Miljonprogrammet Light
från kloss till koja, bland arkitektur a la brutal,
till terrass och stjärnhus i pastell!
- Folkhemmet kring Järvafältet!
från kloss till koja, bland arkitektur a la brutal,
till terrass och stjärnhus i pastell!
- Folkhemmet kring Järvafältet!
I dag skriver vi en traditionsenlig blogg på Kistalight. Vi brukar göra det på Nationaldagen!
Nåja vi plockar fram en gammal text vi tycker kan passa och som kan säga något om den svenska identiteten och samhället.
Vad är svenskt?
Nåja vi plockar fram en gammal text vi tycker kan passa och som kan säga något om den svenska identiteten och samhället.
Vad är svenskt?
Varför inte något om miljonprogrammet?
En omskriven och kritiserad del av det Svenska folkhemsbygget!
En omskriven och kritiserad del av det Svenska folkhemsbygget!
Biten är från en uppgift på min kurs Digital Photography på Konsthögskolan i Stockholm 2013.
- Beskriv en historisk händelse med hjälp av 8 bilder från offentliga källor men här är biten ännu inte översatt till engelska som var kursens undervisningsspråk.
- Beskriv en historisk händelse med hjälp av 8 bilder från offentliga källor men här är biten ännu inte översatt till engelska som var kursens undervisningsspråk.
Kistalight väljer miljonprogrammet som en historisk händelse. Programmet
var en viktig del av urbaniseringen i Sverige. Den snabbt stigande
levnadsstandarden och inflyttningen från landsbygden medförde ett enormt behov
av bostäder under 1950-talet. Ett byggprogram som genomfördes efter politiska
beslut i riksdagen 1965 då man bestämde att en miljon nya bostäder skulle
byggas mellan 1965–75.
Bakom beslutet fanns en utredning som visade på ett behov av 1,5 miljoner nya bostäder i Sverige men också på behov av byggindustrins rationalisering. Utredningen ”Höjd bostadsstandard” redovisades 1965. Arkitekten Lennart Holm – sedermera generaldirektör på Planverket var huvudman. Källa http://www.arkitekt.se/s33917
Bakom beslutet fanns en utredning som visade på ett behov av 1,5 miljoner nya bostäder i Sverige men också på behov av byggindustrins rationalisering. Utredningen ”Höjd bostadsstandard” redovisades 1965. Arkitekten Lennart Holm – sedermera generaldirektör på Planverket var huvudman. Källa http://www.arkitekt.se/s33917
Bild 1. Villa Göth i Kåbo 1950 Uppsala
ritat av arkitekten Lennart Holm (ordförande i miljonprograms utredningen).
Kuriosa - villan har gett upphov till en byggnadsstil som kallas Brutalism. En stil inom arkitekturen som från början möjligen var ett skämt om väl rationellt byggande av Hans Asplund. (Passande ändå för arkitekt Holm som skulle senare leda utredningen om miljonprogrammet.)
The New Brutalism är
inte bara en arkitekturstil, utan ett sätt att förhålla sig till arkitekturen.
Brutalismen strävar efter att skapa enkla, klara och funktionella byggnader,
genom att exempelvis inte låta byggnadsmiljöerna ge associationer eller skapa känslor. Rent
stilmässigt kan brutalismen med dess stränga modernistiska formspråk sägas vara
en reaktion mot 1940-talets arkitektur. Källa
Wikipedia
Det
sista stora steget i bostadsbyggandet togs genom Miljonprogrammet, byggandet av
en miljon bostäder mellan 1965 och 1975. Det byggdes inte bara bostäder i
ytterområdena utan även många stadskärnor i städer sanerades och byggdes om
under 1960- och början av 1970-talet. Stockholms ombyggnad inleddes redan på
1950-talet och här byggdes också början till ett tunnelbanenät. Källa Vår Historia SAP studiematerial PDF-fil)
Bild 2 från miljonprogrammet får
illustreras av den tyska fotografen och installationskonstnären Susanne Kriemann
som för sin bok - konstprojekt One Time One Million (Migratory Birds /Romantic
Capitalism) fotade svenska miljonprogramsbostäder med sin Hasselbladkamera från 1940-talet, en kamera inköpt för dyra pengar .
Bilden är tagen från en hyrd helikopter och alluderar till Viktor
Hasselblads fotoböcker om flyttfåglar. Susanne Kriemann arbetar med sin konst i
traditionen någonstans mellan Viktor Hasselblads kamera, hans bok om flyttfåglar och modern tid med sitt miljonprogramsfoto sett ur fågel(helikopter)perspektiv. På det viset skapar hon ett nytt innehåll och
värde till traditionen (Hasselblads fotoböcker om flyttfåglar) och skapar en märkvärdig poesi för sina konstprojekt och bilder!
Se Lecture
kurs Digital Phography av Susanne Kriemann! Källa här till boken One Time One Million.
