp två äldre herrar från Svenska Målarförbundet avdelning 1 i Stockholm.
Hm...hm det ser bra ut det här! Rejäla grejer det här för ett gesällprov, fina snickerier, dörrar och fönster med spegelytor krävs gediget hantverk där, gamla limfärgstak som ska tvättas ned, tapeterna måste riva i sin helhet och väggarna bred-sandspacklas och de nya luckorna i köket behöver du bred-oljespackla, slipstryka och en finish med färdig lackfärg!
Hm...hm glöm nu inte att sätta upp tapeterna över lapande med början från de höga fönstren så att inte skarvarna bildar skuggkanter.
Viktigt även över dörrarna sade de två äldre farbröderna i rock och hatt innan de försvann på nya uppdrag för målarfacket avdelning ett i Stockholm.

To be continued ... Det kommer en Del II

© Thommy Sjöberg

Urban Safari Light Bobo Karlsson

Fler fynd i bokhyllan hemma hos Kistalight! Vi drygar ut vår sensommar läsning med Bobo Karlsson (1946 - 2017) i Urban Safari.2. Ovan boken med den berömda bilden av James Dean från 1955 i kvarteren kring Times Square New York plåtad av Denis Stock från Magnum/photos.
 Kistalight urbanista said...

Blev flera fynd hemma i bokhyllan för vår sensommarläsning.
Bobo Karlsson med Urban Safari 2 - ingen dålig läsning!
Bobo läser man helst i små portioner, gärna en stad i taget. Det är staden som står i centrum. "Städer är snälla, länder är elaka!" Bobo har utvecklat en alldeles egen stil och ton i sina stadsporträtt; faktarik, varje mening har en kärna (täthet) av kunskap och liv. Han är en speedad nutida JOLO eller en kemisk Tintin, som i rasande fart besöker stadsdelar, kvarter, barer, caféer och restauranger alla gärna med karaktär.
Han är beläst och kan ge exempel på utomordentlig litteratur och spännande urbana författarskap, chica designers och mode och fabulösa människor , alla placerade i en miljö med spännande arkitektur vars historia Bobo berättar.
Mat, mat, mat; gärna intagen under lätta förhållanden, gatukök light. Musik, musik, musik och trender över decennier och inte minst funderingar kring samhällsbyggnad, urbana experiment, i städer, gärna med drivna byggmästare på vänsterkanten som kreatörer av den goda staden.
Bobo har en rytm i sitt språk.
Varför inte som en hip hoppare från fyrtiotalisterna med rötterna i 68:a generationen; Paris ... Madrid ... Tanger an abyss  ... New Orleáns and Miami where the sun keep shining ... 

Urban life kan ha sina sidor med allt för många drinkar, bärs, röka, skumma piller och möten med mystiska karaktärer! Om du ger dig ut i den urbana natten, ha Bobos bok i innerfickan på din Burberry, ta med några flaskor mineralvatten (undvik droger), på med dansdojorna, sök upp ett hak med häftig musik med genuin känsla och gung bortom turistkvarteren och min vän just hit the dancefloor!
Men bäste indieförfattare du är ju panschis och har uppnått en präktigt mogen ålder, grått nästan vitt hår och borde inte vara ute sent på nätterna! 
Visst bra för artrosen med lite dansgung men ändå?
Ja...ja jag kan väl röra lite på dojorna och skaka på rumpan framför datorn hemma i lyan i vårt neighborhood i Kista!
Dance the night away!

 Dance the night away...
  Brazil, Morocco
 London to Ibiza 
Straight to LA, 
New York
Vegas to Africa
© Thommy Sjöberg

Ett Jävla Solsken Light

Kista solsken said...

