Zippa Vin Light Remix

 

Kistalight har läst Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med. Festlig titel med underrubriken Till alla er som tror att de inte heller är alkoholister.
Den senare frasen (underrubriken) är jag något osäker på eftersom boken är lånad på Kistabibblan och numera återlämnad.

Nya direktiv från Socialstyrelsen i september om vad som är skadlig konsumtion när det gäller intag av alkoholhaltiga drycker, 10 glas i veckan sedan är det kört eller om du dricker 4 bärs vid besöket på puben kan du erbjudas hjälp och samtal. Direktiven har naturligtvis blivit en snackis hos alla som anser sig vara konsumenter med måtta. Ni vet ett glas vin eller två till maten, kanske en aperitif före måltiden - tjoho aldrig fel med en stänkare, och varför inte en digestiv efter  middagen, hm ... hm det blir 4 glas bara där! Cognac till kaffet också så är du uppe i 5 glas vid ett tillfälle! Bara att beställa tid för samtal hos Socialstyrelsen kuratorer och dryckesexperter.

Det är lite som hos Tolstoj (citat ungefär även här) hos Rebecka Åhlund: Alla lyckliga familjer är ungefär likadana medan de olyckliga har sin egen alldeles speciella historia.
Alltså alla lyckliga drinkare, (rosévin zippare, ni som gillar en whiskypinne före maten eller ta ett glas på vinbaren) är ungefär som alla andra medan de olyckliga, alkoholisterna, har sin alldeles egna historia som kan vara värd att berätta.
Rebecka Åhlund skriver väl; korta kapitel, prosa med driv, att skriva ungdomsböcker, krönikor och journalistik har varit en bra skola. Ramen för hennes berättelse är hennes första år som anonym alkoholist i AA, Fight Club i London, vägen dit skildras i inledningen. Från Nytorget på Stockholm Söder med hipster och medialiv. Där det i vardagen finns ständig tillgång på drycker med procent och annat godis till dagens London där livet i stadsdelen ... (lämnat tillbaka boken) kantas av pubar, vinbarer och glammigt vardagsliv.
Aldrig fel med ett glas Prosecco före dagens jippo på dagis eller på vinbaren.
En livsstil som säkert delas av många i kolonin av svenskar i världsstaden. Dizzi lyzzi days, förvirrade dagar, med kärleken till vinet.
Varför har jag inte kommit på det här tidigare att sitta här med lådvinet, ett glas och se tågen gå förbi funderar hon.
Glammiga dagar, blir veckor och minnesluckorna fylls ut med Instagram dateringar som gör att Rebecka kan rekonstruera vad som händer under glada kvällar. Problemet är inte att hon inte tål sprit (vin) utan snarare tvärtom. I hennes historia finns också en pappa som hade problem med drickandet, periodare, och troligen bipolär. Dagar som har tänkt att bli nyktra ersätts med smusslande flaskor i handväskan och empty bottles som ska smugglas ut så att inte barnen och maken ska se den blöta konsumtionen. På vinbaren beställs gärna en crispig Chablis när hon lika gärna kan dricka tetravin (terpentin) med tanke på smaklökarnas status som vinpimplare.
Kul ... kul vinzippare får allt mer ångest, hon ser sina barns misstro efter några glas, till och med hunden uppfattar när hon är påverkad. På morgnarna i vargtimmen då kroppens kemi förändras när spriten går ur kroppen, känner hon aldrig mer, och efter en riktigt blöt kväll ringer hon AA och får kontakt.
Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med blir sedan en utmärkt dagbok för hennes första år som nykter alkoholist. Hon har kommit till en punkt, också en insikt, där hon helt enkelt inser att hon inte kan hantera sitt drickande. Dagboken blir en utmärkt ram för att också berätta om viktiga händelser i hennes liv.
En fragmentarisk självbiografi!
Med insikter om hennes egen ångest och liksom tumult i hjärnan (ungefär har lämnat tillbaka boken)  hon nu ska hantera som nykter. På AA-mötena som Rebecka ibland tycker får karaktären av Stand Up Comedy, kul ... kul tillvaro, när hon och hennes grupp berättar om alla pinsamheter och galenskap som en drinkare kan ställa till med i sin vardag.
Om man betraktar alkoholism som en diagnos, kropp och själ hos människa, som inte kan hantera öl, vin och sprit så finns det säkert underrubriker för alkoholism som att en människa kan vara beroende mer eller mindre och att gränserna är flytande (ursäkta uttrycket) mellan alkoholism och alkoholberoende.
Passa er för spriten mina herrar som Gudrun Schyman säger!
Några saker är i alla fall väldigt säkra.
Du får bättre sömn, roligare och bättre kontakt med dina medmänniskor, du presterar bättre intellektuellt och praktiskt, får bättre fysik och ser bättre ut (rosig som en tonåring), maten smakar och på promenaden doftar naturen, dessutom får du mer pengar i plånboken.
Allt om du undviker alkoholen.
Pst glömde, även kroppen tar stryk av allt för mycket festande, både inre organ och yttre eftersom det är lätt att falla, trilla, rasa, störta om du är på snusen.
Är du en människa med högt varvtal och tumult i skallen så får du säkert hitta någon annan intensiv verksamhet! Många AA:are blir inbitna rökare i pauserna på mötena står de i grupper som glödande fyrbloss med sina ciggar utanför lokalen (ungefär har lämnat tillbaka boken) skriver Rebecka Åhlund. Det är inte lätt för en nykter alkoholist att umgås med vänner, arbetskamrater och släkt i en tillvaro där så mycket kretsar kring alkohol i vardag, på fest och fritid. Den yngre generationen tycks ha mycket större acceptans för alkoholfria drycker och en nykter tillvaro, det är helt enkelt inte inne att vara på snusen, ej en hållbar livsstil.

