Blå Moskén och blå skymning

Kistalight på takterrassen till hotell Armada strax nedanför Blå Moskén och Hagia Sofia. Vi upptäcker vid ankomsten till Istanbul att vårt hotell är en pärla där det ligger precis ovanför sjömuren vid Marmarasjön och vid foten till de berömda byggnaderna, faktiskt är  Armada hotel en sorts Pera by the sea.
Ni vet det berömda hotellet, Pera Palace där alla kända resenärer från Orientexpressen tog in uppe vid Grand rue Pera, i dag paradgatan Istiklal Caddesi, i Beyoglu.
 Vi blir knockade och faller pladask för Blå Moskéns skönhet i skymningen, vacker, mystisk, en saga och vad är det för hemligheter som döljs där bakom skönheten?
Varje dag under vår vecka i Istanbul passerar vi moskén och gör våra försök för att skåda undret och det blå kaklet.
Alltid upptaget för bön!
Hur hinner de frågar fru Mimmie?
Jobbar de inte?
Lugn säger Kistalight!
Erdogans käcka gossar och töser, vi tänker på väljarbasen till den nuvarande turkiske presidenten, de flitiga småföretagarna i städerna och befolkningen på landsbygden, de starkt troende i skägg och mörka klädetyg!
De ber naturligtvis när de får tid över från sitt dagliga arbete i flitens hage.
En dag när vi inte kommer in i moskén beskådar vi istället en vacker utställning längs tempelgårdens väggar. En utställning om kvinnor, barn och koranen (Islam) skapad av den amerikanska textilkonstnären Asiye Allman som konverterat till Islam och specialiserat sig på modernt islamskt måleri, poesi och ottomanskt väveri och kakeldesign.

Asiyes väggbonader är vackra milda ornamenterade tolkningar av koranen, en sorts fromhetsövningar med innerliga bilder, gärna i grön färgton, men korantolkningarna får något schematiskt och formelartat över sig.
Det blir lätt en upprepning och just återgivande av Koranens suror mer än en problematiserande, nyskapande tolkning och kanske något om kvinnornas roll i islam.
Finns det plats för nya tankar i islam?
Kistalights skeptiska kurs!
 En annan dag, under fredagsbönen, vi är på väg mot Bazaren, vimlar det av palestinier, deras flaggor, dignitärer med eleganta muslimska kläder och media är där med video (TV) och intensiv uppvaktning och Blå Moskén är naturligtvis stängd för oss icke muslimer.
Inget besök i dag heller!
Kistalight blir intervjuad, tillfrågas, av palestinsk aktivist!
Han undrar om vi vet vad Al Aqsamoskén är?
Klart vi vet!
Vi vet att den ligger granne med Klippmoskén - Dome of the Rock i Jerusalem, den muslimska världens tredje viktigaste heliga plats, och att Al Aqsa ofta är utsatt för provokationer från ortodoxa judar.

Mycket nöjd med svaret frågar vår palestinske aktivist var vi kommer ifrån, när han hör Sverige blir han ännu mer nöjd och utrustar oss med två large T-shirts som det står #I am a Palestinian under 50 på och med en bild av Klippmoskén.
Aktionen är av en palestinsk delegation som protesterar och informerar om konflikterna kring Al Aqsamoskén och Tempelberget i Jerusalem - Israel.
Frågan är vad vi ska ha våra large T-shirts till?
Vi måste erkänna att vi drar större modell än så!
Plus att vi är old folks - knappast #I am a Palestinian under 50!
Till slut sista dagen på vår resa lyckades vi få beskåda undret Blå Moskén och det blå kaklet men vi fick köa och komma in bakvägen, fru Mimmi klädd som en rysk tant med schal, arm i arm med Kistalight och med våra skor nedstoppade i en plastpåse.

