Kan passa bra så här i NATO-tider när vår ansökan går trögt och ständigt tycks få förhinder.
© Thommy Sjöberg
Är du en uppmärksam besökare, turist, i Turkiet kan du se, porträtt av Kemal Atatürk, den turkiska flaggan och följande citat av landsfadern på offentliga platser, Ne mutlu Turkum diyene.
Jag är så glad att jag är turk.
Årsdagen firas även med parader och marscher om du har tur kan höra en turkisk version av Sven-Ingvars gamla slagdänga Tre trallande jäntor. Frödings populära dikt snoddes av en ungturk när det begav sig si så där omkring 1916 då han utbildade sig till gymnastikdirektör i Sverige och låten heter i Turkiet Ungdomens Marsch.
Undrar om Atatürk som Turkiets landsfader sörjer i sin himmel över utvecklingen i sitt land under Erdogan; flirten med islamisterna, korruption, förtryck och förföljelse av opposition, sekulariseringens tillbakagång och den dåliga ekonomin?
Kistalight citerar sig själv från Vi syns i Istanbul ovan, se kapitlet Pamuk och Istanbul Light!
Hjälp vi behöver en lärobok i Turkiets moderna historia.
Även om vi har läst Stefan Foconis historiebevandrade bok Istanbul som mycket kunnigt lotsar läsaren genom en del av Turkiets historia.
Mustafa Kemal Atatürk är mest känd för att han blev Turkiets landsfader och president efter Ottomanska rikets fall (ww1). Atatürk införde en doktrin med sex hörnstenar för att förnya det Ottomanska styret och arvet efter sultanerna. Hans största reform var kanske trots allt att han moderniserade och latiniserade det turkiska språket. Vilket innebar att han införde ett alfabet med latinska bokstäver i skriftspråket, till och med bokstaven ö fick en plats genom den svenske lingvisten Johannes Kolmodin försorg. Republikanska folkets parti grundades av Atatürk den 9 september 1923 inte långt före att den Turkiska republiken utropades den 29 oktober 1923.
Partiet använder en utarbetad ideologi för att symbolisera sig själv, med något man benämner som principerna, vilket symboliseras av de sex pilarna i deras logotype!
De sex principerna, hörnstenarna, lades till den konstitutionella lagen den 5 februari 1937 som ett tillägg från grundlagen (Artikel 2 från 1924) och lyder: Turkiet är principerna, fundamenten som de vilar på är republik, populism, sekulärism (skiljer stat och religion), reformism, nationalism och statism. Den sista punkten är när staten är ledande när det gäller samhällets organisation och ekonomiska utveckling.
Se vissa likheter där med folkhem, fascism och kommunism.
Statens inflytande på ekonomin har lättats upp under Erdogans tid och har blivit mer liberal (mer korruption säger elaka tungor) med betydligt större andel privata investeringar och marknadsliberalism råder i dag.
Utan att snärja in oss för mycket i de olika tolkningarna av doktrinerna ser vi att de har karaktär, i praktiken, av sakrosankta (heliga) fundament och de blir därför ej prov och tolkningsbara i civila domstolar utan de blir mer som en sorts moderniserade lagar i shariaanda, statisk och förutbestämd av de turkiska domstolarna, där tryck och yttrandefriheten ständigt ifrågasätts, prövas, och en turkisk journalist, författare, filmare eller tecknare och bildkonstnär lever ständigt med risken för åtal och fängelse för hädelse av den turkiska identiteten och staten. Skiljandet mellan stat och religion när det gäller lagar får ändå ses som en kraftfull modern utveckling från det osmanska riket.
Tralla nu med i den turkiska översättningen, Ungdomens marsch, försona dig med alla turerna i förhandlingarna om NATO, tänk dig att du är på The Grand Bazar i Istanbul, prutar, dricker thé, skapar några piruetter i samtalet och gör som the Finnish people ... symboliskt; bada bastu, piska lite med björkriset, svettas ut, snacka inte så mycket, inga presskonferenser var tredje timme eller besök i Ankara, utan ta det lilla lugna!
Tra la la la la
La la la la la
tra la la la la
La la la la la
© Thommy Sjöberg
No comments:
Post a Comment