Fourth of july Light 2016

Bild från D Day av Robert Capa, i dag på den amerikanska nationaldagen, bloggar vi om vår senast lästa bok av en Amerikan.
Blev fotojournalisten Robert Capa och hans krigsfotografen från Nordafrika till Berlin.
Massor av klassiska bilder från ww2 i boken, ovan från D Day och landstigningen av Normandie 6 juni 1944.
Lite machostuk kring berättandet, ofta tuffa oneliners som berättarknep, gärna som inledning till bokens olika kapitel.

• Det fanns inte den ringaste anledning att stiga upp på morgnarna längre - kapitel 1.
• Jag skyndade uppför landgången. Jag var inte den ende som kom försent. Hack ihäl på två raglande sjömän marscherade jag ut ur USA - Kapitel 2
• Pressofficeren tog emot mig med uppslagna rapporter hämtade ur en mapp märkt ROBERT  CAPA - kapitel 3
• Den vita staden Alger såg ännu vitare ut från luften och den blå hamnen var svart - kapitel 6

Även om Capas Krigsfotografen mer påminner om en hårdkokt Hemingwaynovell från kriget och har en vemodig kärlekshistoria som ledmotiv så är det mest en fotomemoar.
I sina bilder fångar Robert Capa krigets sorg, allvar och bråddjup. Där finns den strame och omsorgsfulle konstnären som berättar något väsentligt om ww2.
Kistalight som köpt Krigsfotografen på bokrean hittar tillbaka till boken, legat halvläst, efter att ha sett Jag Ingrid dokumentären om Ingrid Bergman. Ingrid och Capa träffas i slutet av kriget kring välgörenhets uppdrag och blir kära i varandra och inleder en kärlekshistoria. I verkligheten hittar alltså Robert Capa fram till kärleken trots den tuffa fotomemoaren även om det var komplicerat som det brukar stå på Facebook om relationer.
Efter kriget kom Robert Capa att vara en sv grundarna till den legendariska bildbyrån Magnum Photo.
Vid ett bildreportage under Frankrikes Cochinkinakrig (Vietnam) 1954 trampar Robert Capa på en landmina och avlider.
Stilenligt slut för en reporter i krig!

 😊🐢
©Thommy Sjöberg