Veronica Maggio Light

Vad gör man i dag på Nationaldagen?
Grillar?
Firar Grundlagen (regeringsformen 1809) och Gustaf Vasa?
Lyssnar på Opera i Hagaparken?
Går på Skansen?
Hälsar på barnbarnen?
Javisst men de har halsfluss så vi lämnar över en låda jordgubbar
och så skjutsar vi svärsonen till Arlanda!
Något med trädgården (täppan) javisst och vi handlar planteringsjord på hemvägen.
Om vi skulle ta en sväng in till Stan och Grönan (trots lite halsont) fram emot kvällen och se Veronica Maggio?
Hon är bland de mest svenska vi har just nu bland artister och låtskrivare!
Lika svensk som Uffe Lundell och honom kan man kan ställa ut på Skansen!
Eller varför inte Håkan Hellström som fått eget museum på Liseberg!
Kanske är hon på väg att axla Lill Babs fallna mantel som ikon inom svensk pop musik?
Hur som helst är Veronica ett värdigt ämne för en blogg på Nationaldagen, liksom Uffe och Håkan, kan hon fylla arenor.
Är det då inte lite skämmigt att gå på Grönan tillsammans med 17 000 småtjejer och se vår Veronica?
(Kistalight har upptäckt att det är gratis för panschisar på Grönan!)
Inte då tycker vår dotter som är hemma med trollen och deras halsfluss och tycker att vi ska gå på Grönan och se på Veronica M för hennes skull.
Storheter (gubbar) som Andres Lokko och Orup älskar Veronica säger hon och de tycker att hon är det bästa som hänt den svenska popscenen.
Och Veronica M älskar Molly Sandén!
Kan det bli bättre?

Jag kommer ... jag kommer ... jag är nästan där!

Party på Stan, vid Kornhamnstorg i Gamla Stan, där min farmor sålde strömming för hundra år sedan, massor av folk, turister, svenskar, och nysvenskar som firar, undrar om inte Nationaldagen är på väg att bli en stor dag för partaj och picknick. Ännu mer folk på caféer, barer och restauranger längs gränderna, Västerlånggatan och vid Järntorget har ett gäng unga kineser samlats vid Evert Taubestatyn. Undrar månne om vår nationaltrubadur och skald finns översatt till kinesiska?

Jag kommer ... jag kommer ... jag är nästan där!

Vid Slussen och Skeppsbron ser jag dom.
Här är det långa köer ned till Djurgårdsfärjan med Veronicas stödtrupper, inte bara tjejer i tonåren utan också deras mammor som ser obetydligt äldre ut än unga gymnasister. Veronica har ju hållit på nu några år så det finns ett visst åldersspann för hennes fans.
Finns det en bättre plats att befinna sig på en ljummen kväll när det är Nationaldag än på en färja mellan Skeppsbrokajen och Djurgården knökfull med hängivna Veronica Maggio kopior.
Kvällssolen blir pastell, Saltsjön glittrar, Slussens lyftkranar står still på helgdagen, och över Söders höjder med Mosebacke, fröken Salanders hus på Fiskargatan, Katarina kyrka, Stigbergsgatan, Ersta sjukhus ända bort mot Fåfängan vilar ett lugn som bara kan kännas på en nationaldag.
Visst skulle man kunna tro att man befinner sig på Bosporen med alla båtar som pilar av och an, vattnets blåa skimmer och visst skulle man kunna förväxla Gröna Lunds berg och dalbana, alla dess åkattraktioner, larmet från tornet med fritt fall för minareter och bönetorn, om man har sinne för fantasi och exotiska miljöer.

Jag kommer ... jag kommer ... ja jag är nästan där.

Köer, köer, söta Veronica Maggio kopior, vi slussas runt hörnet vid Allmänna gränd och Djurgårdsvägen i en båge, kanske mest för att ordna en sorts lugn, för att si så där strax före åtta (20:00) mötas av beskedet att det är fullt, Gröna Lund, vågar inte ta in fler besökare.
Lapp på luckan alltså!
Nu matchar Veronica M storheter som Jimi Hendrix, knökfullt på en av hans sista spelningar 1970, Kistalight was there, Paul McCartney, Bob Marley och Elton John för att nämna några som har haft lapp på luckan.