Tjoho till alla er som inte heller är alkoholister!
Varför inte läsa Rebecka Åhlunds bok?
Var befinner du dig på skalan mellan alkoholism, smått alkoholberoende, semester och helg zippare med abstinensbesvär, väldigt säker på att du är en måttligt drickande person eller att du inte dricker alls?
Betyg för Jag som var så rolig att dricka vin med. Fem skål av fem med ett glas porlande mineralvatten i lite krossad is plus några stänk av lime toppat med mycket tilltro.

PS Ta sig ett glas eller två; 

Socialstyrelsen said:

Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer som har ett riskbruk av alkohol. Riskbruk av alkohol definieras som att dricka något av följande: 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare.12 sep. 2023

© Thommy Sjöberg

Till Alla Dör Remix

Bild ovan, Diamant Salihu, från Söderbokhandeln FaceBook.

Rapport från Järvafältet 

 Vi remixer vår blogg om Diamant Salihus bok Till Alla Dör om de första dödliga gängbråken i Sverige 2015 när en gräns tycktes vara passerad. Kan vara värd att läsa i dag när det dödliga våldet mellan kriminella gäng har passerat ytterligare en gräns när det även mördas anhöriga, när de tänkta offren är utomlands.

Diamant Salihus bok är viktig för mellan raderna visar han, boken, på vad som behöver göras i kampen mot våldet och brottsligheten. Vuxenvärlden och samhället behöver förtäta klyftan (dela information) mellan institutioner som polis,  soc, skola och föreningsliv. Föräldrar, grannar och barn behöver närma sig varandra,  man måste bryta klan och tystnadskulur. Polisens byråkrati behöver skalas av för snabbare utredningar och media bör vara mer kritiska och inte romantisera gangsterrapparna och deras koder på nätet. Kort sagt det är hela samhällets uppgift att bryta gängvåldet.

Historien om två ungdomsgäng i Rinkeby och Tensta kring Järvafältet i nordvästra Stockholm Till Alla dör har litterära kvaliteter, är välskriven och bärs upp av en intensiv frågeställning. 

Hur kan ett gäng unga killar nästan barn, som från från början var kompisar, som kom från samma kvarter i Rinkeby, Byn, samma etniska bakgrund, Somalier, bli två gäng Shottaz och Dödspatrullen som utövar dödligt våld mot varandra, skakar om det svenska samhället, utmanar polisens utredningsarbete, trotsar föräldrar, skola, grannskap samtidigt som man lanserar gangstarrap i sociala media, på skivor och uppträder på konserter och etablerade galor.