Blå kakel och Bön
Män för sig gott om plats och längst fram på bönemattorna mot Mihrab tavlan som anger Meckas riktning!
Kvinnor för sig, mindre plats - (betydligt mindre plats) och bakom skärm längst bak i moskén!
Mimmi said: Detta är männens värld!
Här syns det tydligt!
Härskarteknik?
Kistalight said: Det ligger någonting i vad du säger!
Hela tiden under våra försök för att se moskéns interiörer blev vi uppvaktade av i och för sig artiga och trevliga personer som informerade om moskén och ville visa oss så där lite i förbigående sina mattor eller hantverk.
Can I show you some nice carpet?
I have some wonderful handcraft from Burkina Faso!
Are you canadian, finish or german?
Men sällan frågan om man var svensk!
Vi blir allt tydligare och vaktar om vår integritet.
Well nice, no thank you, not today!
Have a good day!

Psst direkt från katedern! Jag menar från terrassen nedanför Blå Moskén, bland böneutrop och måsars skrän kring minareter, Kistalight tänker till

Grabbar, tjejer och fru Mimmi!
Blå Moskén byggdes mellan 1609 - 16 byggherre, arkitekt och även poet var Sedefkar Mehmet Aga och sultanen som på detta sätt ville bli evig var Sultan Ahmed vilket också är det riktiga namnet på moskén och som i dag har gett namn åt hela stadsdelen. Sultan Ahmed var en ivrig byggherre och deltog aktivt i byggandet av moskén. Den är klart inspirerad av Hagia Sofia och Süleymanieymoskén. Huvudkupolen är 23,5 meter i diameter, här finns 260 fönster som släpper in ljus i moskén, i taket finns också det berömda blå kakelplattorna (21043 st) från Iznik som gett moskén dess smeknamn. Den centrala kupolen (43 m hög) omges av fyra halvkupoler och den bärs upp av fyra pelare. Djärvt omges Blå Moskén av sex minareter och står man i en viss vinkel, rätt sida, kan man se ett hav av små babykupoler framför huvudbyggnaden där det också finns en med tre sidor vidsträckt marmorgård.
 Sultan Ahmed är också berömd för att han uppfann buren. Ett fängsligt förvar där han burade in sina yngre bröder, härskarstrategi som ett led i maktkampen, vilket ledde till att småbröderna blev spritt språngande galna när de väl släpptes ut och blev fria. Vilket de snart blev för Sultan Ahmed överlevde bara sin skapelse, Blå moskén, med ett år från att den blev invigd och han dog mycket ung 1617 blott 27 år gammal trots sin fromma skapelse.

 Orhan Pamuk, Istanbuls stora litterära son, menar att det finns en speciell melankoli (sorgsenhet) över Istanbul som han kallar hüsün. Den starka melankolin menar Pamuk beror på att de historiska byggnaderna, dess rester och ruiner, mest moskéer, speglar flera imperiers nedgång  och fall. Vattenspeglingarna från Bosporen, Marmarasjön och Gyllenehornet förstärker bara denna hüsün när dagen skymmer och solen går ner i Gyllene hornet just bakom Istanbulls sju kullar.
 Kistalight tänker till som gammal So-lärare, direkt från terrassen på hotell Armada nedanför Blå Moskén!
 Först något om att avnjuta en sen Medelhavsmiddag på takterrassens restaurang i kvällsljuset med utsikt över inloppet till Bosporen vid Marmarasjön, ljusen från Üsküdar på andra sidan - Asien så nära, de evinnerliga lastbåtarna med sina mystiska lanternor och färjorna som glitterspel med Istanbuls vardags passagerare, sent arbetande, på väg hem, känsla av blues och den dämpade musiken av romska anatoliska toner och rytmer i luften.
Melankoli i mjuk form!
Romantik kanske?
Några stänk citron medan smakerna klättrar uppför de grillade fiskspetten, som vi smakar av tillsammans med ett fruktigt vitt vin från Kappadokien. Klart att det är lätt att koppla på charmen då och berätta något om gamla elever från Anatolien och deras resa mellan två kontinenter och deras rötter i en bokstavligen annan historisk tid och vad som kan hända på en sådan resa.
Från fåraherde på sommarloven, Lilla Aslan - Lejonet, till IT-tekniker i Kista!