Fatima Bremmer Ett jävla solsken, En biografi om Ester Blenda Nordström utläst! Ett nyårslöfte när det gäller läsning från Kistaligh - Gott Nytt Läsår 2019! En fin läsupplevelse nu i sommar!
En välskriven och rappt berättad biografi, mycket levande och energiskt berättat av Fatima Bremmer.
Har ämnet, föremålet Ester Blenda, för hennes berättande även smittat av sig och gett energi till Fatima när hon skrev biografin.
Alldeles säkert!
Från Wallraffande piga till exotisk resenär, vagabond i Sydamerika (långt före Bruce Chatwin) och även wallraffande hemhjälp i Chicago plus luffarliv som den värsta hobo ungefär som när en Woody Guthrie tjuvåkte på tåg runt i USA , flerårig vistelse på den avlägsna ön Kamtjaktai öster om Sibirien gift med René Malaise (se Fredrik Sjöberg med Flugfällan) till småbonde i Sörmland.
Ester Blendas livsöde är mångfacetterat.
Det är inte bara ett fascinerande kvinnoöde som återberättas utan här ser vi troligen den litterära förebilden, mamman (urPippi), till Pippi Långstrump, the original one, både genom Ester Blendas flickböcker om Ann-Mari Lindelöf och hennes personlighet och liv. Ester Blenda Nordström som var journalist, författare, kvinnosakskvinna, rösträttskämpe, världsresenär, första utbildade kvinnan på lantbruksskola, torpare - småbonde med egen gård, partajare på Stockholms innekrogar, och genom hela boken, som en röd tråd, lyser den förbjudna kärleken till Carin Frisell genom raderna.
Fin bok!

Betyg Fem jävla solsken av fem

© Thommy Sjöberg

Shoot Man - böcker från Bok Olle i Byxelkrok

Annie Cohen - Solal Light

Shoot man! Visst blir de lästa böckerna inköpta hos  Bok Olle i Byxelkrok! 

Bit från Kistalight, Kvotering Light, från juni 2015, som är värd en alldeles egen blogg. Den stora monumentala biografin över Jean Paul Sartres liv av Annie Cohen - Solal. Egentligen är titeln en smula missvisande, Sartre levde ett antal liv, han var läraren, filosofen, författaren av romaner, noveller och dramer, samhällsdebattören, tidningsgrundaren, redaktören och journalisten med sin tidning Les Temps Modernes och sist men inte minst var han ett världssamvete som besökte världens stora ledare.

Kanske behövs det en kvinna för att kunna skildra Sartre sanningsenligt och trovärdigt i all hans monumentalitet när det gäller hans liv, verk och engagemang.

Annie Cohen följer Sartre tätt i spåren, från hans faders sydfranska rötter till morfaderns hemvist i Elsass i nordöstra Frankrike, från studentåren i Paris på elitskolan Ecole Normale Superieure (ENS) där han gick ut som kursetta till åren som gymnasielärare i filosofi i Le Havre och sedan alla åren som fri intellektuell och skribent i kvarteren kring Saint Germain des Pres i Paris. Någonstans var Sartre och hans följeslagare Simon de Beauvoir de ständiga lärarna. I alla sammanhang passade de på att undervisa, fåordighet var inte deras stil, och deras värdegrund var ständigt på de förtrycktas sida, de enskilda människorna och de förtryckta kolonierna, ändå pekade deras moraliska kompass ibland fel allt för länge när det gällde Sovjetunionen och att Sartre som fri intellektuell tackade nej till Nobelpriset plågade honom. Han kunde ha skänkt pengarna till olika frihetsrörelser eller varför inte använt dem till sin egen tidskrift Les Temps Modernes. 

Det är en livfull och levande skildring som Annie Cohen levererar när det gäller Sartre. Hon väjer inte för de svekfulla och monstruösa dragen; Sartre som svikare när det gäller idéer, vänner och alla sina kvinnor. Han missbrukade allt, kaffe, tobak, mat, alkohol, olika amfetaminpiller egentligen också böcker, skrivande, diskuterande och relationerna till hans kvinnor. Hans arbetsschema under en dag och dito intagande av kaffe, droger och alkohol skulle ha knäckt de flesta under kortare perioder, Sartre höll på, körde hårt, i åratal - årtionden, han måste ha haft en järnfysik och mycket bra gener. Frågan är om inte också pillermissbruket (amfetamin) gjorde honom extra viril. Han fick gå liksom framåtlutad längs Boulevard Saint Germain des Pres (Kistalights kurs) mellan kärleksmötena på väg från Café des Flore till Deaux Magots. Dessutom är Sartre även frikostig och generös, han stödjer gärna unga författare med ekonomiska bidrag som Violette Leduc i början av hennes karriär och han tar ställning genom sitt namn för vänstertidningar och frihetsprojekt se t ex FLN i Algeriets frihetskrig.

