Don't know much biology (Sam Cooke, What a wonderful world)
Katten Sigge är en mycket närvarande kisse på årets (2020) Vårsalong. Enligt matte (konstnären) Clara Lindgren blev han 21 år och gick gärna på skogspromenader om någon, matte, bar honom i famnen. Sigge blev ungefär lika gammal som Kistalights katt Basse Basil, En 100-årig jamare från Kista, som var en revolutionär cool cat. Gemensamt har de att de bägge blev gamla, cirka 100 kattår, och var ena riktiga överlevare. Egenskaper som också kan behövas om man ska överleva en skolpolitiks (madness) galenskaper.
Vi avslutar med ett litet ...
PS Kistalight som pedagog
Problemen i skoldebatten är allt som oftast att man inte ens kan komma överens om vad som är problemen.
Vissa ifrågasätter om det ens finns ett problem.
PISA resultaten ifrågasätts!
Skolans problem beror på stora samhälleliga förändringar som stor invandring och segregation.
Dåliga matte resultat och stor bristande läsförståelse kopplas ej till förändringar i skolans och lärarnas pedagogik.
Digitaliseringen har omgetts av någon sorts romantisk svärmisk tro på en ny värld av möjligheter till inlärning där det saknats fundamentala kunskaper (insikter) om hur det egentligen går till när man lär sig läsa, räkna och öva språk, So och No ämnen.
Skoldebatten om problemen i skolan blir ofta som kvicksand!
Det går inte att bottna riktigt; forskare inom medicin (hjärnan) hävdar att eleven (hjärnan) har olika utvecklingsstadier, pedagogiska forskare klamrar sig fast vid sin förståelseproblematik, bara läraren kan förklara, göra ämnet intressant så lär sig eleven.
Ingenting om hårt arbete, tragglande av läxor, grammatik och fakta.
Att repetition är all kunskaps moder eller att det trots allt är eleven som ska göra jobbet.
It´s a hard work, bloody job, but someone had to do it!
Allra mest i alla dessa skoldebatter saknas ofta lärarens röst. Han, hon eller hen som sliter i vardagen och som trots allt är den som dagligen arbetar med den ädla konsten att vara lärare.
Vad gör han, hon eller hen?
Jo kanske sitter hon, han eller hen just nu vid en dator och fyller i en pedagogisk rapport, som någon IT-konsult sammanställt till svindyra konsultpengar, om elevens pedagogiska utveckling.
© Thommy Sjöberg
RÄP Återanvänd skolbänk, vax av Helena Perminger från Liljevalchs Vårsalong 2020, knyter an till förra bloggen, Kistalight minns Sven Bertil (skola ... skola från Kistalight Jukebox), och återupplivar en blogg från 2020 februari.
Visst minns jag min gamla skolbänk!
Högalids folkskola 1955 och några år framåt.
Det kryllade av ungar; Benke som bodde vid biografen Rio, Björn, Bertil och Bo som var enäggs trillingar och lika varann som bär men Bo hade en silvertand, glada Titti och Birgitta med långa lockiga håret, Bernt som bodde på Långholmen och smygrökte små fimpar redan i första klass och godmodiga Mats på Bergsunds Strand. Vår snälla fröken hette Elsa Karlsson som lät Kistalight få böcker utöver den vanliga läsningen att läsa när vi inte på rasterna tumlade runt på skolgården.
Stadsdelen kallades Knivsöder, det var långt från yuppiefiering, gentrifiering och hipsterboende.
Visst minns jag min gamla skolbänk!
Högalids folkskola 1955 och några år framåt.
Det kryllade av ungar; Benke som bodde vid biografen Rio, Björn, Bertil och Bo som var enäggs trillingar och lika varann som bär men Bo hade en silvertand, glada Titti och Birgitta med långa lockiga håret, Bernt som bodde på Långholmen och smygrökte små fimpar redan i första klass och godmodiga Mats på Bergsunds Strand. Vår snälla fröken hette Elsa Karlsson som lät Kistalight få böcker utöver den vanliga läsningen att läsa när vi inte på rasterna tumlade runt på skolgården.
Stadsdelen kallades Knivsöder, det var långt från yuppiefiering, gentrifiering och hipsterboende.