Bild 3. Det så kallade Elefanthuset i Gamla Östberga Stockholms södra förorter, skivhus på
Stamgatan – separat hiss på vänster sida. För att förverkliga och genomföra
miljonprogrammet behövde också byggtekniken utvecklas från hantverk till
byggindustri. I Östberga provades nya metoder, mellan 1957 och 1959 byggdes 1000
lägenheter i ringform kring en stor äng i dag Stamparken. ”Byggnadsprocessen
rationaliserades och man provade sig fram med olika byggnadsmaterial. / _ _ _ / Husen byggdes med prefabricerade betongelement som var ett nytt sätt
att bygga. Med hjälp av byggkranar uppfördes husen snabbare än vad som tidigare
varit möjligt. Källa Wikipedia Se även Hälsningar från Östberga
Bild 4 Bygge i Tensta – Miljonprogrammet 1960-tal.
Färdiga byggelement,
montering, byggkranar och snabbt arbetstempo. Rationalisering och
specialisering bland arbetarna var nyckelbegrepp när 1960-talets förorter
byggdes i rekordtempo. Även om det fortfarande spikades byggnadsställningar, formar och taknock. I dag har förstås rationaliseringen och moderniseringen ytterligare ökats i byggindustrin.
Bild 5 Järvafältet mellan Akalla och Tensta inramat av motorleder. Bild Stockholmskällan 2002.
Motorvägarna - ett nätverk i landskapet som både skiljer och förenar!
De finns
boende i området som aldrig besöker stadsdelen de bor granne med.
Det finns så många dimensioner hos ett urbant landskap du kan upptäcka genom fotografiet.
Citat från Jonathan
Benji Boyadgian, arkitekt, från en av våra föreläsningar, forskare med inriktning på bebyggelse och omgivningar i Bethlehemsdalen i Israel. Historia, urban tillväxt och deras kontext är Boyadgian forskningsområde där han tycker att fotografiet har en viktig roll. Boyadgian har besökt Stockholm och föreläst på jaspis
Kanske är steget, avståndet och insikterna från Bethlehemsdalen (Boyadgian - mellan Jerusalem och Bethlehem) dess motorvägslandskap och bosättningar, till Järvafältet mindre
än du tror.
Bild 6 De första familjerna flyttar in - från Tensta Bo Mässa 2006.
I januari 1969 flyttade de första familjerna in på Kämpingebacken 13. Två våningar var klara. Resten av huset var inklätt i plast. Det var mest unga familjer som flyttade inoch de kom till en byggarbetsplats.
Vi kom från två rum. Vi låg faktiskt fem stycken i sovrummet. I Tensta fick familjen tre rum och kök på 85 kvm. Vi trivdes väldigt bra i lägenheten, det var en fantastisk lägenhet. Här var hyrorna billigare än i Jönköping. Här var det kallortstillägg. Skatter och allt var billigare än därnere. Vi tyckte det var ganska billig hyra och så fick vi bostadsbidrag, vi hade ju tre barn.
En av pionjärfamiljerna var Artursson som kom från Jönköping med tre barn.
Det är deras hem som Stadsmuseum har återskapat. Källa Stockholms Stadsmuseum.
Bild 7 Restauration och ombyggnad Familjebostäder Rinkeby källa bild WikipediaÄven om miljonprogrammet har åldrats är det inte fritt fall - husen är välkonstruerade, trots fördomar om motsatsen. Därför krävs i de flesta fall bara vanlig teknisk upprustning, och jag ser stora möjligheter att utveckla de här byggnaderna i stället för att totalt blåsa rent eller riva dem, säger Erik Stenberg lärare och forskare på KTH och Arkitekturskolan i Tensta. Se
I januari 1969 flyttade de första familjerna in på Kämpingebacken 13. Två våningar var klara. Resten av huset var inklätt i plast. Det var mest unga familjer som flyttade inoch de kom till en byggarbetsplats.
Vi kom från två rum. Vi låg faktiskt fem stycken i sovrummet. I Tensta fick familjen tre rum och kök på 85 kvm. Vi trivdes väldigt bra i lägenheten, det var en fantastisk lägenhet. Här var hyrorna billigare än i Jönköping. Här var det kallortstillägg. Skatter och allt var billigare än därnere. Vi tyckte det var ganska billig hyra och så fick vi bostadsbidrag, vi hade ju tre barn.
En av pionjärfamiljerna var Artursson som kom från Jönköping med tre barn.
Det är deras hem som Stadsmuseum har återskapat. Källa Stockholms Stadsmuseum.
Kista är slutpunkten för
miljonprogrammet. Här skulle de tidigare misstagen rättas till när det gäller
byggandet. Arkitekter som Jon Höijer från ABC-stad i Vällingby anlitades och
stadsdelen fick redan tidigt bättre renommé än tidigare områden kring
Järvafältet.
”Tanken var att undvika de misstag som gjordes vid byggnationen av södra
Järvafältet sade han apropå Kista.
Vi ville få en stadsdel där servicen var utbyggd redan från början och även få med en del av svenskarna och deras nya ideal från resande och vistelser vid framförallt Medelhavet. Ett uttryck för det var även att finna former för hus och parker som kunde föra tankarna till sydligare länder. Här kom ljusa pastellfärger och former som stjärn- och terrasshus att spela en stor roll.
