Thursday, September 19, 2019

CFR, Closed for Holiday och lite Accelerator

Bild ovan kol, krita och pastell, knuten revolver från CFR med vänster hand efter stroke. Foto Thommy Sjöberg

Kistalight och Mimmi har varit på vernissage med Vännerna på Moderna.
Mest blev det CFR, Carl Fredrik Reuterswärd, men också något lite om Atsuko Tanaka. Kistalight har även hunnit med ett besök på Accelerator, den nya konsthallen vid Stockholms universitet och deras premiär utställning This Progress.
Kul utställningar i mindre format på både plan 2 och Accelerator!
CFR hör liksom till Modernas DNA och han är en del av museets själ från storhetstiden på 1960-talet. CFR med sina happenings, sina experiment med nya tekniker som laser och hologram och hans nätverk av konstnärsvänner i Paris, New York, Köpenhamn och Lausanne som inspirerade till nyskapande och festliga idéer.
CFR jobbade med många tekniker men mest känd blev han kanske för sitt KILROY projekt som inleddes med den berömda annonsen i New York Herald Tribune som lydde:

CARL FREDRIK REUTERSWÄRD Closed for holidays 1963 - 1972.

På utställningen visas annonsen i original och man ser hur liten och oansenlig den är och ändå tillhör annonsen mytologin kring CFR som happening konstnär. Annonsen blir en av många nya djärva idéer som låg i tiden och som sedan blir en av myterna i berättelsen om Carl Fredrik Reuterswärd.
Under sin Closed for Holiday period, nio år, arbetade han med sitt KILROY projekt som skulle innehålla nio olika verk bland annat en stege, ett hjärta, en hand, ett hundben, ett samlag (sic!), en spya (sic även där!), ett segel, ett öga och en sten.
Dessa nio verk är de ursprungliga på utställningen visas Kilroy II från 2000.
Med Kilroy arbetade han med flera av sina nyskapande tekniker som laser, modernistisk poesi,skisser och symbol föremål. För övrigt hade CFR inte så stängt för semester de här åren utan han hann med att vara professor på Ackis, göra skisser och dekor på Kungliga Operan, Herr von Hancken, arrangera egna och andras utställningar.
Utanför konstvärlden är CFR berömd för
sin knutna revolver skapad efter mordet på John Lennon 1980. Verket finns i ett otal versioner men mest känd är Revolvern som står som en symbol (skulptur) mot våld och vapen utanför FN skrapan i New York. Ovan ser ni en senare replik i plast från utställningen på Moderna. Bild Thommy Sjöberg
Mest intressant på utställningen är CFR:a teckningar (kol, pastell och krita) skapade efter hans stroke 1989. Teckningarna har en kraftfull energi med sina djärva former, rörelse och svärta. Teckningar som han gjorde med vänster hand efter att ha blivit kroniskt förlamad på den högra sidan.

Lite nostalgi blir det (60-tal)  när jag minns min ungdom och när jag delade ut post till CFR under en sensommar när han bodde på Bastugatan och jag knegade som postis.
Här kommer en annan snidare serru!
Särskilt minns jag hans experimentbok från den här tiden.
En bok som bara innehöll punkt, komma, frågetecken, utropstecken och andra skiljetecken.
Visst gjorde det intryck på en postis som sökte efter sina egna konstnärliga uttryck.

Mimmi framför verk, stor duk, av Atsuko Tanaka som skapat ett konstverk genom actionpainting. Ser i efterhand att målningen ovan inte alls är skapad av Tanaka utan av Shozo Shimamoto, Kanonskjutsmålning, 2011 Bild Thommy Sjöberg

Pang - pang man skjuter färg på stora dukar.
Tanaka som var en av Japans första kvinnliga moderna konstnärer förutom actionpaint, flyttade hon ut konsten från ateljéer till parker och öppna platser, hon använde fria former gärna stora färggranna punkter och linjer, dessutom använde hon den egna kroppen och skapade ljudbilder i sin konst.