 Visst har vi haft våra favoriter, magiskt lyster, bland historiska epoker genom åren. Epoker som gärna förknippas med frihetsideal på nå något sätt, demokratin i antika Grekland, republiken Rom, De stora upptäckterna från Columbus till Magellan, Renässansen, skeptiker och filosofer som Montaigne och Montesquieu, Upplysningstiden, Franska och Amerikanska revolutionen och modernitetens framväxt under 1900-talet.
 Epoker som gärna kopplades till våra egna försök till frigörelse i ungdomen!
Följaktligen har vi svårt att ta till oss det Osmanska rikets kultur, dess organisation och politik.
Ingen Upplysning och Borgerlig revolution där inte i den historiska utvecklingen!
Knappast några frihetsideal som dominerade hos osmanerna, snarare ett strängt (stenhårt) hierarkiskt samhälle utan någon maktdelning. All makt till sultanen som dessutom är kalif alltså fanns både högsta politiska, militära och religiösa makt hos sultanen och det rådde sharialagar.
 De fruktade inga andra militära makter i Europa och Mellanöstern däremot var de rädda för Upplysningens idéer om maktdelning och den franska revolutionen.
 Där emot rådde en märkvärdig tolerans, multikulti, mot andra folk i riket, greker, armenier och judar fick utöva sina religioner, behålla sina språk och kulturer, ofta stod de folkslagen för handel, hantverk och allmänt praktisk utövande i samhället, medan osmanerna var militärer, skötte om byråkratin och rättsväsende, ville någon icke osman göra karriär var de tvungna att konvertera till islam. Flyktingar kunde snabbt finna sig tillrätta i det osmanska samhället och deras kunnande tas till vara eftersom de inte behövde assimileras till varje pris. Ett exempel här är de sefardiska judarna från Spanien i slutet på 1400-talet som tvingades iväg när Spanien blev kristet. En kunnig och välutbildad grupp människor där många slog sig ned i Istanbul och de har talat sitt språk ladino fram till våra dagar. Ett mer modernt exempel är de välutbildade judar som hittade vägen till Istanbul vid Hitlers maktövertagande 1933 och de fick en viktig betydelse när Istanbuls universitet skulle moderniseras under Atatürk när Turkiet skulle förnya sig till en mer västlig stat. Det sekulära Turkiet från 1923 under Atatürk var annars ett hårt styrt nationalistiskt projekt för att modernisera landet.
Nu avrundar vi med lite vackra bilder över Istanbul, Gyllene hornet, och lite vemodig musik.
Hüsün kanske!


 Bilder Kistalight förutom Asiye Allman och bilden ovan!

Inte bara melankoli och hüsün från taktopparna i Istanbul!
 Se Inna Rock the Roof!
- Över 47 miljoner visningar ger detta!
Bedårande panorama över vattenspeglarna!
Här skymtar Sofia Hagen förbi i bildberättandet, jag menar Hagia Sofia, och möjligen skulle låten kunna tolkas (obs ironi) som att här bryr vi oss inte om EU längre utan vi sneglar österut mot Mellanöstern  och Asiens väldiga marknader med gott och ungdomligt humör, lätt klädsel och långt ifrån de trista mörka religiösa uniformerna!
Kanske inte bara ironi det där med ekonomin?
Utan precis vad Turkiska företrädare och ekonomer gör!

  

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul

© Thommy Sjöberg

När tårgasen lättat - Geziparken

Kistalight besöker Geziparken - här den berömda bilden med flickan i den röda klänningen från demonstrationerna förra året - blev vald till årets bild 2013 i Turkiet. Flickan heter Ceyda Sungur och är student i stadsplanering och hon skiljer sig väl en del från vilka föreställningar man har om demonstranterna från parken.
Bilden känns lite som en skildring av kampen mellan Skönheten och Odjuret!
Ceyda tycks ha klarat sin syn och ansikte från skador av pepparsprayen och polismannen har dömts till tre och ett halvt års fängelse och entledigande från tjänsten som polis.
En av få poliser som blev dömda ska tilläggas!
Klart vi besöker Geziparken på vår tour genom Istanbuls centrala delar!
 Under förmiddagen har vi promenerat från vårt hotell Armada längs strandpromenaden nedanför Kennedy Caddesis motorvägsbrus, som två glada studenter - jag menar pensionärer. Utanför vågbrytarna Marmarasjöns blåa blänk, soldis och sjöfåglars skrän, på andra sidan Üsküdar och Asien. I dag räknar jag till 73 små fiskebåtar i kanten av farleden som drar sina revar, mindre nät, när de stora lastfartygen och färjorna passerar och vi rundar Seraljudden med Topkapi. Vid Eminönü kollar vi färjorna på Bosporen innan vi glider med flanörsdojorna över Galatabron på nedre däck med tavernorna och metarna.

