Generation Loss Light

Generation Loss av Elisabeth Hand är en snackis, uppmärksammad deckare, med stort uppslag i söndags Svd (27/3) och författarinnan deltog även i augusti på Crimetime veckan på Gotland med sin pusselthriller.
Ny sårig (trasig) svärande hjältinna Cass Neary i Lisbet Salanders efterföljd, men äldre, mer tilltufsad (kan man vara det?) än Stieg Larssons digitala Pippihjälte.
Kanske är hon inte lika smart som Salander men väl så kunnig när det gäller klassisk fotografi allt från daquerroityperna från fotografins barndom till de digitala kamerorna.
Elisabeth Hands hjälte Cass Neary är sprungen ur New Yorks punkscen och 70-tal och är ett stort fan av Patti Smith som påverkar hennes livsval efter en klubbkväll. En klubbkväll när hon ser en lång tanig tjej skrikande till en stökig publik och mässa kaskader av poesi samtidigt som en nördig kille hoppade omkring med en elgitarr. Cass Neary blir inspirerad och får sina fifteen minutes of fame när hon i punkens anda fotar runt på klubbar och andra punkhäng i East Village på nedre Manhattan och får ihop en portfolie av fotografier som blir en bok Dead girls, passande titel i punkens anda, och fotografierna räcker även till en uppmärksammad utställning.
Cass Neary är en komplicerad person och hon har en alldeles särskild känsla (näsa) för allt som är trasigt.
Hon kan lukta sig till det!
Hon bär på flera trauman. Från barndomen en förlorad mamma i en våldsam bilkrasch, och från ungdomens punkperiod blir hon utsatt för en våldtäkt i en gränd. De bägge traumatiska upplevelserna är dåligt bearbetade, skaver och är inte läkta.
Cass Neary har överlevt sin barn och ungdom - men lever hon?
Nine Eleven, 11 september, skymtar förbi och den äldre Cass får ytterligare ett trauma. Här förlorar hon en väninna som hon har ett sårigt förhållande till.
Enligt sin författare är Cass Neary en Amoral speedfreak crankhead kleptomaniac murderous rage - filled alcoholic bisexual heavily tattooed American female photographer!
Tung CV alltså!
Kistalight överraskas mest vid läsningen av Generation Loss av hennes impulser, till synes, oväntade snatterier. De blir dock senare en viktig bit i intrigen och upplösningen av dramat.
Bortglömd som fotograf och medelålders får Cass Neary ett vagt och något otydligt uppdrag av en speedad ungdomsvän som vill att hon ska åka till Maine och öarna där och intervjua den gamla hippiefotografen Aphrodite Kamestos för musiktidningen Mojos räkning.
Cass googlar sin fotograf, hittar Mors, även Aphrodite är mycket av en en-boks-författare och hon hittar bilder men mest reproduktioner. Reproduceras ett fotografi ett (oändligt) antal gånger blir det värdelöst, autenticiteten försvinner, kvaliteten försämras och bilderna blir en degraderad version av originalet. Här Aphrodites vackra marina bilder som skulle kunna vara Maines övärld.
Det blir en GENERATION LOSS!
Maine i november och öarna i nordöstra USA är en avfolkningsbygd, sommargästerna har åkt hem, fiskarna har tagit upp hummertinorna för säsongen, stenindustrier som har lagt ner för gott och alla ungdomar som bara kan flyr de små byarna. Kort sagt är det en plats där det drar kallt i själen och Maine är också hemvisten för skräckisen Stephen King. Dit åker Cass Neary i början av november, illa klädd för den kommande vintern med spetsiga boots med tåhättor av metall och lastad med en ansenlig mängd droger och Jack Daniels på sitt något luddiga uppdrag att intervjua en bortglömd paranoid hippiefotograf som bor på en ö utanför Maines kust.
Här övergår berättelsen mer i en nutida skräckis från ett tidsdokument från sjuttiotalet. Ungdomar försvinner i trakten och det sätts upp mystiska lappar med efterlysningar på anslagstavlor och det vimlar av bisarra överlevare från hippieåren på sextiotalet.
Om Cass Neary är en speedad överlevare från sjuttiotalet med en alldeles särskild näsa för det trasiga och en kännare av morbida fotografier så är Elisabeth Hand en sylvass iakttagare av naturen (speciella geologin i övärlden) och människorna i Maines glesbygder.
Så småningom rullas också en skräckthriller upp med hippiemystik och fotohistoria!
En riktig rysare som känslomässigt kan föra tankarna till Denis Lehanes Shutter Island, New England miljö, och även där galenskap.
I Generation Loss har galenskapen en högst reell grund när gåtan och intrigen får sin lösning. En gåta som är väl så fotohistoriskt förankrad med foton av döda med daguerreotyper. Foton som fått ge liv åt en gammal konstform med skarpa porträtt med risk för kvicksilverförgiftning och galenskap.
Bra och spännande bok med rysar, skräckisthriller och litterära kvaliteter.
Betyg Fem framkallade skarpa daguerreotyper av fem

©Thommy Sjöberg