 Klart att till slut hann verkligheten ikapp honom, högt blodtryck, blodproppar och han mister synen. Han blir ändå 80 år och in i det sista lever han med Simone de Beauvoir sin livsledsagarinna och  han håller igång en dialog med sina ungdomar genom  den adopterade dottern Arlette och den unga sekreteraren Benny Lévy.

Hans begravning på Montparnasses kyrkogård 1980 blir en väldig manifestation, 50 000 parisare längs gatorna i Saint Germain des Pres, plus tumult på kyrkogården.

Nu kan man ju tycka att Annie Cohens bok om Sartre inte är en speciellt aktuell bok!

Jäpp så är det!

Första upplagan kom ut 1985 och vår storpocket är inköpt hos Bok Olle i Byxelkrok Norra Ölands kulturmetropol.

Passar bra för vårt franska flow just nu!

I Frankrike saknar många i dag en samlande kritisk intellektuell kraft som Sartre bland National Fronts framgångar, islamister i förorten, de gula västarna, den dåliga ekonomin och den svaga regeringsmakten men ok i dag styr president Macron och han har trots allt en master i filosofi.

Betyg för Annie Cohens Sartre Fem Varat och intet av fem för sommarlovets första utlästa bok.

Hallå där bäste indieförfattare du har väl inget sommarlov?

Näpp men man kan ju låtsas, fortsätter ungefär som vanligt med skrivandet och läsandet!

Jag tror att det i sommar blir lite mer betoning på att läsa litteratur och lyssna på ett och annat Sommarprogram, påta i trädgården, spackla, måla, spika en och annan list och att åka till Återvinningen i Böda, ett dopp eller två i böljan blå på Lyckesand, fika med grannarna, gå på trädgårdsfest i föreningen i Enerum, Zippa rosevin på verandan, grilla  blir aldrig någon riktig ordning på stekytan (svart som kol).
-  Än att just skriva långa bloggar!

© Thommy Sjöberg

Highway i Rågsved övermålad - Skandal i förorten

Graffiti Light - Highway

Graffitimålningen Highway i Rågsved är övermålad av misstag av nitisk klottersanerare. Skandal men verket tycks leva sitt eget liv och målningen har överlevt förr. Dags nu för konstverket att bli K-märkt med en varsam sanering! 

Kanske delvis i en ny blå ton - blues för Rågsved?  Del av högra sidan ovan är det som är övermålad! Nedan en resebit från 11 maj 2011! 

Nostalgisk tur för Kistalight och Mimmi; Östberga,  Stureby, Örby och Rågsved med Oasen, månskensrinken  och den K-märkta graffitimålningen Highway i centrum målad 89. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight åker runt och fotar de fyra graffitimålningarna som är föreslagna för K-märkning i Stockholm. I dag går turen till Rågsved och Solvalla. Mer för att det roar oss än för att fördjupa oss i graffitins estetik. Kistalight tjusas dock av kraften, färgen och formen i Highway och tycker absolut att verket ska underhållas och bevaras.

 Funkar bra också som en kommentar till Oasen och Rågsved som centrum för den  svenska punkens födelse.
Frågan är också om inte Highway har blivit något mer än ett graffitiverk från 89 och en symbol för Oasen, punk och Ebba Grön?
Jovisst!
Men också ett konstverk i en utsatt vardag! Ett verk för vardagens koncept (verklighet)!

