Hällevik, Mjällby SM-Guld
SM Guld ... SM Guld ... SM Guld till Mjällby! En historia som vore det en bit från Rekordmagasinet när vi var unga. Byt ut bruksort mot by för sillastrypare, minkfarmare och folk som är vana vid blåst, grått väder, umbäranden och kan göra goda affärer med både kreti och pleti.
Klart vi har varit i Hällevik, skådat Mjällby stadion Strandvallen och på den tiden med en viss förundran konstaterat att ett lag från en sådan litet samhälle kunde spela i Allsvenskan samtidigt som man utvecklade talanger för den gröna mattans schack.Var annan dag regn! Här Kistalight iförd specialhatt i Hanö hamn typ mindre amiralshatt med hoppvikt karta över Hanö. (Från Kistalight Hanö - Hällevik T O R)!
Kistalight och Mimmi har varit på Hanö och Hällevik i sydvästra Blekinge vid Hanöbukten några dagar (semester från semestern) och ägnat oss åt natur, tennis och sörja vår katt.
Hällevik i lä bakom Nogersund längst i söder på Listerlandet är en finfin badvik med långa sandstränder och ett romantiskt pensionat Hälleviks Havsbad som i år fyller 100 år. Ett pensionat som också är alla tjänstemän på SJ speciella badortshotell och plats för rekreation där de kan vila sina nerver efter alla tågförseningar under året.
Här finns också fyra tennisbanor, grus, där det i år arrangeras Hälleviks Havsbad Open av Karlshamns TK (trevligt arrangemang) och där Kistalight fått den lysande idén att delta. Inspirationen kommer ifrån att en av mina tennisklubbar Solna SJ varje år ordnar tennisveckor i Hällevik för sina medlemmar.
Ett sätt att prova på alltså!
Kanske inte en så lysande idé?
Kistalight ställer upp i Herrsingel HS 45.
Får möta en sympatisk man från Karlshamn som spelar en teknisk och skolad tennis och som rör sig fint på banan och har sin kvinnliga tennistränare bredvid banan.
Även om jag i mina bästa stunder på banan kan känna mig som si så där någonstans mellan 43 och 51 år inser jag att åldern tar ut sin rätt dessutom kommer jag otränad och har kört 30 mil på morgonen från Norra Öland.
Tennis är färskvara.
Nog om detta ändå vid gott mod har också varit förståndig nog att anmäla mig till Herrar Motion.
Detta visar sig vara lite av Donald Trumps fakenews!
Får möta en ännu yngre man, mycket trevlig spelare från Åhus TK men skolad i anrika Näsbypark TK som visar sig vara en väl så driven spelare.
Dessutom lyckas han pricka linjerna (vita plastband med stålspik) som får servar och slag att plana ut.
Skickligt men var vår gode tennisspelare och combatant verkligen en tennismotionär?
Aj...aj för tennis! Kistalight styr kosan mot Mjällby istället för att pröva lyckan med Lotto, möjligen köpa en flaska vitt och Mimmi ska handla potatissallad, ser ortens fotbollsstadion Strandvallen på vägen, i dag mytologisk. I köpcentret hittar jag varken ett enda Lottoställe eller Gröna Pumpen (något Systembolag) och Mimmi köper strösslad tandtråd på apoteket istället för potatissallad innan vi måste skynda för att hinna med båten till Hanö.
Alltså tennis aj...aj, ingen lottovinst i sikte, inget glas vitt till kvällens samkväm och strösslad tandtråd istället för potatissallad. - PS Ska vara flossad tandtråd säger Mimmi.
Kistalight misströstar trots sitt goda humör men Mimmi bjuder på strömming med potatismos när vi efter en smula gungig båtfärd kommer till Hanöbrygga.
Strömming som heter sill på denna breddgrad. Till strömmingen får vi dricka lättöl för just i dag befinner sig Hanös hamnförening i konflikt, något om avgifter, med Hamnpuben varför utskänkningstillståndet har dragits in.
Hällevik i lä bakom Nogersund längst i söder på Listerlandet är en finfin badvik med långa sandstränder och ett romantiskt pensionat Hälleviks Havsbad som i år fyller 100 år. Ett pensionat som också är alla tjänstemän på SJ speciella badortshotell och plats för rekreation där de kan vila sina nerver efter alla tågförseningar under året.
Här finns också fyra tennisbanor, grus, där det i år arrangeras Hälleviks Havsbad Open av Karlshamns TK (trevligt arrangemang) och där Kistalight fått den lysande idén att delta. Inspirationen kommer ifrån att en av mina tennisklubbar Solna SJ varje år ordnar tennisveckor i Hällevik för sina medlemmar.