Grönan 6 juni 2019 si så där omkring 21:00, åkattraktionerna är avstängda och det är allsång med Veronica och 17 000 fans. Bild Thommy Sjöberg

Vi bänkar oss vid kajen för Djurgårdsfärjan och undrar om vi ska ta färjan till Skeppsholmen eller Nybroplan. Under tiden i kvällssolen bjuds vi på gratiskonsert, 17 000 tusen Veronica Maggio fans, minus Mimmi och Kistalight, som skanderar!

Jag kommer ... jag kommer ... ja jag är nästan där. 

Konserten liknar mer allsång med fans som sjunger med Veronica än tvärtom!
Men mäktigt är det och jag undrar om inte konserten började med Maggios senaste låt Curt Cobain.
Är man lite analytiskt lagd så där när man sitter vid en kaj och ser kvällen i nordiskt sommarljus och solen är på väg ned över Slussen och Riddarfjärden kan man ju undra varför vårt rågblonda ax med ton av pop och soul med spännande italienskt efternamn har det där extra som bara stora stjärnor har.
Vilken berättelse finns bakom Veronica Maggios låtar och scenkonst?
Visst har hon hittat en alldeles egen ton med sina texter och sin musik. De till synes nyenkla texterna som följer sina egna vägar så där lite bortom traditionellt vers knåpande och rim. Dessutom är hon duktig på att knyta skickliga producenter och musiker omkring sig när hon skapar sina album. Berättelsen och tonen är den eviga känslan om hur det är att vara ung och sårbar, liksom hudlös, sviken av vuxenvärlden och att känna sig ensam och unik. Allmän mänskliga känslor alltså men ack så sköra när man är ung. Så kan man tänka (Kistalight och Mimmi) när man sitter vid en brygga vid Allmänna Gränd på Kungliga Djurgården när det är Nationaldag och man väntar på en båt till Skeppsholmen.

Veronica Maggio är liksom Håkan Hellström och Ulf Lundell en i första hand svensk eller åtminstone skandinavisk artist. Alla tre kan fylla stora arenor på hemmaplan, de är låtskrivare med kvaliteter men de är knappast internationella succéer som ABBA, Avicii och Robyn utan väldigt specifikt svenska. Dagens (årets) svenska spaning på det särskilt svenska på Nationaldagen får alltså bli Veronica Maggio.
Svenskt rågax med passande italienskt efternamn så här i multikultitider!

 

Jag kommer ... jag kommer ... ja, jag är nästan där ... Vilken ungdomlig energi, kul kul, undrar om Mimmi och Thompa också stått där med mobilen i luften och hoppat om vi kommit in på Grönan, panschis light liksom.

Tidigare bloggar, spaning, från Kistalight på Nationaldagen

• Nationaldagen 6 juni 2005
• Ljus över Nationaldagen II
• Fifty-love 6 juni 2006
• Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
• 6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
• Nationaldag Light 6 juni 2009
• Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
• Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
• Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
• Berättelser från Sverige 6 juni 2013
• Slas Light 6 juni 2014
• Miljonprogrammet Light från Kloss till Koja 6 juni 2015
• Det var Håkan Hellström och jag... 6 juni 2016
• Friggeboden i våra hjärtan 6 juni 2017
• Svenska Akademien i våra hjärtan 2018

© Thommy Sjöberg

Svenska Akademien i Våra Hjärtan

• Tweets
 
• Tweets & repliesTweets & replies, current page.
 
• Media

1. Thommy Sjöberg‏ @Kistalight Jun 3
   

   undefined https://www.svd.se/om/krisen-i-svenska-akademien … via @SvD Aha! En högbegåvad #aspis #Horace i #SvenskaAkademin Vad är väl empati, känslor och relationer jämfört med lite litterär teori och några närläsningar? #Kistalight gillar artikel i Svd.