 I dag finns en basketkorg centralt placerat på väggen.
Är detta en plats för street-basket?
I texten på mitten av väggen finns även spåren av  klotter från ett desperat utrop från en kärleksträngtande medelålders man.
  "Om du tittar närmare på  bokstäverna i Highway - så syns här och där målade sprickor och hål i texten och innanför dessa blodröd färg ur målningens innanmäte, som koagulerade sårskorpor." (Jacob Kimvall)

CAROLINE, RING MEJ! 
08 - ...147 Storvreten
JAG ÄLSKAR DIG!

Highway har upplevt tre decennier; åttiotalet, nittiotalet och tvåtusentalet, väder och vind förstås,  dunk från basketbollar, kärlekskranka mäns klotter, förvirrade klottersanerare och hot från nolltoleranta kommungubbar.

Kistalight undrar om inte detta är en konst som berör?
Berör mer än de flesta verk på Moderna Museet, Bonniers konsthall eller Magasin tre?
 I konstens finkulturella kretslopp där klippare betalar miljonbelopp för Brillo kartonger komponerade av Andy Warhol och museer värderar en pissoar av Marcel Duchamp för liknande summor. Så tycker Kistalight gott att kommungubbar med tanter kan ta ansvar för ett ungdomsgenerations verk i Rågsved. Ett konstverk som samtidigt är ett tidsdokument för en spännande period när punken och graffitin slog igenom i Sverige!

Detalj Highway målad 1989 - Rågsved centrum - konstnärerna hyllar (4) namn i gula fältet ovan. Bild Thommy Sjöberg

Resten av väggen, norra sidan för Highway - här hyllas Rågsveds-gården den svenska punkens centrum och födelseplats.  Nedan en dikt, se kommentar, av Kistalight i målartagen i Rågsved under sin postpunkiga ungdom. Bild Thommy Sjöberg

Fyra bloggar från Kistalight om K-märkta Graffitiverk (förslag)

• Fascinate Light Bromsten - redan K-märkt
• Graffiti Light - Highway nu delvis blåmålad, blues för Rågsved
• Graffiti Light - Dragon Solvalla 
• Midsummer Madness Albano
• Se även artiklar på Fejan samordnade genom Jacob Kimvall Highway i Rågsved på Facebook
• Se även sida på FB med debattinlägg och om hur arbetet fortskrider med att återställa Highway

© Thommy Sjöberg

Sensommar Läsning Light

Kistalight hittar festlig bok på bokhyllan i sommartorpet, Erica Jong med Henry Miller och Jag, inköpt hos Bok Olle i Byxelkrok.
Kan vara (o)passande läsning så här i #Metoo tider. Bild ovan Thommy Sjöberg

 Från förra årets bokrea hittar jag även Erik Niva #jagärfotboll.
Inköpt när jag fyndar på rean, rea på rea, av reaböckerna. Nivas bok ligger liksom framme vid kassan som plockgodis för barn i en ICA-butik.
Det är ett kul köp, hur billig bok som helst, typiskt köp för Kistalight när det gäller böcker och visst är vi ett fan av Erik Niva
Hos Niva får vi ta del av texter, korta bitar, kring hans breda samling av fotbollströjor från hela världen med tillhörande foton.
Bilder som publicerats på Instagram!
Nivas fotbollströjor blir ett lapptäcke från all världens krishärdar.
Niva är en fotbollströjornas utrikeskorre som via bilder och texter om fotboll levererar en världsbild där han visar en fin känsla av solidaritet med lag och människor från utsatta platser världen över.
Några valda exempel #jagäraek där AEK står för Atlithliki Enosis Konstantinoupoleos. Konstantinopels idrottunion, alltså i grund och botten en nästan 100 år gammal flyktingklubb för de greker som tvingats lämna Konstantinopel 1924, när ungturkarna, Atatürk, bildade den nya staten Turkiet med en hel del nationalistiska (fascistiska) karaktärsdrag.
Klart att ett sådant klubbnamn skapar närhet till historien!