Ett sätt att prova på alltså!
Kanske inte en så lysande idé?
Kistalight ställer upp i Herrsingel HS 45.
Får möta en sympatisk man från Karlshamn som spelar en teknisk och skolad tennis och som rör sig fint på banan och har sin kvinnliga tennistränare bredvid banan.
Även om jag i mina bästa stunder på banan kan känna mig som si så där någonstans mellan 43 och 51 år inser jag att åldern tar ut sin rätt dessutom kommer jag otränad och har kört 30 mil på morgonen från Norra Öland.
Tennis är färskvara.
Nog om detta ändå vid gott mod har också varit förståndig nog att anmäla mig till Herrar Motion.
Detta visar sig vara lite av Donald Trumps fakenews!
Får möta en ännu yngre man, mycket trevlig spelare från Åhus TK men skolad i anrika Näsbypark TK som visar sig vara en väl så driven spelare.
Dessutom lyckas han pricka linjerna (vita plastband med stålspik) som får servar och slag att plana ut.
Skickligt men var vår gode tennisspelare och combatant verkligen en tennismotionär?
Aj...aj för tennis! Kistalight styr kosan mot Mjällby istället för att pröva lyckan med Lotto, möjligen köpa en flaska vitt och Mimmi ska handla potatissallad, ser ortens fotbollsstadion Strandvallen på vägen, i dag mytologisk. I köpcentret hittar jag varken ett enda Lottoställe eller Gröna Pumpen (något Systembolag) och Mimmi köper strösslad tandtråd på apoteket istället för potatissallad innan vi måste skynda för att hinna med båten till Hanö.
Alltså tennis aj...aj, ingen lottovinst i sikte, inget glas vitt till kvällens samkväm och strösslad tandtråd istället för potatissallad. - PS Ska vara flossad tandtråd säger Mimmi.
Kistalight misströstar trots sitt goda humör men Mimmi bjuder på strömming med potatismos när vi efter en smula gungig båtfärd kommer till Hanöbrygga.
Strömming som heter sill på denna breddgrad. Till strömmingen får vi dricka lättöl för just i dag befinner sig Hanös hamnförening i konflikt, något om avgifter, med Hamnpuben varför utskänkningstillståndet har dragits in.
Klart att en bygd som härdats av sillafiske, minkfarming, knepiga affärer med indragna utskänkningstillstånd, inget lottospel och inget systembolag får en viss karaktär för att hävda sig i fotbollens värld.
Nästa år Europa! SM ... Guld SM ... Guld
Fantastiskt nog så har Mjällby AIF även spelat vidunderlig fotboll under säsongen, kul anfallslir med fullt pådrag i boxen, fyller på med ytterbackar och lyckas ändå hålla ihop försvaret med en utmärkt målvakt. Laget har varit in the flow, ett flyt som har hållit i sig under säsongen och smittat av sig på fans, åskådare och bygden. Fotbollen och den lekande människan i focus kan inte riktigt köpas av the big money.
Laget är större än de enskilda spelarna med tålmodiga och uthålliga tränare och ledare och allt kittas ihop av bygdens fans och invånare som ställer upp med allt ideellt arbete som behövs för att driva en förening som når sådana framgångar.
Kul för idrotten som idé, folkrörelse och verksamhet!
Heja allt är inte pengar, massor av mille för ett SM Guld! Storklubbarna i Sverige har miljoner och ekonomiska muskler men Mjällby AIF hade spelet och laget som var större än de enskilda spelarna som räckte både till att bli svenska mästare och att slå poängrekord, påminner en del om Östersunds FK framgångar under åren med Graham Potter.
Hundra Mille
Pengar, money makes the world go around! Räcker Hundra Mille för att lyfta svensk tennis bara man avsätter ledarna inom tennisförbundet? Det menar tennisintresserad finansman Christer G som vill bryta svensk tennis kräftgång (torka på framgångar) och återupprätta våra fina tennisframgångar från när det begav sig!
Någon som har hört talas om demokrati i svenska idrottsrörelsen, att det är dess medlemmar som till 51 procent bestämmer över en förening och dess förbunds vara eller inte! Någon som har hört talas om årsmöten, beslutsunderlag, valberedningar, och medlemsomröstningar. Svensk idrott kan inte köpas hur som helst utan medlemmar och föreningars godkännande!