   
   

Flitigt läsa gör dig klok!
Läs därför varenda bok! (Falstaff Fakir)

I dag på Nationaldagen skriver vi traditionsenlig blogg på Kistalight.
Vi spanar efter något typiskt svenskt!
Varför inte något om Svenska Akademien?
Kistalight älskar att tippa Nobel pristagare i litteratur.
En gång har vi till och med tippat rätt!
Vilket blev en artikel i studenttidningen Gaudemaus om Garcia Marques när det begav sig.
Akademien i våra hjärtan alltså!
Fin artikel ovan från SvD om Horace Engdahl i mitt Twitterflöde!
Läs den tillsammans med att kika på Svt play Snille och smak - en film om den Svenska Akademin så får du en mer nyanserad bild av akademien och deras arbete än de senaste månadernas demonisering i media av ledamöterna.
Visst kanske det förekommer mobbing mellan ledamöterna och visst kan det florera mer härskarteknik än kultiverad  umgängeston si så där aristokrater emellan.
Lättkränkta lärde som hemfaller åt att osynliggöra, förminska, reducera, tränga ut och demonisera varandra.
Ändå undrar man som läsare och utanförstående över han Horaces karaktär?
Vilket i artikeln i SvD förklaras med hans oförmåga till att känna empati. Vilket också gör att hans lärdom om än väldigt begåvat får en grund och ytlig klangbotten.
Kan också förklara varför hans författarskap med aforismer och essäer känns så överraskande platt och klichéartat.
Nu från småborgerlig härskarteknik till en liten spaning på Nationaldagen i Svenska Akademiens historia.

God morgon grabbar och tjejer! (Lite morgonchatt innan skolan börjar)
Svenska akademin grundades 1786 av Gustaf den III. Dess syfte är att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet. Valspråket är Snille och smak. Förebilden var Franska Akademin och ursprungligen var tanken att även Svenska akademin skulle bestå av 20 ledamöter men Gustaf den III tyckte att benämningen de aderton hade en mer (svensk) språklig och poetisk klang.
I mars 1786 utsåg Gustaf den III Akademiens första 13 ledamöter. De skulle vara av tre kategorier; skönlitterära författare, lärda och herrar. De senare skulle representera börd och smak. Den 5 april 1786 instiftades sedan Svenska Akademien i Börshuset i Gamla Stan. De ursprungliga tretton valde nu de resterande fem ledamöterna. Flera av dem var upplysningsmän, andra var lärda och flera kom från kända ämbetsmannasläkter.
Gustaf den III:s syfte med Akademiens grundande var även att skapa en motvikt i kulturlivet till universitetens inflytande, främst då Uppsala Universitet. Svenska Akademien organiserades då som en offentlig korporation som innebar att den är fristående från statlig inblandning men med kungen som rår över dess regelverk (stadgar). I dag förvaltar Akademiinvest Akademiens tillgångar som är betydande och ligger till grund för en del av priserna och stipendierna.
Kistalight som tror att Gustaf den III:e var en av de smartaste regenter vi har haft genom århundradena, dock att talangerna var något ojämnt fördelade, så hade han en utomordentlig koll på det här med härskarteknik. Grundandet av Akademien kunde då ses som ett led i att utöva och behålla makten. Upproriska män (herrar), lärde och författare med upplysningsidéer och revolutionstankar kunde då knytas till kungen i ett slutet sällskap och kivas, debattera och mobba varandra, istället för att göra revolution. Vi har dock inte riktigt kunna belägga den senare tesen trots att vi lusläst kapitlet Gustav III:s parnass av Sven Deblanc och Sverker Göranssons i Från runor till romantik ur Den Svenska Litteraturen.
Alldeles säkert är dock att Gustaf den III:e ville ha fristående institution i förhållande till universiteten och (den ekonomiska makten) handelsvärlden!
Just att Svenska Akademin är en fristående organisation, korporation, med de aderton (used to be) lärda i förhållande till stat och kapital gör det också till en mycket spännande och unik organisation.
Visst ... visst tycks ledamöterna omedelbart transformeras efter inval och bli någon sorts feodalt frälse i pösiga lightversioner från Gustaf den III:e tid och reta gallfeber på frikyrkopastor Wiman på DN kultur och före detta fruar till ledamöter som tycks närvara i alla TV-soffor..
Kistalight tycker ändå att om Akademien lyckas modernisera sig, med ökad transparens, de nya stadgarna om rätten att avgå och att medlemmarna ska delta i Akademiens arbete annars uteslutning efter två år är en bra början. Den enskilde ledamoten bör också ha en känsla för att Akademiens överlevnad och fortbestånd är viktigare än den enskildes intresse och privilegium.
I år blir det inget Nobelpris i litteratur, inte självklart att Akademien kommer att få dela ut det i framtiden, men det viktiga arbetet med SAOB (svenska akademins ordbok) och SAOL (svenska akademins ordlista) består och så finns det massor av andra trevliga priser, från Bellmanpriset till Nordiska priset som Svenska Akademiens delar ut varje år.
Kistalight skulle inte drömma om att tacka nej om det t ex fanns ett bloggarpris i genren.