 Fortsättning på lapptäcket av egna val från Nivas tröjsamling får bli #jagvardiyarbakirspor ... En alldeles vanlig fotbollsklubb utan politisk agenda vars stora olycka är att den hörde hemma i hjärtat av den kurdiska delen i sydöstra Turkiet med hemmaplan i Diyarbakir och med en massa kurder som trogna fans. Klubben kom att motarbetas av den turkiska staten, strukturellt och ekonomiskt, orimligt bötfällda och nyckfullt behandlade av myndigheterna för små förseelser..
Inget multikulti där inte utan mer skruvad (knäpp) nationalism med rötter från Atatûrks tid och med PKK som förment terroristspöke. Klubben kom så småningom att sjunka som ett sänke genom seriesystemet och i dag existerar den inte.

 Ett festligt exempel på tröja är, så här i Greta Thunberg tider, #jagärforestgreen från den engelska femte divisionen, The Conference. Forest Green Rovers, den enda helt igenom, miljövänliga, klimatsmarta, ekologiskt drivna fotbollsklubben i hela världen, skapad av en entreprenörsmiljardär, Dale Vince. Vince var en hippie, typ modern luffare (resenär) som kallas New Age Traveller. Han grundade företag som tidigt utvecklade olika typer av förnybar energi.

Tillbaka med en tröja från världens konflikthärdar #jagärderrycity från Northern Ireland. Derry är en ärrad stad. Här sköts 14 unga män ihjäl för 45 år sedan av brittiska armén, Bloody Sunday massakern, men hos Niva gäller det några fotbollsspelare i Derry City som tragiskt avlidit den senaste tiden. En av dem var lagkaptenen Ryan McBride som trots att han var krasslig genomförde en match, som så många gånger förr, och hittades död dagen därpå 27 år gammal. Fina ord från hans begravning av lagets manager Kenny Shiel.
In your absence, we still play the game
But in your absence, it won´t be the same.
Liret går vidare dock för Derry City i den irländska ligan.

Kapitlet vansinniga investeringar får också en tröja. Hos Niva får det bli #jagärmanaus. Manaus djupt inne i Amazona i den brasilianska djungeln har ungefär samma behov av en modern VM-Stadion i fotboll för 46 000 åskådare som man behöver en polarforskningsstation i tropikerna, ändå var det vad som byggdes inför fotbolls-VM 2014 till den habila kostnaden av 1,5 statliga miljarder. Kan jämföras med 0,7 miljarder i investering för ett resurssvagt utbildningsväsen. Numera huserar klubben Nacional där, Manaus främsta fotbollslag, som senast slutade på en 25:e plats i Brasiliens fjärdedivision, och har en (sic!) snittpublik på 500 åskådare på sitt grandiosa stadion.
Exotism i investeringar i typ brasiliansk statlig korruption.
Samba i Sovjet takt!

Nu blev texten ovan så pass lång om Erik Niva bok om fotbollströjor så att Kistalight får återkomma till vår sensommarläsning. Störst av allt har vi redan bloggat om här på sidan mycket bra bok och Ett jävla solsken läste vi ut här om veckan (får bli kommentar nedan).
Joan Didions Ett år av magiskt tänkande hittade vi, fynd,  också i bokhyllan hemma i Kista och Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf är ett Nyårslöfte när det gäller läsning, några kapitel är avklarade, men resten väntar på att bli lästa.

PS Visst passar det bra att inhandla en bok om Henry Miller av Erica Jong hos Bok Olle i Byxelkrok! Två författare med erotik som tema i några av sina bestsellers som Rädd att flyga (Jong) och Kräftans vändkrets (Miller) den senare blev en storsäljare över tid. Passar bra för att grundaren av Bok-Olles låda var Olle Länsberg som skrev erotiska storsäljare i Skandinavien som Käre John och böckerna om Adamsson under 1950 och 60-talet innan han startade boklådan som i dag drivs av hans son.
Erica Jong skriver Henry Millers biografi, följer honom tätt i spåren geografiskt (platser han bott på) och litterärt (böcker han skrivit och påverkats av). Dessutom redovisas en omfattande brevväxling dem emellan.
Miller var en av världslitteraturens stora brevskrivare.
Visst handlar Erica Jongs bok om erotik och hur deras verk mottagits av läsare och kritiker men framförallt handlar det om konsten att bli författare, om konsten att hitta sin ton och att vara trogen sitt ämne. Kräftans Vändkrets av Henry Miller blev viktig för Erica Jong när hon sökte sin väg som författare och hans författarskap blev en hävstång för att nå, kreera, hennes eget skrivande.