Målet - Galata tornet, Tünnel, Självständighetsgatan - Istiklal Cad, och Taksimtorget - Beyoglu stadsdelen som klättrar uppför den branta kullen. Första théstopp torget nedanför Galatatornet, har blivit förtjust i nyponthé, Kusburnu, som jag förväxlar med (tror är) körsbärsthé.
Vilket väcker en viss förvirring vid beställningarna.

Stannar till vid Svenska konsulatet där Svenska Kulturinstitutet i Istanbul huserar. De har precis i dagarna fått besked om fortsatt stöd från Svenska regeringen och är ej längre nedläggningshotade. Istanbul är en viktig plats att vara på i dag för alla aktörer inte bara för kulturen utan också för handel, teknik och allmänt när det gäller kommunikation. Turkiet är en hubb mellan Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asiens väldiga marknader och är genomkorsat av pipelines, gasledningar och samfärdsel.
 - Den nya Sidenvägen i den nya globala världshandeln.
Vid Taksimtorget beskådar vi det rysliga monumentet över Atatürk. Fascistoida skönhetsideal?
Känns igen från liknande konstverk från Italien under Mussolinis tid eller varför inte de gamla sovjetpamparnas estetik när det gällde offentlig konst.
 Thé stopp i hörnan av Geziparken, parken är mindre än man tror, mest skolungdomar nu på eftermiddagen med sina laptops vid caféborden, dessutom gatukök och parken fungerar även som mötesplats där bland plantanerna.
 Vi dricker nyponthé som vi tror är körsbärsthé, fru Ulla vill ha lunch, blir ändå bjuden på en mugg thé som hon inte vill ha, säger sig vara trött på körsbärsthé (egentligen nyponthé), medan Kistalight går i spinn över förra årets stora demonstrationer  och ockupation av parken.

Psst pedagogiska blänkare från katedern, jag menar vid cafébordet över ett glas thé i Geziparken, från Svenne Light

Grabbar  tjejer och fru Ulla !
Turkiska fotbollsfans är hängivna!
Turkiska aktivister och demonstranter är hängivna!
Få polisstyrkor i världen är så brutala som den turkiska!
Det började som en fredlig liten sit-in med 50 miljöaktivister som slog över och förvandlades till en massockupation av parken med matutskänkning, sleep-ins och sjukhus i kampen mot polisvåld och övergrepp. Man protesterade mot att parken skulle rivas och att det skulle byggas en galleria där. I vidare mening protesterade man mot Erdogans marknadsliberalism, gentrifiering av staden och hans gigantiska miljardrullning Marmarayprojektet där det ska byggas en tredje bro över Bosporen, tunnel under Bosporen där Europa via järnvägsspår möter Asien,  nytt jätteflygfält, där det ingår skövling av Belgradskogen strax norr om Istanbul.
Förbifart Stockholm framstår vid jämförelse som rena fickpengarna som investering!
Ungdomarna protesterade mot vänskapskorruptionen - skandalerna avlöste varandra medan Erdogans polare fyllde fickorna med förmåner och pengar, man protesterade mot Erdogans flirt med islamisterna och allmänna konservativa hållning och inte minst hans åsikter om att det är internationella antiturkiska krafter bakom upproret och att han ville släcka ned Internet och då speciellt Twitter. Ett agerande som var typiskt för Erdogan och hans arroganta hållning till yttrande, tryck och för den delen mötesfrihet och hans bristande insikt i att Internet är en global företeelse.
 Inspirationen och engagemanget hämtade kraft från den Arabiska våren, men också ett försvar för allmänna mänskliga frågor som rätten till personlig frihet, att få förverkliga sig själv, media och internets frihet, och tror Kistalight rätten att få vara ung, känna livsglädje, klä sig som man vill och vara den man är utan tyngande konservativa islamitiska regler och förbehåll,  att det finns ett civilt samhälle med lag och rätt.
 Demonstrationerna i Geziparken kom att bli ett uttryck för en praktikens direktdemokrati och det var en mängd  rörelser som engagerade sig som, miljöaktivister, socialister, aleviser, anarkister, kemalister, feminister, HBQ, kurder, fotbollfans från Istanbuls stora klubbar, 3H - liberaler, Urban Voices, olika fackförbund som t ex de för arkitekter, journalister och författare.

