Fin start på Nobelveckan med Svante Pääbo som vinnare i medicin och fysiologi! Vi citerar Emma Frans, Perfekt Nobelpris i tider då makthavare ifrågasätter det vetenskapliga i evolutionsteorin ”eftersom det ligger så långt tillbaka i tiden" från Twitter.
Även spännande vinnare i Fysik som tillkännagavs under tisdagen. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2022 till Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger, ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap” Kul och fantasieggande teorier som enligt vetenskaplig expertis mer måste accepteras än att de nödvändigtvis kan förstås, låter som en bra modell för högstadiet. Plugga på grabbar och tjejer så kan ni vinna Nobelpriset I fysik!
Nu passar vi på att tippa (gissa) vem som får Nobelpriset I litteratur 2022. Varför inte en stor berättare? Kistalight föreslår en favorit, dags för Salman?
Kistalight väljer att posta några av sina bitar (blogginlägg) om Salman Rushdie och vi beundrar hans tålmodiga kamp mot fatwan och fight för det fria ordet.
Samtidigt vill vi på redaktionen betona, tycker vi, att Salman Rushdie är en av samtidslitteraturens stora berättare och han skapar en verklig komik med sina krumelurer till karaktärer och det är en fartfest att följa med i hans smidiga stil och krumbukter med det fria ordet, här nedan något om Satansverserna, Midnattsbarnen och Joseph Anton. Tre riktiga tegelstenar!
Från Nyårslöfte Light
20 år efter fatwan - inte bara ayatollor och fundamentalistisk vrede – Salman kyss med (fd) fru Padman om än ej på det nya året!Nyårslöftet från 2009 att läsa ut Salman Rushdies Satansverser är klappat och klart!
Faktiskt efter en viss möda! (klar 19/12 09!) så där 20 år efter fatwan.
Salman Rushdie själv känner av naturliga skäl ingen naturlig glädje över att uppmärksamma ”jubileumet!” däremot ser han de fantastiska möjligheterna med den berättelse som finns omkring fatwan.
Grejen är att hitta den rätta formen!
Läser om de första hundra sidorna av Satansverserna - fortsätter sedan under året att läsa boken i perioder.
Mycket läsvärd och bitvis fantastiskt rolig bok.
Fina miljö och tidsskildringar från Thatchers England och London. Där har boken sin storhet med dråpliga krumelurer, skruvad handling, magisk realism, och en dialog som bitvis påminner om den värsta revy. Även parallellhandlingen med bitar från det klassiska Islam sätter sig och blir underhållande.
Handlingen vindlar och möjligen...möjligen skulle Kistalight behöva en nyckel för att hänga med i svängarna genom romanens alla turer. Rent av skulle vi behöva plocka fram gamla recensioner och läsa om boken.
En gång till!
Men som sagt uppdraget, nyårslöftet, klappat och klart.
Betyg: Fem flygande mattor av fem
Årskrönika Litteratur 2013 - Kistalight
Äntligen blev den läst under hösten Midnattsbarnen av Salman Rushdie - en bok vi drömt om att läsa ända sedan den kom i svensk översättning för trettio år sedan av bara farten kom vi att även läsa Joseph Anton - Salman Rushdies memoarbok om hans år med fatwan - dödshotet från mullorna i Iran.
Även om det tog trettio år för oss att läsa Rushdies bok så betraktar vi oss som snabbläsare, vill det sig riktigt illa, under anspänning i vårt yrke som lärare, provledare valförrättare och indieauthor kan vi ta till tricket med att nästan fotografera sidorna, en sorts mental snapshot när det så behövs.
Midnattsbarnen, trettio kapitel, i tre stora avdelningar en för sekulariserad hinduism, den andra islam och den tredje buddhism med kriget i Bangla Desh i centrum, med vindlande text, magisk realism med drag av absurdism, grovkornig humor, spänstig dialog och kärleksfulla miljöskildringar från framförallt Bombay och Kashmir. Här har Salman Rushdie hittat sin stil när det gäller att fånga Indiens moderna historia från självständighetsdagen. Hans alter ego i boken är också årsbarn med självständighetsdagen - viktigt för att forma intrigen och kompositionen i boken. Alla barn födda den dagen får magiska gåvor ju närmare 24:00-slaget desto större är dom. Kompositionen i Midnattsbarnen är påverkad av Günter Grass och hans Blecktrumman. Det skadade, traumatiserade, barnet (ungdomen) med unika förmågor står i centrum. Ett berättargrepp som behövs för att fånga en komplex verklighet - här subkontinenten Indien med sina många folk, klasser (kaster), koloniala arv, språk och världsreligioner som skaver mot varandra.
Genidraget med det traumatiserande barnet som kan läsa och styra andras tankar (efter en snyting - smäll mot ena örat) och kan kommunicera med alla de andra midnattsbarnen med sina övernaturliga gåvor. Ett chattcentrum för alla, långt innan det fanns, som är födda på Indiens självständighetsdag 15 augusti 1947. Eller varför inte ett Heta linjen för invigda jämför hur de unga i Stockholm 1982 upptäckte att man kunde ha gruppsamtal på vakanta telefonnummer.
Vilken intrig!
Den övernaturliga förmågan blir ett fantasirum som håller igång storyn, Indiens komplexa historia, och ger bränsle, fart och energi till Rushdies berättande.
I Joseph Anton Rushdies memoarbok om fatwan, mer facts än fiction, får vi även veta mer om hans barn och ungdom i Bombay, studier på internatskolan Rugby, mobbing a la Lundsberg där, och den realistiska bakgrunden till Midnattsbarnen. Memoarboken handlar alltså inte bara om fatwan. Det vimlar också av vänner till Rushdie som får tunga besked om livshotande cancer, en sorts fatwa i sig. Boken handlar också om litteratur och skrivande något Rushdie av naturliga skäl är expert på.
Pseudonymen Joseph Anton som Rushdie använder i kontakten med sina säkerhetsvakter (Scotland Yard) hämtar han från två av sina favoritförfattare Joseph Conrad och Anton Tjechov.
Vilka skulle man själv välja?
I all anspråkslöshet förstås utan vidare jämförelser!
Behöver nödvändigtvis inte vara något dramatiskt för det!
Michael August kanske?
Kul svensk pseudonym att leka med
© Thommy Sjöberg
No comments:
Post a Comment