© Thommy Sjöberg

Anders Petersen Light

Anders Petersen som Beckett!
Visst påminner självporträttet, åtminstone med lite fria associationer, om den irländske barden från hans exil i Paris, måste bero på hårtofsen, plus en aning om de reliefer och rynkor som finns i pannan.
Liksom utmejslade av livets outgrundliga fotostigar!
Tonen i bilden påminner dock mer om en mild sanningssägare någonstans mellan Tin-tin och Beckett än känslan hos en sträng absurd nattsvart dramatiker.  Bild  från selfie Anders Petersen av Thommy Sjöberg

Kistalight och Mimmi har varit på Liljevalchs stora utställning med Anders Petersen Stockholm. Det doftar 1960-tal, det är en aning flavor av Bob Dylan och hans Desolation Row från albumet Highway 61 Revisited.
The beauty parlor is filled with sailors the cirkus is in town, med ett följe av rucklare, akrobater och mystiska artister på krogarna, folk med vildsinta tatueringar, yppiga ofta en smula bedagade damer med mycket former och hudlös hud, vanliga människor från gator och torg, par i ovanliga situationer med oväntade berättelser och intensiva blickar (ögon), en man som ser ut som en proletär Salvador Dali med sond i näsan.
En man som sedan dyker upp i flera porträtt.

Tänk om konsten styrde världen Anders Petersen Bild Thommy Sjöberg från utställningen

Anders Petersen rör sig genom Stockholms sociala miljöer från (kron)prinsessor och högtidliga fester till dem som inte får vara med på partyt, gatans folk (uteliggare), de med udda yrken som inte gentrifierats och de som är sjuka, bikers med ornamenterade gängjackor, övre medelklassdam med taxparad på Gärdet ändå verkar Anders Petersen mer gilla katter än hundar.
Ett antal fina kattporträtt synes på utställningen!
Gillar inte alla stora berättare katter?
Ofta är det hos Anders Petersen mer mulen höst, gråkall vinter, dimmor, kulna andedräkter än sommar och fest.
 Allt mellan Stureplan och förort med människor i arbete, fest, vardag och sorg. Anders Petersen gillar människor och folk på stan, han är en vänlig Beckett och Tin-tin som identifierar sig med sina objekt.
De han plåtar.
Med många blir han dessutom vän och han lär komma ihåg namnet på 70 procent av alla dem han plåtat genom åren!

Vilket par i stora salen björn och bibliotek, natur och kultur i skön förening! Bild från utställningen Thommy Sjöberg

Liljevalchs stora utställning Anders Petersen Stockholm är något av fotografens (hans) egen personliga Vårsalong. Inget fotografi ska enligt arbetsbeskrivningen vara äldre än tre år ändå har Anders Petersen smugit in 4 stycken fotografier från 1960-talet. Utställningen består av 443 stycken fotografier, verk, stora salen består av parvisa bilder som kan föra tankarna till bokomslag. Bilderna är plåtade med en Context T3 från 1999 som då kostade 3500 kronor. Det är intensiv utställning med kraft i uttryck och form. Anders Petersen målar (fotoshoppar) med breda svartvita penseldrag.
Kanske är han som vanligt före sin tid, om si så där femtio år, så kommer säkert hans fotografier från Stockholm kring 2019 kännas som märkvärdigt aktuella.