 Kring aktiviteterna i Geziparken finns det Onlineportaler som ROARMAGORG som rapporterar och skriver inträngande reportage och analyserar vad som hände i parken under några veckor i juni sommaren 2013 och det finns t o m ett symposium med artiklar där Strong Bodies Dirty Shoes: An Ode to the Resistance ingår. Texterna där blir också ett sätt att utveckla nätjournalistiken - en sorts prövande och sökande i skrivandet och uttrycket!
Där kan man också hitta och klicka sig fram till en hel del filmreportage via Vimeo och Youtube!
Viktigt också att notera att upproret spred sig över hela Turkiet och fortsatte även i en av Istanbuls mer militanta politiska stadsdelar, Gazi, där en aktiv arbetarklass (aleviser) och uppror alltid är levande.

En annan imponerande aktivitet är alla poem som skrivits kring händelserna i Geziparken och de bilder (t ex flickan i rött ovan) som blivit symboler runt  protesterna.  See Solidarity Park Poems, 60 poems about the Gezipark! Dessutom skapades ett bibliotek i parken där bussen ovan fungerade som institution för litteratur, skrivande och manifest.
Visst är böcker viktiga!
 Eftersom aktionerna i Geziparken handlade så mycket om frihet inom en rad områden och rätten att vara ung glad, självständig, få förverkliga sig själv i ett förljuget samhällsklimat precis som vi studenter, i dag panschisar, tyckte i slutet av 60-talet, minns 68, och senare almarna i Kungsträdgården.
Klart vi gillar det på Kistalight!
Men här i Geziparken var det hårdare tag!
En brutalare polismakt och ett mer auktoritärt etablissemang!



Frihet kan också vara musikalisk frihet så bäddar vi in (hackar fritt) en musikalisk session, Freedom av musikern, kompositören och kulturentreprenören och svenskättlingen Ilhan Ersahin. Från en udde vid Gyllene Hornet klingar gruppens fria jazziga toner med silhuetterna av Süleymaniyemoskens kupol, minareter och babykupoler, Galatabron, färjor som pilar av och an som en klangbotten för stadens alldeles egen speciella hüsün.

PS När tårgasen lättat och demonstrationerna, kommunen - frihetsprojektet, var över efter polisens brutalitet med vattenkanoner och sprayande i mitten av juni förra året  så lovade Erdogan att folket skulle få folkomrösta om parkens framtid och hos aktivisterna grundades en solidaritetsrörelse, Taksim Solidarity Movement. Det finns även en rapport från Amnesty International Gezi park Protest brutal denial of the right to peaceful assembly in Turkey.
När tårgasen lättat kunde man även räkna offren för våldsamheterna. Sju människor miste livet, mest ungdomar och en polis, mer än 8500 blev skadade, 12 stycken förlorade ett öga på grund av tårgasen och en industrigrupp, The Koc group, blev föremål för skatteundersökningar bara för att de upplät ett av deras hotell nära Taksimtorget för skadade ungdomar.