Kistalight minns även Stureby. En pedagogisk farkost för klassresenärer framsprunget ur funkisarkitekten Paul Hedqvists ritstift. Skolbyggnad i rödbrunt tegel, ljus innergård i huvudentrén med höga fönster och längs norra sidan gallerier med salar för biologi, fysik, och kemi.
Skitenkla planer – elegant! Klassiskt citat av arkitekten Paul Hedqvist.
Sedan dess har många bäckar flutit i den pedagogiska skolpolitikens flod av experimentella idéer!
Folkskola, Enhetsskola och Grundskola 1962, från statlig enhetlig styrning till det kommunala självstyret. Framförallt är det äventyret med en gemensam sammanhållen Grundskola som fått sina törnar och i ärlighetens namn hela sin livstid varit utsatt för kritik. Det gäller makten över innehållet. Vad ska lärarna förmedla, hur, till vilka och vem bestämmer egentligen över arbetstiden.
Folkskola, Enhetsskola och Grundskola 1962, från statlig enhetlig styrning till det kommunala självstyret. Framförallt är det äventyret med en gemensam sammanhållen Grundskola som fått sina törnar och i ärlighetens namn hela sin livstid varit utsatt för kritik. Det gäller makten över innehållet. Vad ska lärarna förmedla, hur, till vilka och vem bestämmer egentligen över arbetstiden.
Kommunaliseringen (1989) av grundskola och gymnasium var ett av de verkliga grundskotten mot det svenska skolbygget. Det andra var friskolereformen (1992) där det tillåtits en djungel av etableringar, vinstintressen och oklara, även odemokratiska till sitt väsen, etableringar av mystiska skolor.
Den tredje grundskottet mot grundskolan var det gamla trätoämnet om lärares arbetstider, förtroendetid och undervisningsplikt, något som även ledde till en lärarstrejk hösten 1989.
Men det handlade även om makten över innehållet och formerna för undervisningen. SKL som tog över efter 1989 ville få lärarna att arbeta i lärarlag ofta fick lärarna höra att de var obenägna till förändringar och motsade sig skolans (SKL) utvecklingsarbete. Konferenser, lärarlag och sedan digitaliseringen blev ett verktyg för att binda lärarna till ett 8 till 5 jobb på skolan. Konferenser som ofta hängde på sidan av den ordinarie undervisningen och digitaliseringen som gjorde läraren till en byråkratisk administratör av sitt arbete.
Den tredje grundskottet mot grundskolan var det gamla trätoämnet om lärares arbetstider, förtroendetid och undervisningsplikt, något som även ledde till en lärarstrejk hösten 1989.
Men det handlade även om makten över innehållet och formerna för undervisningen. SKL som tog över efter 1989 ville få lärarna att arbeta i lärarlag ofta fick lärarna höra att de var obenägna till förändringar och motsade sig skolans (SKL) utvecklingsarbete. Konferenser, lärarlag och sedan digitaliseringen blev ett verktyg för att binda lärarna till ett 8 till 5 jobb på skolan. Konferenser som ofta hängde på sidan av den ordinarie undervisningen och digitaliseringen som gjorde läraren till en byråkratisk administratör av sitt arbete.
Har någon sett en lärare på skolan?
Nej de sysslar med sin administration!
Den ej längre gällande närhetsprincipen att skolbarn ska ha rätten att gå i den skola som ligger närmast utan att de också har möjligheten att söka utanför sina rektorsområden tar sig rent absurda former!
Kistalight som bor i Kista hade sina barn på den tiden det begav sig (sista sucken för Grundskolan) i Ärvingeskolan nära Kista centrum och kyrka. I dag går det i huvudsak barn från Södra Järvafältet i den. Föräldrar i Rinkeby och Tensta tror att Ärvinge är en skola där det finns möjlighet att lära sig svenska. Kistabarnen och deras föräldrar söker sig till Stockholm innerstads skolor av samma skäl. Engelbrektsskolan mitt emot Tekniska Högskolan har därmed blivit en förortsskola. Barnen och fram för allt deras föräldrar i Engelbrekts församling får kalla fötter och söker sig till friskolor på Östra Östermalm och Gärdet.
Här blir segregationen hur tydlig som helst!
Flisor av skolan som en demokratisk rättvis möjlighet för alla barn att få en bra grund av kunskaper och utbildning?