Anders Petersen med en av de insmugna, bus, 60-tals bilderna. Doft av Café Lehmitz, Carnaby Street, Twiggyfrisyr, Beatles, läromästaren Christer Strömholm och varför inte Tom Waits som använt en liknande bild för sitt album Rain Dogs Foto från utställningen Thommy Sjöberg

Visst är de bästa guiderna de som förmedlar glädjen och entusiasmen över sitt ämne. Mimmi och Kistalight hade en mycket kunnig och glad guidetjej fredagen den 26 juli klockan tre på eftermiddagen, tyvärr sov reportern inom mig så jag uppfattade inte hennes namn, men vi fick en liten specialvisning om de fyras gäng, med de 60-tals fotografier som hon trodde var Anders Petersen insmugna gåtor i utställningen.

Hud, hår, blomma och en bokhylla fylld med böcker! Kan det bli bättre? Foto från utställningen Thommy Sjöberg

Kistalight gillar Anders Petersens mer stiliserade bilder, där han liksom taggar av och tonen blir lättsammare.
Foton som också finns på utställningen.
Mindre breda penseldrag (photoshop)!
Mer nostalgi och 60-tal än rå kraftfull nutid?

Betyg för utställningen Fem starka parvisa porträtt av fem med oväntade berättelser
© Thommy Sjöberg

Fore förresten, Storängen GK Light, Enerum

Back in town! Bild Thommy  Sjöberg

Varje dag, nästan, de första veckorna i juli, har Kistalight och Mimmi, promenerat genom Storängens golfklubbs eminenta parkbana på Enemansgårdens ängar och mött en annan kulturarbetare här precis bakom första tee. Idogt gnetande, betande, tuggande och med outgrundliga blickar iakttar de oss. Visst passar vi på med ett litet small chatt när vi möter dem! You guys, kör med engelska i tilltalet för säkerhets skull, vilket fint arbete ni gör oss kulturarbetare emellan! Ni är de sanna utövarna i kulturens hage!

FORE!

I dag kör vi dagen till ära en gammal repris från ABC Kistalight!

Utilism Light

Knappast Utilism men långa utslag på Driving Rangen är vad många golfare brukar ägna sig åt. Något jag ägnat minimal tid åt i mitt eget nymornade golfintresse. Sedan några år bor jag granne med en golfbana på norra Öland. På morgnarna kan jag vakna till morgontidiga golfares ”Fore” på andra sidan vägen.
Nej, personligen gillar jag och föredrar närspelet i golf. Chippar, picth och puttar är min melodi. Bunkrar ser jag överhuvudtaget inte. Jag vill inte säga att jag blivit biten ännu och en sommartorpare har mycket att stå i men visst försöker jag ta några rundor på banan när det blir några timmar över. Grönt kort finnes men jakten på att sänka handikappen får vara. Ibland har jag passat på att hoppa in direkt på banan med start vid hål nummer sex. Vid ett sådant tillfälle prickade jag enbuskar med mina utslag. Golfbollen fastnade bland de stickiga barren.
Vad göra? Visst det var bara att dundra på med järnfemman. En klenod i den påvra utrustningen. Bakom mig hade fyra förgrymmade herrar dykt upp. Förtörnade över mitt uppträdande på banan och hanterande av järnfemman och behandlingen av enbusken. Fyra golf wanna bees i rätta skor och rätta kläder är dessutom präktigt irriterade på min inbrytning på hål nummer sex. Nej här gäller regelboken och jag blir vederbörligen uppläxad av de fyras ledare om vad som anstår en gentleman på golfbanan.
Sagt och gjort släpper förbi de fyra i de rätta kläderna och förhör mig med nästa grupp om det är okej med en liten inbrytning.
Bor här på andra sidan vägen är det okej om jag börjar här?
Visst, visst inga problem. Börjar om med ett nytt artilleri från tee, provar faktiskt några bollar, då den första inte gick något vidare. Nu är det så att mina fyra golf wanna bees har svårt med närspelet och inte kommit förbi greenen på hål sex när jag utsätter dem för mina spridda utslag. Ny kritik nu från de efterföljande.
Hörru man måste faktiskt vänta till de framförande är klara vid greenen med sitt spel. Du utsätter dem faktiskt för livsfarliga bollar.
Vad ska man säga? Det här är trakter med kulturella anor tröstar jag mig med så lär till exempel den verkliga platsen för Neptuni åkrar som Linné namngav 1741 vara kalkflisvallarna precis nedanför golfbanan och platsen vid grindstolpen där dagens bana passerar är beskriven i Linnés Öländska resa.
 Det ni era golfsnobbar!
Fore förresten!

