Agassi som tillhör den exklusiva gruppen av spelare inom tennisen som vunnit alla fyra Grand Slam, final och slutspel i ATP, dessutom OS-Guld i Atlanta och flera Davis Cup segrar med USA.
Läser första kapitlet om den lilla pojken Agassis kamp med Draken, ett bollmonster, maskin, som hans pappa skapat för att träna sonen, minst 2500 tillslag per dag på den egna banan på deras tomt i utkanten av LAS Vegas.
Den amerikanska drömmen ska förverkligas genom barnet!
Kistalight förstår direkt att här har vi fröet till en stor berättelse, en liten pojkes kamp med demoner och pappan, hade passat utmärkt som en inledning för en roman, men blir här en spännande start för en litterärt skriven självbiografi. Han berättar om sin farmor med en vårta på näsan, hon kan berätta allt om pappans barn och ungdom, en dedikerad idrottsman, boxare som deltagit i OS för Iran, multikulti bakgrund (assyrier - Iran) hetlevrad personlighet som ofta hamnar i gruff, tennisfan som strängar racketar åt kända tennisspelare på hotellet där han jobbar, MGM, Connors, Nastase och Borg. Finns en underbar bild på Borg och Agassi (8-9 år gammal) där de spelat tennis, Borg som gärna bollar med den lille killen.
Agassi berättar om sin dysfunktionella familj, det finns värme, den goda timida mamman som gärna lägger pussel, köksbordet fullt med dessa och pappans strängade racketar, äldre brodern och systern som också utsatts för pappans monster till bollmaskin, syrran bryr sig inte om pappans diktatorfasoner som tenniscoach och brorsan intar en sorglös hållning, varför de kallas losers och oduglingar, bägge är dock habila tennislirare, klart farsans tjat biter och gnager på deras självkänsla, men lille Agassi ska i alla fall bli en världsstjärna i den iranska storfamiljen.
Kanske har ändå Agassi en viss talang, geni enligt fadern som påstår att han redan som baby, sex månader gammal, följer en match i bordtennis på TV, man kan se hur han ler och följer bollarnas rytm på bildskärmen allt enligt fadern.
Under träningspassen när bollmaskinens, drakens, intensitet blir för stor med bombardemang av bollar kan han använda kanten på sitt racket, ramträff, så far bollen över banans stängsel ut i öknen, blir några minuters vila när pappan ska fixa bollen.
Wow, för en sådan bollkänsla, dropshot med kanten, i Las Vegas öken.
När pappan tycker att Agassi har lärt sig allt som han kan lära ut och hans ranking är hög i delstaten Nevada och västra USA i ungdomsklassserna skickas Agassi till tennisakademi i Florida för special och elitsatsning för ungdomar, den berömda Akademin grundad av Nick Bollettieri som driver internat med tuff tennisträning. Ett internat i Brandanon med träning, skola, hushåll och rektor Nick (bekymrar sig mest för sin solbränna) som sågas totalt av Agassi. Han finner sig inte tillrätta, längtar hem, hamnar i konflikt med andra elever, lärare och hushåll. Akademin och Bollettieri behöver en ungdomsstjärna som Agassi som reklam för sin verksamhet, han erbjuds friplats, vilket inte fadern kan motstå.
Akademin ersätter monstret, Draken, som slavdrivare och fängelse. I en kompromiss får Agassi studera på distans (sköts av mamman) och börja delta i olika professionella tävlingar. Agassi är känslig för lukter och intryck, träningsanläggningarna är risiga och luktar gamla apelsiner, med närheten till fruktodlingar och maten (köket) är ingen höjdare. Skildringen intar nya litterära nivåer, i en engelsk rysar berättartradition, här när det gäller internatskolor med berättande som Dickens (svart humor), Orwell (klass) eller Rushdie (koloniala orättvisor).
Det kommer mera ...
© Thommy Sjöberg