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul

© Thommy Sjöberg

Sofia Hagen Blues

Kistalight har varit i Istanbul några dagar - lång weekend med massor av kultur och intryck. I dag bara måste vi se Sofia Hagen säger fru Ulla! (Bild från Armada hotells takterrass vid Marmarasjön - Kistalight)

Så heter det inte säger Kistalight som ibland saknar sina elever men tar tillfället i akt och undervisar sin fru Ulla!
I Sverige har vi Martina Hagen ej att förväxla med kyrka och moské, här har vi Hagia Sofia, Den heliga visheten, världsarv och underverk som har överlevt stormakter som Romar, Bysans, Osmanska riket, fungerat som kristen kyrka, moské och i dag är det museum i det sekulära Turkiet.
Faktiskt passerar vi varje dag den magnifika öppna platsen med rester av Hippodromen från romartiden mellan Hagia Sofia och Blå Moskén, på vår väg ut för våra dagliga äventyr i Istanbuls myllrande och kaotiska värld.
Vägen upp på höjden går via Fritz the Cat liknande miljöer, sjömuren, hus som klättrar uppför kullen,  en blandning av gentrifierade kvarter, lyxhotell som trängs med risiga kåkar i träpanel - ryslig alparkitektur men med bedövande charm - troligen kåkar från den osmanska tiden, ruiner, renoverade bostäder, affärer, caféer och restauranger allt ackompanjerat av biltrafikens larm, det tutas i varje hörna och de är många, bröl från båtarna på ingång i Bosporen, böneutropen från Blå Moskén och gatuhandlarnas lockrop!
- Business as usual!
Kistalights redaktion får sällskap av tre vildhundar, sju katter som vi småpratar med, blir tilltalade av femton inkastare till just deras restaurang för lunch, erbjuds mattvisning och annat konsthantverk av minst fem fria entreprenörer på vår väg upp mot torget med den sötaktiga doften från nyrostade kastanjer och de himmelska monumenten.
Kistalight som har en viss social talang och gärna småsnackar känner sig ungefär som en gammal So-lärare som går genom korridorerna på Spånga High utan att ha rättat läxförhören!
Mjau för Fritz the Cat kvarter!
Visst hann vi med både Sofia Hagen, jag menar Hagia Sofia och Blå Moskén även om det var på hemresedagen, det regnade och vi fick äta lunch på McDonalds.

Pssst Pedagogisk blänkare från Svenne Light! Bild Thommy Sjöberg
Grabbar, tjejer och fru Ulla!
Sofia Hagen jag menar Hagia Sofia är en mäktig upplevelse den höga kupolen (56 m) med en diameter på 32 meter i toppen. Underverket kompletteras av två halvkupoler - utsidan. Kupolen stöttas av 40 valvribbor och bärs upp av fyra massiva pelare. Kring valvribbornas välvda kupol sitter fönster som tillsammans med Hagia Sofias övriga fönster skapar de ett dunkelt komplext vackert ljusflöde när man går runt i muséet.
Det heliga ljuset?
Vi säger bright på Kistalight!
Bakom det arkitektoniska mästerverket, som kröner antikens byggnadskonst, stod två herrar, Isidoros och Anthemius, den ene arkitekt och byggare den andre matematiker. Det gällde att få en balans och hållbarhet i proportionerna mellan kupolen och de bärbara väggarna i den av kejsare Justinianus beställda heliga skapelsen.

Hagia Sofia byggdes under fem år, en märkvärdig prestation, och stod klar under det tidiga Bysantiska väldet 537 och utsmyckades med mosaiker och klassiska bilder från kristendomen. Bilder som vi känner igen från den svenska skolans läroböcker i Religion på högstadiet i kapitlen om den ortodoxa kyrkan.
 Efter Osmanska rikets övertagande 1453 användes kyrkan som moské och utsmyckades med ornament och citat från Koranen. Ironiskt nog kom den kristna kyrkan Hagia Sofia att bli förebild för byggandet av en rad av moskéer  i Osmanska riket. Moskéer som i dag räknas som mästerverk inom byggnadskonsten.
 Från 1934 i det sekulariserade Turkiet, Atatürks styre, är Hagia Sofia ett museum som vittnar om  tre stora imperier, Romarriket som delades och här i den östra delen blev Bysans, en period på omkring 1000 år, och det Osmanska imperiet som varade i nästan 500 år. Historien är ständigt närvarande i centrala Istanbuls gamla stadsdelar som en lite vemodig, hüsün, skyline (silhuett) kring Bosporen, Gyllene hornet och Marmarasjön och vittnar om forna glansdagar och imperier i myllret bland människor och kaoset i trafiken.

Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande

© Thommy Sjöberg