Tuesday, September 25, 2018

Andy Warhol 68 Remix

Kistalight och Brilloreklam, selfie i silver folie sken! Bild Thommy Sjöberg

Kistalight har varit på Pressvisning på Moderna, 68 anmälda och ackrediterade från pressen, passar bra (makterna) för en utställning  med titeln Andy Warhol 68. Curator John Peter Nilsson introducerar Andy Warhol 68 som är en utställning på Moderna på plan 2 i ett behagligt format och kan ses som en remix av den 50 år gamla Warholutställningen.
Där finns den typiska Warhol rekvisitan, ko-tapeten som satt på husfasaden 68, hippie-blommorna, elektriska stolen, Marilyn serien, silverfolie-väggarna, Brillo-lådorna (Malmöversionen), soppburkarna, filmerna med Chelsea Girls, recensioner, fotografier och citat från utställningen 68.
Andy Warhol var en kritiker av konsumtionssamhället 1968 när han lekte med formerna för konst med massproducerade bilder av ikoner från populärkulturen, först Marilyn, sedan rader av andra kändisar och när han ironiserade över vad som är konst med sina Brillo-lådor (äkta hembyggen och kopierade kartonger) och serie-målade soppburkar.
Det finns ingenting under ytan i mina verk säger Warhol 67.
Ändå lever verken sitt eget liv redan från början. Målningen av Elektriska stolen blir ett uttryck för ett omänskligt samhälle.
De 23 Marilyn-bilderna mycket yta javisst men även ett uttryck för hudlöshet och utlämnande kändisskap.
Bilderna och symbolerna för konsumtion lever sitt eget liv bortom Warhols fantasi och kontroll som en spegel för det amerikanska pryl och media-samhället.
Det är roligt  är roligt och underhållande att ta del av vad kritiker och recensenter skrev 68 om Warhol. Den marxistiske kritikern Bengt Olvång skrev "Vi kan inte förneka Warhol hans plats som intensiv desillusionerad sanningssökare." Samtidigt som den oförbätterlige (konstradikale) Ulf Linde drämmer till med att ; "Warhol har gett mig avsmak."
Utställningen blev en skandalsucce', 23 000 människor såg utställningen den första månaden. Kanske för att den var kritiserad men fram för allt för att den var omtalad. Tolv svenska konstnärer som deltog i en enkät tyckte att Warhol banaliserade konsten med sitt mångfaldigande av ett och samma motiv och att hans konst skapade en känsla av tomhet.
Världspressen uppmärksammade också den gigantiska utställningskatalogen. En riktig tegelsten, 640 sidor av Warhols massproducerande motiv och Warhols liv och leverne i och omkring The Factory i New York.
Konstkritikern Olle Granath som arbetade med utställningen och katalogen och saknar ett klatschigt citat när den ska färdigställas och frågar Moderna Museets chef Pontus Hultén till råds och får svaret.
"In the future everybody will be world famous for fifteen minutes,"
Har jag aldrig hört talas om säger O Granath (ungefär) som hade koll på hela utställningsmaterialet!
Okej säger P Hultén men har han (Andy) inte sagt det så skulle han mycket väl kunnat säga det.
Så kom kanske Andy Warhols mest berömda citat att sättas på pränt.
Andy Warhols utställning på Moderna Museet 1968 var hans första riktiga utställning på ett museum i Europa och blev hans genombrott som internationell konstnär och den blev också viktig för Modernas del då museet befäste sin roll som ett av världens främsta museer för modern konst.
Brillo-lådor från Warhol 68, Dedication Monument Brillo 2016 Alex de la Corte. Bild Thommy Sjöberg
Kistalight som har varit en flitig besökare på Moderna genom åren utan att ha den naturliga förankringen i finkulturens värld. I ungdomen lärde jag mig till målare (hantverkare) och var under 1968 målarlärling och student på komvux. Utställningen på Moderna Museet 1968 var en av mina allra första utställningar jag över huvud taget såg och tog del av. Redan från början fungerade museibesöken som inspirations tillfällen, som ett sätt att få igång fantasin, komma i rörelse och se möjligheter att skapa egna kreativa grejer.
Dessutom var det ett sätt att samla sig, en mötesplats och en andlig och estetisk upplevelse, som kändes bra när vardagen kunde vara väl så tuff och slitsam.
På den vägen är det.
Kistalight som glad och lättsam amatör i konstvärlden utan formell utbildning får genom alla sina besök på Moderna gå på sitt eget universitet numera också som inbjuden bloggare på Modernas press-visningar.
En del av Andy Warhols succé 1968 var förstås att utställningen med filmerna (Chelsea Girls) och katalogen fungerade som ett titthål till en del av New Yorks underground värld och dekadensen kring Chelsea Hotel, Warhols ateljé och hem The Factory.
Andy Warhol blev en föregångare till dagens hbqt-värld och hela den narcissistiska kulturen kring sociala medier med selfies, modebloggare med känsla för yta och andra som jagar fifteen minutes of fame eller att all egoboost bara är ett klick bort.
I dag kanske mer av fifteen seconds of fame!
Andy var nog trots allt mer en cool hipster än en ego boostad primadonna? Bild Thommy Sjöberg