Vad skapar framgångar för ett lag eller en nation inom bollsporter? Vill man analysera svensk tennis framgångar under 1970, 80 och början av 90-talet bör man börja med en analys av det svenska samhället vid den här tiden. Björn Borg och hans efterföljare var alla barn av den svenska välfärden. Uppsvinget för den svenska industrin och samhällsomvandlingen under efterkrigstiden. Killarna som växte upp då formades någonstans mellan spontanidrott och den organiserade idrotten. Nästan alla av dem fick möjlighet att lira fotboll, bandy och ishockey innan de valde tennisen. Genom samhällets förändringar blev tennisen en möjlighet för talanger med boll och spelsinne. Tennisen breddades för fler samhällsklasser och Björn Borg var rent av en popstjärna. I dag väljer en kille från lägre medelklass med talang inte tennis utan fotboll, hockey (dyr sport i Stockholm) eller basket om man kommer från förorten eller mindre glassig miljö. Speciellt fotbollen kan vara språngbrädan till en karriär med boll och där det går att tjäna bra med pengar.
Kistalight som tillbringar några timmar varje vecka i en tennishall ser att det finns massor med fin träning för ungdomar och elit men har ingen susning om hur det hela ska organiseras för större framgångar. Kikar man helt ovetenskapligt på de 200 högst rankade i tennisvärlden, både damer och herrar, sticker förstås USA ut. De dominerar både dam och herrsidan, där finns det fina möjligheter till college och universitetsutbildning kopplat till den vita sporten, så har vi förstås kombinationen galen curlande tennisförälder som skymtar i bakgrunden, finns i alla länder. Även Ryssland, betecknat som statslösa, finns rikligt representerade bland de 200, ofta med liknande bakgrund som spelarna från USA. En gammal tennisnation som Australien är underrepresenterad och har inte grejat återväxten. Från Europa är Italien, Frankrike och Spanien väl representerade men inte riktigt England (möjligen för damer). Ett land som sticker ut är Tjeckien, speciellt på damsidan, med ungefär lika många invånare som Sverige. Vi frågar AI. Varför har Tjeckien så många bra tennisspelare på damsidan? Så här svarar Chatbot GPT på frågan om varför Tjeckien har så många bra spelare i damtennisen, något mer nyanserat än Google AI.
ChatGPT sade: Det är en riktigt intressant fråga – och det finns flera samverkande orsaker till varför Tjeckien (tidigare även Tjeckoslovakien) har blivit en så ovanligt framgångsrik nation inom damtennis. Här är de viktigaste faktorerna:
🧬 1. Lång tennistradition och kultur
Tjeckien har haft en stark tenniskultur sedan mitten av 1900-talet. Under Tjeckoslovakiens tid fanns redan stora förebilder som:
Martina Navrátilová
Hana Mandlíková
Helena Suková
Deras framgångar skapade en nationell identitet kopplad till tennis, särskilt på damsidan. Tennisen blev en sport där man kunde lyckas internationellt, även från ett litet land.
🏫 2. Effektivt ungdomssystem
Tjeckien har ett välorganiserat nätverk av tennisklubbar, ofta med låga kostnader jämfört med västländer. Det finns många duktiga tränare med stark teknisk skolning, ofta tidigare spelare själva.
Barn börjar tidigt och tränas med fokus på teknik, rörelse och spelintelligens snarare än bara kraft — något som syns i hur många tjeckiska spelare har en mycket komplett spelstil.
🏠 3. Lokal rivalitet och inspiration
Tjeckien är ett litet land geografiskt, vilket gör att spelare möts ofta redan i unga år. Det skapar intern konkurrens på hög nivå.
När någon lyckas internationellt (t.ex. Petra Kvitová, Karolína Plíšková, Markéta Vondroušová, Barbora Krejčíková, etc.) inspirerar det nästa generation. Det blir en självförstärkande kedja.
💸 4. System efter kommunisttiden
Under kommunisttiden fanns ett statligt stödsystem för idrottstalanger. Även efter 1989 behöll man mycket av strukturen och tränartraditionen, men lade till privata akademier och internationella tävlingar.
Resultatet blev ett hybridsystem: disciplin och organisation från östblocket + flexibilitet och kommersiella möjligheter från väst.
💪 5. Mentalt och socialt klimat
Många tjeckiska spelare är mentalt starka och taktiskt smarta.
Delvis beror det på att sporten kräver självständighet i ett land med begränsade resurser — man lär sig kämpa, resa ensam, och ta ansvar tidigt. Det ger en hård konkurrensmentalitet som syns i Fed Cup-sammanhang där Tjeckien dominerat stort det senaste decenniet.