PS Läs mera om besök på Accelerator, nya konsthallen vid Stockholms universitet, på kommentar nedan!
© Thommy Sjöberg

Labels: , ,

5 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Accelerator Light del I

Kistalight har besökt den nya konsthallen på Stockholms universitet i Frescati. Det är den gamla fysikinstitutionen och labbet efter Manne Siegbahn som har tjänat ut och nu får en modernare skepnad med Café och konsthall.
Viss osäkerhet med att hitta det gamla labbet när jag kliver upp ur tunnelbanan, tror att det ligger längre in på Campus än det gör! Frescati har vuxit från den tiden när Kistalight var student där i början av 1980-talet! Numera fungerar området som en stor invuxen park med mycket grönska (trevligt) med alla sina institutioner, de fem punkthusen, Aula Magna, SU Biblioteket, Gröna Villan, Sportcentret och institutionerna bort mot Lappis är i dag en härlig invuxen park.
Visar sig att det är riktigt lätt att hitta Manne Siegbahns gamla labb.
Håll till vänster efter att du klivit upp ur T-banan så ser du snart tegelkåken där det experimenterats med högenergi och kärnfysik.
Det kommer mera ...

1:30 AM  
Anonymous Kistalight said...

Accelerator Light del II

Härligt Café på Accelerator, ser ut vara gott om smoothies, juice, nyttiga mackor, turkisk yoghurt med nötter och honung (wow) och annat pk-käk. Caféet har liksom gradänger och ser ut att vara en del av en föreläsningssal från det gamla labbet.
Här har säkert skarpa fysikhjärnor samlats med genomgångar av labbar och experiment under åren.

I trappan ned efter entrén träffar Kistalight den första samtalaren som kallas tolk i utställningen som heter In Progress och är en serie av samtal (4 st) mellan 4 olika generationer som besökaren får delta i.
Flickan som möter mig kan vara i tioårsåldern och hälsar mig välkommen genom att ta i hand och presentera sig (reportern inom mig slumrar så jag kommer inte ihåg namnet) och hon undrar om jag gjort några framsteg den senaste tiden?
Kistalight blir så glatt överraskad att jag börjar prata om min tennis.
Har jag inte trots allt utvecklat min backhand de senaste åren?
Kistalight visar den storögda flickan hur man ska slå igenom sin enhandsfattade backhand.
Dra ditt racket snett bakom ditt huvud, ta hjälp av vänster hand så att det liksom blir början av en dubbelfattad backhand innan du släpper iväg ditt racket!
Är bollen djupare ned i banan försök och gräv upp slaget!
Kistalight visar på liknande sätt hur jag slår igenom forehanden medan jag samtidigt rör lite på fötterna.
Vår storögda flicka frågar hur länge jag spelat tennis?
Sedan, ungefär, 1993 så det blir mer än 25 år säger Kistalight.
Du, måste vara, väldigt intresserad av din sport säger vår storögda flicka.
Visst säger Kistalight som precis för dagen spelat en ämbarlig match, där backhanden inte alls fungerat, Kistalight kommer fel till bollen hela tiden med urusel tajming och inte förmår vänta ut bollen.
Tennis är färskvara säger Kistalight till vår lilla storögda tjej och det är inte säkert att man gör framsteg hela tiden.
Det går liksom lite upp och ner och ibland undrar man varför man har hållit på och spelat i mer än 25 år men väldigt upplivade blir vi av vårt förtjusande samtal.
Det kommer mera ...

2:24 AM  
Anonymous Kistalight said...

Accelerator Light del III

När vår storögda lilla tjej lämnar budkavlen (kistalight) vidare för nästa samtal i IN Progress är det en något äldre tjej som tar vid. Hon har orange, grön, lila hår och hon ser ut som en ung konststudent.
I det militära när vi var unga hade vi förkortningar för färger. En gråbrun grön skjorta fick beteckningen gr ...br...gr. Flickans hår kunde kanske kallas or...gr...li men alldeles säkert skänker det färg i tillvaron.
Vi rör oss genom olika vita rum och trappor och genom samtalet kommer jag i rörelse. Snart pratar vi om skrivande och jag hävdar att skriva är ett sätt att skaffa kunskap, rent av att forska, medan vår unga tjej med or...gr...li håret berättar att hon under några år skrev dagbok (?) men att det till slut blev väl klyschigt, formellt och blev väl platt så att hon slutade skriva. Dagbok kan vara bra för att minnas vad man gjort (när, var, hur) men att skriva för att söka kunskap, få syn på något nytt, något överraskande kräver ett aktivt skrivande! Du måste ha kärna (substans och innehåll) och du vet inte riktigt vad det leder till.
Kistalight berättar för vår tjej med det or...gr...lila håret att jag bloggar och just nu försöker skriva om min ungdom när jag lärde mig till målare och gjorde gesällprov men något skaver och jag har svårt att få till berättelsen.
Hm ... hm det är det som skaver som naturligt är min berättelses kärna som det gäller att gräva fram!
Eftersom Kistalight tenderar att tro att alla i vår omgivning är yngre än de är. I skolan när jag hade föräldrasamtal såg mammorna allt yngre ut som de just gått ut i arbetslivet, studenter ser ut som gymnasister, gymnasister ser ut som högstadiekids och Kistalight ser ut som ...
Jag frågar vår unga trevliga tjej med det or...gr...lila håret om hon är konststudent.
Vilket stämmer alldeles väl när hon till vardags studerar på Kulturama.