Vilken spännande historia vi har i Sverige.
Sjuttonhundratalet med sammanbrottet av stormaktstiden, Hattar och Mössor under frihetstiden med för sin tid kanske världens mest radikala tryckfrihetsförordning (1766). En tro på det nyttiga (utilism) plus Linné med sin systematiska lära om växtriket (ett biologins operativsystem) och grundandet av vetenskapliga akademier och så den gustavianska tiden med sitt vurmande för kultur, vetenskap, upplysning, allt som var franskt och grundandet av den Svenska Akademien.
En annan värld, en annan tid, ett annat sätt att tänka och att känna!
Kanske kan vi känna igen oss i den världen och ändå inte!
Svenska Akademien om den förmår att anpassa sig till digital modernitet, globalisering, sociala medier, #metoo rörelse, upproriska knytblusar och krav på transparens skulle kunna vara en rottråd till vårt vårt svenska unika 1700-tal!
Redan de första De Aderton började gå sin egen väg. Gustaf den III lyckades inte styra sina författare som Kellgren, Leopold och Rosenstein (med flera).
Ändå visade Gustaf den III respekt för sin akademi och lyckades balansera sin kungliga despoti med upplysningsidéerna och den revolutionära andan som låg i tiden åtminstone fram till 1793 och sammansvärjningen (mordet) på Operan på konungen.
Alltså en viss självständighet redan från början av Akademien. Vill man läsa en rolig minibiografi över Den förste ständiga sekreteraren Nils Rosenstein som satt rekord länge i 38 år på stol nr 11 mellan 1786 - 1824. Läs Den förnuftige Rosenstein av Sven Deblanc i Den Svenska Litteraturen del I!

Nils Rosenstein en svensk Sokrates och upplysningsman!
Dessutom gillade han bordets lockelser, mat och dryck, och förmådde ha passionerade känslor även om de inte blev besvarade.
Något var han ute i kylan efter mordet på Gustaf den III som misstänkt Jakobin men räddades av att han var kronprinsen Gustaf Adolfs lärare.
Snille och smak var för Rosenstein idéerna från upplysningen.
Redan som ettåring blev han inskriven på Uppsala universitet, curling föräldrar på 1700-talet, sedan blev det studier där och i sin ungdom vistades han i Paris som sekreterare på svenska ambassaden. Där han kom att träffa profiler inom upplysningen som Benjamin Franklin, Diderot dÁlembert och inspirerades av Lockes empirism. Från Paris brevväxlade han med Kellgren som han stödde under hela sitt liv. I sin kamp för upplysningen höll han 1789 (passande år se franska revolutionen) ett klart, moderat och balanserat tal inför Vetenskapsakademin i ämnet. Ett tal som trycktes 1793, ljusskyggt år med tanke på mordet och sammansvärjningen mot Gustaf den III.
Rosenstein ville forskning, kultur, intellektuell besinning och tolerans även mot meningsmotståndare. Han överlevde sin egen generation men vidhöll sina åsikter mot de unga snillena i romantikens generation och kom trots deras motsatta åsikter att stöda flera av dem.
Utan Rosensteins vidsyn (blev visst dement på slutet) hade Svenska Akademien inte överlevt länge skriver Sven Deblanc i kapitlet Gustav den III:s parnass ur Den Svenska Litteraturen.
Var finns en Nils Rosenstein i dag?

Tidigare bloggar på Nationaldagen från Kistalight

Nationaldagen 6 juni 2005
Ljus över Nationaldagen II
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår och den svenska ensamheten 6 juni 2010
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat 6 juni 2011
Heja Sverige - Kistalight firar Nationaldag 6 juni 2012
Berättelser från Sverige 6 juni 2013
Slas Light 6 juni 2014
Miljonprogrammet Light från Kloss till Koja 6 juni 2015
Det var Håkan Hellström och jag... 6 juni 2016
Friggeboden i våra hjärtan 6 juni 2017

© Thommy Sjöberg