Perspektivet i gränden var den brutna linjen och att ögat skulle överraskas hela tiden med nya vinklar och vrår i gatans förlängning. En småstadskaraktär a la Medelhavsby. Källa ABC...Kistalight
Vi ville få en stadsdel där servicen var utbyggd redan från början och även få med en del av svenskarna och deras nya ideal från resande och vistelser vid framförallt Medelhavet. Ett uttryck för det var även att finna former för hus och parker som kunde föra tankarna till sydligare länder. Här kom ljusa pastellfärger och former som stjärn- och terrasshus att spela en stor roll.
Perspektivet i gränden var den brutna linjen och att ögat skulle överraskas hela tiden med nya vinklar och vrår i gatans förlängning. En småstadskaraktär a la Medelhavsby. Källa ABC...Kistalight
När solen går ner är den alldeles röd, sedan
försvinner den bakom Rinkeby. Kistalight alluderar Lina Selander från en av hennes
föreläsningar och videon When the sun sets it´s all red, then it disappears Digital Photography. Lina Selander som i sin tur är inspirerad av Jean Luc Godard och
hans filmer – här Kinesiskan. Lina Selander vill undersöka relationen mellan
utopi, politiska och känslomässiga uttryck.
Viktigt där är också hennes ide, hämtad från Walter Benjamin, att det finns gränser när de här relationerna skär sig, en brytningsgräns som blir alldeles extra tydlig. Något som möjligen lite tillspetsat skulle kunna exemplifieras i Kista på ena sidan tunnelbanan och Sveriges ledande hightechindustri och på den andra sidan ett bostadsområde som allt mer blir de framgångsrika invandrarnas kvarter och på andra sidan fältet den fattiga kusinen i väster där de bor som inte har råd med insatser till bostadsrätter och som inte fick någon biljett till högre utbildning.
Viktigt där är också hennes ide, hämtad från Walter Benjamin, att det finns gränser när de här relationerna skär sig, en brytningsgräns som blir alldeles extra tydlig. Något som möjligen lite tillspetsat skulle kunna exemplifieras i Kista på ena sidan tunnelbanan och Sveriges ledande hightechindustri och på den andra sidan ett bostadsområde som allt mer blir de framgångsrika invandrarnas kvarter och på andra sidan fältet den fattiga kusinen i väster där de bor som inte har råd med insatser till bostadsrätter och som inte fick någon biljett till högre utbildning.
Resumé Bilderna ovan från offentliga källor till Miljonprogrammet (1964 – 74) visar en del av urbaniseringen i Sverige som
genomfördes genom politiska beslut (riksdagen 1965) och ny teknik utveckling (montering av byggelement
som en industriell process).
Kritiken har bitvis varit skoningslös mot
Miljonprogrammet men standarden och bostadsmiljöerna är många gånger bättre än
sitt rykte.
Våra föreläsare Lina Salander, Susanne Kriemann och Jonathan Benji Boyadgian kan med sina idéer, experiment, installationer och konstprojekt vara inspirerande förebilder för att hitta verktyg för att diskutera och fördjupa analysen av Miljonprogrammet.
Diskussionerna kan gälla skärningspunkterna mellan utopi (Folkhemmet) politiska och känslomässiga uttryck (Lina Selander) skillnaden mellan ett organiskt framväxt landskap och ett konstlat landskap med ett nätverk av motorvägar som skapar en politisk geografi se hos Jonathan Benji Boyadgian eller hur Susanne Kriemann skapar ett nytt värde och poesi med klassikern Hasselblad kameran genom att fotografera byggnader från miljonprogrammet i en ny kontext.
Våra föreläsare Lina Salander, Susanne Kriemann och Jonathan Benji Boyadgian kan med sina idéer, experiment, installationer och konstprojekt vara inspirerande förebilder för att hitta verktyg för att diskutera och fördjupa analysen av Miljonprogrammet.
Diskussionerna kan gälla skärningspunkterna mellan utopi (Folkhemmet) politiska och känslomässiga uttryck (Lina Selander) skillnaden mellan ett organiskt framväxt landskap och ett konstlat landskap med ett nätverk av motorvägar som skapar en politisk geografi se hos Jonathan Benji Boyadgian eller hur Susanne Kriemann skapar ett nytt värde och poesi med klassikern Hasselblad kameran genom att fotografera byggnader från miljonprogrammet i en ny kontext.
I vår jakt på den svenska identiteten genom att skriva Nationaldagsbloggar blir det, märker vi, 10 års jubileum i år!
Hu...hu...hu!
Tidigare bloggar på Nationaldagen från Kistalight
Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013
Slas Light 6 juni 2014
Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om klassresor Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul Andra bloggar om pedagogik Andra bloggar om didaktik Andra bloggar om kanon: Andra bloggar om Tomas Tranströmer: Andra bloggar om Öland:Hu...hu...hu!
Tidigare bloggar på Nationaldagen från Kistalight
Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013
Slas Light 6 juni 2014
©Thommy Sjöberg
.jpg)