Utilism Light forts

Utilism (nyttotro ) och golf
Jag mötte honom vid grindstolpen nära sjätte hålet vid den nyöppnade golfbanan i Enerum. Han var klädd i slät skinnrock, lite uppknäppt i sommarvärmen, och bar en trekantig hatt. I handen höll han en spatserkäpp och i bakgrunden stod hans resesällskap en grupp på sex studenter och diskuterade och antecknade. Han såg trött ut men stötte då och då med käppen och tittade fascinerad på utslagen från sjätte Tee. Jag berättade om mitt projekt som författare av kulturbitar från Järvafältet till Norra Öland. Det ligger i tiden att skriva lättsamt och lite fragmentariskt förklarade jag mig ursäktande och för övrigt har ju ni Herr professor i botanik och medicin redan upptecknat allt nyttigt av värde om trakten i er reseberättelse om Öland.
Slår de längre än ett bysseskott undrade han och tillägger att han som ung student i Nederländerna hört talas om spelet av en ung studiekamrat från Scotland som roade sig på liknande sätt i sina hemtrakter.
Visst, men är ryktet sant herr livmedikus att det riktiga Neptuni åkrarligger här vid strandlinjen nedanför golfbanan? Och inte vid det i dag naturskyddade kalkflisfältet som ni gav namn åt norr om Byxelkrok?
Kan det vara någon nytta med att slå ut bollar mot en så rar rund gräsmatta med ett hål i utbrister tropliktigeste medicine och botaniske professor innan han skyndar vidare med sitt följe. De ivrigt antecknande och resonerande unga adepterna.Totalt ointresserad av den mycket akademiska frågan om den egentliga platsen för Neptuni åkrar. Och strängt taget har det ju ingen som helst betydelse tänkte jag när jag såg hans sällskap lösas upp i kvällssolen bortom Enerums alvar.

Grattis Simona Halep Wimbledon Light

Stort Grattis Simona Halep! Stort Grattis Wimbledon! Nu har segern och Wimbledon plaketten gått till en riktig bolltrollare, en bollkonstnär och en lirare. Kul när teknik och spelsinne firar triumfer framför hårt slående amazoner och fysiska långbenta kvinnliga atleter, har sin tjusning det med, men hela världen älskar en lirare!
En lirare som rör sig bra på banan, kvicka fötter, läser spelet och har en fantastisk teknik från baslinjen med sina grundslag och som i Wimbledonfinalen levererade en felfri tennis mot Serena Williams.
Kistalight som twittrade om Simona redan för ett år sedan när Simona Halep var på väg att vinna sin första Grand Slamtitel i Paris.
Se tweet nedan!
Visst är det kul att att trilla boll!
Kistalight som blir så exalterad över att Simona Halep är i Wimbledonfinal så att jag sympatispelar 100 SEK på Simona H som vinnare på Högby Bil och Mekaniska i Löttorp.
Blir ett odds på 2,63. Liret är för bollen, tennisen, Simona Halep och Wimbledon som turnering.
Alla är vi vinnare i dag!

Tjoho för videon nedan!
One year ago Simona på Twitter!

Thommy Sjöberg‏ @Kistalight

Thommy Sjöberg Retweeted WTA

#Kistalight loves a boll magician! #Tennis #RolandGarros and #GrandSlam next for #SimonaHalep Good luck Simona from Kistalight!

Thommy Sjöberg added,

0:33

WTAVerified account @WTA

.@Simona_Halep​ shows off her skills - and leave @Darren_Cahill in her wake!

9:59 PM - 1 Jun 2018

© Thommy Sjöberg

0 repTlies0 retweets1 like