Dessutom hade han en arbetskapacitet (moral) utöver det vanliga som inramades av hans katolska tro. I veckan hårt arbete (hög konstproduktion) på söndagarna mässa och bikt tillsammans med mamman allt enligt utställningens curator John Peter Nilsson.
Hur cool Andy Warhol än var när han skapade sin första Brillo Box 1964 gjord av silkscreen på plywood kunde han nog inte ana att den lekfulla idén om vad som är konst, vad som är äkta och vad som är kopierat skulle leva sitt eget liv i konstvärlden och bli en berättelse så där bortom vad fantasin kan föreställa sig när det gäller marknadskrafter, spekulation och svindel.
Liten Brillo box i Kista – Kistalight går på entreprenörskurs och försöker skaffa sig en konstsyn och funderar om idéer och upphovsrätt i konsten. Bild Thommy Sjöberg 
Obs bara affektionsvärde på boxen!

Kistalight citerar sig själv från tidigare funderingar om att skaffa sig en konstsyn efter att ha läst Thomas Anderbergs Brillobok Den Stora Konstsvindeln!
Se från Brillo Light!

Kistalight passar istället på att skaffa sig en konstsyn på moderniteten inom konsten. Verkshöjd och idéer får bli centrala begrepp och att en Brillolåda är en låda men att den i sin context är ett konstverk!
Utställningar med Brillolådorna från Stable gallery 1964, Moderna 68 till S.t Petersburgs Territorium Artis 90 är då häftiga popkonstinstallationer som får fantasin i rörelse. En popkonst som betydde så mycket för oss i min ungdom när 
vi besökte Moderna 68. 
Vi får inte glömma att berömma Thomas Anderberg för hans Brillobok Den stora konstsvindeln. Kanske behöver den redigeras en aning så att man kan hänga med i alla turer kring Brillolådorna öden!
Betyg fem äkta Brillolådor av fem!


Vi avslutar med Andys Banana, Velvet Underground och Nicos I´ll be your mirror. Biten kommer säkert att upptäckas och tas bort av upphovsrättsliga skäl, Andy Warhol Foundation, men kanske finns den där mer än fifteen minutes!

© Thommy Sjöberg

Labels: , ,

1 Comments:

Anonymous Kistalight said...

Kistalight tänker efter!
Visst har vi en viss formell utbildning när det gäller konst, som nybliven pensionär och indieförfattare gick jag en distanskurs i Kista.
Sic!
I Digital Fotografi, Historia och Teori 7,5 p på Konsthögskolan i Stockholm förmedlad av DSV Data och Systemvetenskapen Stockholm.

1:51 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home