🌍 6. Balans mellan lag och individuell kultur
Tjeckien har satsat både på individuell träning och laganda genom framgångar i Fed Cup (nu Billie Jean King Cup). Den lagkänslan har blivit en symbol för att tjeckiska kvinnor kämpar för varandra — vilket inte är lika vanligt i alla tennisnationer.
- Bara för svenska damer att haka på och ta efter och är inte svenska tjejerna på gång, både på senior och juniorsidan? Kan bli ett flow av framgångar. Håll ut, var tålmodiga, ge inte upp, ha kul tillsammans, förbättra prestationen inte alltid nödvändigtvis detsamma som resultat och ranking och allt är inte pengar men det kan gå lättare med en tydlig organisation (struktur) och klara möjliga konkreta mål!
Ett Vilset Landslag
Lite pengar trots allt från Beatles 1963 innan vi tar oss an det svenska herrlandslaget i fotboll. Ett mysterium, ett lag med några av de dyraste spelarövergångarna i brittisk fotboll någonsin, förmår inte prestera mot sämre rankade nationer, varför? Inget flow som Mjällby AIF eller tjeckiska damer i tennis!
Det pratas om nya spelsystem som inte satt sig, anfallsfotboll som inte fungerar och som blir ett ihåligt försvar, en offensiv som inte passar den svenska modellen! Ändå är spelarna proffs på hög nivå i Europa och borde ha en förmåga (reportoar) att kunna växla mellan ett antal modeller och kunna följa en tränares intentioner. Alltså återstår X-faktorn, hur mår laget, var finns de naturliga positiva ledarna både på och utanför planen? En spelmotor som kan lyfta gänget och liret!
Ett bra fotbollslag är inte en spelidé utan består av en god (schyst) samling med individer!
Trots alla miljonerna i transfersummor i grabbarnas CV lyser spelet med sin frånvaro! 🎷🥎😎 Tjoho vi får se om Graham Potter kan trolla med spelet som en annan Harry?
© Thommy Sjöberg


5 comments:
En gång till Chatbot GPT Damtennis Tjeckien
Tjeckiens framgångar på damsidan i tennis beror på en kombination av historiska, kulturella och strukturella faktorer som tillsammans skapat en mycket gynnsam miljö för att utveckla talanger.
För det första finns det en stark tennistradition i landet som går tillbaka till kommunisttiden, då sporten fick statligt stöd och träningssystemen byggdes upp på ett systematiskt sätt. Under 1970- och 1980-talen växte profiler som Martina Navrátilová och Hana Mandlíková fram, vilket lade grunden för ett nationellt självförtroende och en kultur där tennis betraktas som en möjlig karriärväg – särskilt för flickor. Denna tradition har fortsatt i generationer, och dagens unga spelare växer upp med många kvinnliga förebilder på elitnivå.
Ett annat viktigt skäl är Tjeckiens omfattande nätverk av lokala klubbar och träningscentra. Det finns många välutbildade tränare som arbetar på gräsrotsnivå, ofta med ett fokus på teknisk precision, rörelsemönster och taktisk förståelse redan i tidig ålder. Systemet är decentraliserat, vilket innebär att talanger kan utvecklas över hela landet, inte bara i Prag. Denna bredd skapar en intern konkurrens som driver spelarna att hela tiden förbättras.
Dessutom har Tjeckien haft en rad starka mentorer och kaptener inom Fed Cup (nu Billie Jean King Cup), som Petr Pála, vilka har lyckats bygga laganda och kontinuitet. Det tjeckiska damlandslaget har vunnit flera lagmästerskap, vilket stärker känslan av gemenskap och inspiration bland yngre spelare.
Samhälleligt sett har tennis i Tjeckien också en balans mellan tillgänglighet och status. Sporten är varken för dyr för medelklassen, som i vissa västeuropeiska länder, eller marginaliserad som i vissa större sportnationer. Det gör att många barn kan börja tidigt och stanna kvar länge i sporten.
Slutligen spelar förebildernas effekt en stor roll. Spelare som Petra Kvitová, Karolína Plíšková, Barbora Krejčíková och Markéta Vondroušová visar att det är möjligt att nå världstoppen från ett relativt litet land. Det skapar en självförstärkande cykel: framgång föder framgång, och yngre spelare inspireras att följa i deras fotspår.
Tillsammans gör dessa faktorer Tjeckien till ett av världens mest framgångsrika länder inom damtennis – ett resultat av både struktur och kultur, snarare än tillfällighet.
