Georg Baselitz and little Korean Light

Ovan jättemålningen Vännerna av Georg Baselitz nu på Moderna Museets senaste utställning The Heroes. (Alla bilder Thommy Sjöberg)
Kistalight har varit på Pressvisning på Moderna Museet inför veckans vernissage av Georg Baselitz The Heroes. Vi är omkring 30 personer som samlas med kaffe, kaka och studiematerial vid 10-tiden torsdag förmiddag. Moderna Museets pressvärd Kristin Ek håller i trådarna innan museets intendenter Daniel Birnbaum och Ann-Sofie Noring gör de första presentationerna och berättar om bakgrunden till utställningen. Det är ett 30-tal målningar och 20-tal teckningar. Utställningen är närmast producerad av Städel Museum i Frankfurt am Main i samarbete med Moderna Museet och där curerad av Max Hollein och Eva Mongi-Vollmer som också närvarar vid pressvisningen.
Magnus af Petersen, utställningens svenska kurator, introducerar och berättar om utställningen. Det är en svit målningar från 1965-66, stora i formatet, och otidsenliga för vad som då låg i tiden.
Georg Baselitz är född 1938 i dåvarande Östtyskland, kom att gå på konsthögskolan i ÖstBerlin där han relegerades som socialpolitisk omogen och fick senare i väst några verk beslagtagna av polisen och fick då ett rykte om sig i konstvärlden att vara en romantisk outsider. I väst gick han på VästBerlins konsthögskola i en tid när popkonst och minimalism dominerade och i öst socialrealism. Georg Baselitz med sina kraftfulla expressiva målningar, Heroes, var sin egen rörelse, och blev på sitt sätt famous for the sixties om än inte representativ.
Målningarna speglar trots och uppror, trasiga och sårbara hjältar med små huvuden på alltför stora kroppar i ett till synes krigshärjat landskap allt i en tysk expressiv färgtradition. Det är jordiga råa färger, rött, rosa, brunt, grönt och ockra pålagda i grova drag med skarpa tecknade linjer.

Georg Baselitz har några svenska favoriter bland målare berättar Magnus af Petersen. Det är Evert Lundqvist för sina färger och vardagliga föremål och det är Hill och Josephson. De senare anger väl Baselitz känsla för utanförskap, sårbarhet och också skepsis mot ideologier som möjligen kan kopplas till ett antal målningar på utställningen som kallas för Frakturmålningar. Här är det inte benfrakturer som gestaltas (röntgas) utan hela kroppar som är delade i en nederdel och en överdel och var och en av dem tycks leva sitt eget såriga liv.
Något freudianskt kanske, eller är det bara trasigt eller ska det ses som en politisk kommentar till det sönderdelade Tyskland efter ww2?
 Ovan Frakturmålning av Georg Baselitz, tre fält eller band, övre delen med litet ansikte, breda axlar, stor kropp, sönderslitna händer och ett ansikte med sårigt uttryck. Mellandelen trädstam med fragment av grenar, kvistar, en avsliten hand och trädet ser ut att gråta. Nederdelen slutligen trädstam som skymtar bakom långrock som hänger ner, murriga färger och två nakna fötter och en mörk röd rännil.
Baselitz gillar att provocera!

Kanske kan han också ses som en aning postmodern för i utställningen finns en nymålad version av Vännerna ovan. En remix från 2014 med titeln Berliner Zeiten.
 Den mer svartvita tonen i remixen har, tycker jag, en mer humoristisk ton än sin föregångare, kroppsspråket är mer spretigt men samtidigt mer försonande än ursprungsmålningen.
Kan tolkas som en kul kommentar till vännerna från 1966!
Sedan skyndar Kistalight vidare med en tur på den permanenta utställningen där vi upptäcker att Robert Maplethorpes fina portätt av Patti Smith med duvorna finns i museets samlingar.
Skarp stilistisk där - romantik i nutida context.

Sedan strosar vi vidare genom museets samlingar som vi alltid gör vid våra besök på Moderna, umgås med favoriterna Pollok, Koenig, Warhol, Rauschenberg och Jasper Johns eller Duchamp - popkonst, action, combines eller Readymades. För att få lite geometrisk struktur och symbolisk färg kollar vi in Malevitj och Mondrian - suprematism och komposition med blått och gult.
Visst har vi alltid ett litet besök and a small chatt med våra verkliga urmodernister Braque, Brancusi, Chagall, Giacometti, Matisse, Munch naturligtvis, Miro, Modigliani, Picasso förstås och de svenska tjejerna Hjerten, Vera Nilsson och Derkert innan vi skyndare vidare för praktiska äventyr i den vackra vinterdagen.
Vilken fin fantastisk samling Moderna Museet har.
Världsklass!

On my way from Moderna Museet a young female student from Seuol catch me. She wants me to taken a couple of photographs of her.
She seems to be very carefully with the photos expression and her position in the pictures so I had to taken a number of pictures with her fine mobilphone.
Cheese, nice and beautiful!
She smiles.
And I got a picture too!
That happens at the bridge to Skeppsholmen in a snowy Stockholm.
When the sun was shining over the guietly bobbing boats, as well as over us people, the buildings in the background at Strandvägen and all the traffic in slowmotion because of the snowchaos.
 She Said she was on her way to ArkDes and Moderna and that she studying architecture in Korea.
Her name was Kim Lee Sun and she just stays a few days in Stockholm.
Two more days visit!
At least it all sounds like that, in Kistalights (an old High schoolteachers) ears after listening to a little bit broken english with seren accent.
When I was passing Grand Hotel and the resting Waxholmsboats I wonder what she was thinking about a snowy Stockholm?
I could have asked her!
It was a beautiful day!

© Thommy Sjöberg