12:43 AM  
Anonymous Kistalight said...

Accelerator Light del IV

I tredje etappen i min promenad bryts mönstret en aning! Ung kille dyker upp, bör vara äldre än vår tjej med det or... gr... li... håret, här blir det pang ... pang frågor i samtalet.
Tycker (tror) du att en Artificiell Intelligens, AI, kan skapa lika vacker och skön musik som en Mozart eller en Brahms?
Kistalight blir återigen överraskad av den oväntade frågan och tänker till!
Svaret påminner en hel del om funderingarna kring aktivt skrivande.
Äkta vacker musik har alltid sin egen (omisskännliga) ton, egen rytm och kanske överraskande vändningar, humor, drama eller sorg. Äkta konst, stor musik kan aldrig kopieras, eller skapas genom repetition säger Kistalight.
Vår pang ... pang frågande tolk, unge kille som antagligen är äldre än vår tjej med or... gr... lila håret, pangar på med sina frågor samtidigt som vi går upp och nedför trappor, intellektuell berg och dalbana, och Kistalight tänker till ytterligare!
Vem är jag att avgöra vad som är stor konst eller ett klassiskt musikverk?
Om en AI kan skapa ett vackert musikstycke (konstverk) ligger det i lyssnarens öron, (betraktarens öga) om det är stor konst eller klassisk musik.
Det är du själv som bestämmer över din upplevelse!
Vår tolk, unge kille med pang ...pang frågor som till vardags studerar Idéhistoria och skriver på en Master (Kistalight har frågat vad vår tolk gör) ser nöjd ut över svaret.

1:25 AM  
Anonymous Kistalight said...

Accelerator Light del V

Visste du vad du ville bli i 10- 12 års åldern frågar nästa guide och nu har vi kommit upp i åldrarna. Vår tolk är en äldre medelålders gråhårig kvinna, verserad förstås, och hon får svaret att det hade Kistalight inte en aning om.
Där emot hade jag redan då ett starkt driv med mitt idrottande, jag sysslade med alla tänkbara bollsporter men mest var det fotboll och ishockey ute i förorten.
Här gällde det deltagande i Sankt-Erikscupen och diverse skollag och på fritiden var jag en stor fan, läsare, av Rekord Magasinet och All Sport. Där en av de återkommande berättelserna gärna var en fattig kille gärna från arbetar kvarter i Malmö, Göreborg, Stockholm eller varför inte från bruksort som gjorde succé i sin sport och var en hyvens grabb.
Något spillde idrottandet även över på skolarbetet då det formade (ett driv) en lust att tävla sedan i senare tonår växte ett kulturintresse fram, tack skolan, som ersatte idrottandet.
Vår guide, tolk, som är den sista i vår vandring genom Accelerators lokaler, pratar om samtalet som kunskapsform och Kistalight blir glatt överraskad av att jag plötsligt inser, minns, aha, vilket driv det fanns i mitt idrottande i den tidiga ungdomen.
Sedan kommer vi att tala om akademiska studier, min ciceron är lektor på Stockholms universitet i humaniora och Kistalight som vurmar för konst och litteratur undrar om vi inte i dag behöver åtminstone en grundkurs i teoretisk eller praktisk filosofi för att hänga med, hantera, den digitala utvecklingen.
som sköljer över vår vardag och våra liv i samtiden.

3:12 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home