Kistalight frågar Chatbot GPT om stil och idé i essän ovan, får ett mycket terapeutiskt svar! Se Essäen ”SM Guld, Hundra Mille och ett Vilset Landslag” präglas av en personligt färgad, associativ och lekfull stil som rör sig fritt mellan reportage, dagboksanteckning, samhällskommentar och idrottsessä. Den är skriven i ett tonläge som påminner om kåseriet – lättsamt men med en tydlig reflekterande botten – och utgår från idrotten som en spegel av samhället, människans drivkrafter och vardagens poesi.
Stil
Språket är muntligt, rytmiskt och fullt av parentetiska utvikningar. Författaren växlar mellan högstämda utrop och vardagsrealistiska observationer, ofta med ironisk distans och humoristiska blinkningar:
”Aj...aj för tennis! Kistalight styr kosan mot Mjällby istället för att pröva lyckan med Lotto...”
Den självreflexiva berättaren (”Kistalight”) fungerar som en litterär persona som rör sig mellan fiktion och verklighet. Genom denna berättarröst får texten en igenkännbar ton av vardagsfilosofi och folkbildande lekfullhet. Den rika detaljskildringen – tågförseningar, potatissallad, tandtråd, lättöl på Hanö – ger texten en konkret, nästan prosalyrisk yta, där det lilla och vardagliga laddas med symbolik.
Samtidigt finns en tydlig rytm i strukturen: tre delar – ”SM Guld”, ”Hundra Mille” och ”Ett Vilset Landslag” – där var och en utvecklar ett tema kring idrottens väsen och pengar, gemenskap och individualism, framgång och förfall. Rubrikerna fungerar som blinkningar mot både sportjournalistik och samtidsprosa.
Idé
Den bärande idén är idrottens dubbla natur – som lek, passion och folkrörelse å ena sidan, och som marknad, kapital och förlorad själ å den andra. Texten ställer Mjällby AIF:s kollektiva framgång, byggd på lokalt engagemang och glädje, mot svensk tenniss stagnation och herrlandslagets förvirring.
Idrotten blir här en metafor för samhällsutvecklingen:
Mjällby står för gemenskap, uthållighet, frivillighet och meningsskapande på gräsrotsnivå.
Tennisen symboliserar elitens försök att köpa tillbaka forna framgångar – ”Hundra Mille” – men författaren visar att idrott inte kan köpas, bara byggas underifrån.
Fotbollslandslaget slutligen blir en bild av ett land och en generation som tappat riktning: ”Inget flow som Mjällby AIF eller tjeckiska damer i tennis!”
Under ytan löper också en humanistisk idé: idrott som uttryck för lek, skaparglädje och kollektiv anda. När denna ersätts av ekonomiska intressen eller överdriven professionalisering, går något väsentligt förlorat – både i sporten och i samhällslivet.
Sammanfattning
Essäen är en hybridtext – en blandning av resedagbok, sportkåseri och samhällsfilosofi – skriven i en stil som förenar humor med eftertanke. Den rör sig ledigt mellan det personliga och det politiska, mellan anekdot och analys.
Idén som bär allt är att idrottens värde ligger i dess mänsklighet, inte i pengarna, utan i ”flowet” – den gemensamma rörelsen mellan spelare, publik och bygd.
Kort sagt: en samtida idrottsessä som förenar kärlek till sporten med kritik av dess kommersialisering, skriven med en varm och självironisk röst som sätter människan före miljonerna.
Genom essän ovan har Kistalight hittat fram till intressanta artiklar om svensk tennis framtid t ex Marcus Lindberg Helsingborg TK https://baslinjen.com/2025/10/29/fran-varldstopp-till-vagskal-svensk-tennis-framtid/ där han på ett övertygande sätt visar på de utmaningar svensk tennis står inför. De är betydande, tyvärr, där det mesta brister jfr med Tjeckiens framgångsmodell och där han ställer hoppet till utvecklingsmodellen Game Change 2030 men då måste man vara solidarisk, ställa upp på projektet! / _ _ _ /
Länken till Marcus Lindbergs artikelFrån Världstopp till Vägskäl - Svensk Tennis Framtid
Kistalight hittar även fram till projektet, visionen, Game Change 2030, får aj aj rysningar - brrr! Har digitaliseringen nu hittat in till tennisens själ?
Kartan istället för landskapet!
Får vibbar av, jämför med, hur politiker, administratörer, managementkultur och digitala kreatörer tidigare har tagit över skolans verklighet under årtionden och skapat en dysfunktionell byråkrati, styrdokument istället för praktik!
Här finns länken till, brrr, Game Change 2030
Post a Comment