Flisor och skärvor av en skolbänk!
Vad göra?
Hemfalla åt biträdande rektors allt spännande utvecklingsarbete, satsa på alla nya projekt som hela tiden var på förslag eller snöa in på en skola i världsklass 2030 från Stockholm Stads visionära pedagogiska avdelning?
Nej i dag hämtar vi kraft från katten Sigge på Vårsalongen.
Nej de sysslar med sin administration!
Den ej längre gällande närhetsprincipen att skolbarn ska ha rätten att gå i den skola som ligger närmast utan att de också har möjligheten att söka utanför sina rektorsområden tar sig rent absurda former!
Kistalight som bor i Kista hade sina barn på den tiden det begav sig (sista sucken för Grundskolan) i Ärvingeskolan nära Kista centrum och kyrka. I dag går det i huvudsak barn från Södra Järvafältet i den. Föräldrar i Rinkeby och Tensta tror att Ärvinge är en skola där det finns möjlighet att lära sig svenska. Kistabarnen och deras föräldrar söker sig till Stockholm innerstads skolor av samma skäl. Engelbrektsskolan mitt emot Tekniska Högskolan har därmed blivit en förortsskola. Barnen och fram för allt deras föräldrar i Engelbrekts församling får kalla fötter och söker sig till friskolor på Östra Östermalm och Gärdet.
Här blir segregationen hur tydlig som helst!
Flisor av skolan som en demokratisk rättvis möjlighet för alla barn att få en bra grund av kunskaper och utbildning?
Flisor och skärvor av en skolbänk!
Vad göra?
Hemfalla åt biträdande rektors allt spännande utvecklingsarbete, satsa på alla nya projekt som hela tiden var på förslag eller snöa in på en skola i världsklass 2030 från Stockholm Stads visionära pedagogiska avdelning?
Nej i dag hämtar vi kraft från katten Sigge på Vårsalongen.
Vi avslutar med ett litet ...
PS Kistalight som pedagog
Problemen i skoldebatten är allt som oftast att man inte ens kan komma överens om vad som är problemen.
Vissa ifrågasätter om det ens finns ett problem.
PISA resultaten ifrågasätts!
Skolans problem beror på stora samhälleliga förändringar som stor invandring och segregation.
Dåliga matte resultat och stor bristande läsförståelse kopplas ej till förändringar i skolans och lärarnas pedagogik.
Digitaliseringen har omgetts av någon sorts romantisk svärmisk tro på en ny värld av möjligheter till inlärning där det saknats fundamentala kunskaper (insikter) om hur det egentligen går till när man lär sig läsa, räkna och öva språk, So och No ämnen.
Skoldebatten om problemen i skolan blir ofta som kvicksand!
Det går inte att bottna riktigt; forskare inom medicin (hjärnan) hävdar att eleven (hjärnan) har olika utvecklingsstadier, pedagogiska forskare klamrar sig fast vid sin förståelseproblematik, bara läraren kan förklara, göra ämnet intressant så lär sig eleven.
Ingenting om hårt arbete, tragglande av läxor, grammatik och fakta.
Att repetition är all kunskaps moder eller att det trots allt är eleven som ska göra jobbet.
It´s a hard work, bloody job, but someone had to do it!
Allra mest i alla dessa skoldebatter saknas ofta lärarens röst. Han, hon eller hen som sliter i vardagen och som trots allt är den som dagligen arbetar med den ädla konsten att vara lärare.
Vad gör han, hon eller hen?
Jo kanske sitter hon, han eller hen just nu vid en dator och fyller i en pedagogisk rapport, som någon IT-konsult sammanställt till svindyra konsultpengar, om elevens pedagogiska utveckling.
© Thommy Sjöberg
1 comment:
Ser en riktigt rolig film från Dox på tisdagkvällen, Min gamla skola.
Filmen är en mix av spelfilm, dokumentär och serietecknand cartoon från en skola Glasgow.
Tonen är tragikomisk men lyfter ändå frågor om skolan som en spegel av klassamhälle, livslögn,
narcissism, dubbelspel, pinsamheter när en fåfäng vuxenvärld blir avslöjad.
Bra film, betyg fem skolbänkar av fem
Post a Comment