Hur är detta möjligt?

Diamant Salihu har ett datum och en händelse (dödsskjutning) för när gängbråken eskalerar (startar) i Stockholm. Den 22 juli 2015 avled en ung kille i Bromsten efter skottskador och flykt från Rinkeby. Diamant Salihu ser detta som startpunkten för gängvåldet. Här passerades en gräns för unga killar i konflikt med varandra, kränkningar, missämja och olika uppfattning om vad som var deras rätt kunde plötsligt få en dödlig utgång.

Diamant Salihus skildringar av gängen Dödspatrullen och Shottaz, killarna och deras familjer skriver sig själva, ett dramatiskt stoff som ställer frågor, när gick det hela överstyr? Första dödsskjutningen eller när Ungdomens Hus i Rinkeby brändes ned 2010, eller upploppen i Husby 2013 eller var det de sociala nedrustningarna av det offentliga samhället (Socialen, vårdcentraler, fritidsgårdar, utflyttning av nämnder och polis), de minskade kontaktytorna mellan svenska samhället och olika invandrargrupper, trasiga familjer och frånvarande farsor, ADHD och autism, kränkta gangsterrappare med hudlösa, kodade texter i machoton, tystnadskultur och klansamhälle eller polisens byråkrati som inte förmår att ta ett samlat grepp (organisation, taktik och värdegrund) för att lösa brotten när de väl är gjorda.

Var börjar och slutar ansvaret, med familjen, släkt och vänner, grannar, skola eller idrottsföreningen? När ska sociala myndigheter eller Polisen ta över, kan man låta öppen drogförsäljning förekomma på gator och torg? Hur som helst är det polisen som ska utreda och lösa brott och borde man inte debattera och diskutera den oerhörda lättkränkta kultur (gangsterrapp och hudlöshet) som finns kring gängen! 

Kistalight tror att Salihus Tills Alla Dör  skapar kunskap om stadsdelarna runt Järvafältet, speciellt Rinkeby, Tensta och Husby och kan fungera, vara en del av ett brett diskussionsunderlag för att komma vidare med bekämpandet av brottsligheten i förorten och boken rekommenderas som obligatorisk läsning för alla som är intresserade av dagens samhälle. Dessutom är den spännande (en avgrund på väg mot dödligt våld), lättläst, det finns mängder av konkreta detaljer, alltså en mycket välskriven bok.

I sin strävan att berätta historien om de två gängen där det dödliga våldet gick överstyr använder Diamant Salihu litterära grepp som kan liknas vid The New Journalism. Vi får följa två killar genom boken; Vincent som mördas under oklara omständigheter, ej uppklarat mord och Khaled som försöker bryta sin livsstil, kriminalitet, droger och gängtillhörighet genom ett åtgärdsprogram och svårigheterna för honom med detta. Diamant Salihu vrider och vänder på sitt material offentliga källor, kontakter, mängder av detaljer där och försöker tränga bakom den somaliska tystnadskulturen.

Hur var detta möjligt?

Han tycker sig se och få öppningar hos människor, men nej, vid avgörande tillfällen sluter sig vänner, släktingar och grannar till killarna i de två gängen för att öppna upp sig i en intervju eller i ett samtal.

Bra jobbat Diamant Salihu, betyg fem reporter-stjärnor av fem i ett styvt litterärt reportage! 👍🏂🐧😎

PS Kistalight funderar och Said: 

Dessa väldiga mängder droger som omsätts i svenska samhället och i västvärlden som genererar såna otroliga vinster. Vem i hela världen är det som nyttjar alla dessa droger?

Grannarna i huset och medlemmarna i Bostadsrättsföreningen, njaa, visserligen ligger Kista på Järvafältet men ändå! Klart vi har sett några typ yngre medelålders killar stå och blossa i parken då och då.

Röker de då en joint?

Kan det då vara mina gamla lärarkolleger som drar en lina någon vardagkväll då de har en ölkväll på pub, knappast!

Kan det vara några av hip hop eller raparna i våra kvarter, tja, kanske, ibland i alla fall.

Grannarna och vännerna på landet då, Norra Öland, knappast, de är ofta äldre äldre och hör inte alls hemma i någon drogkultur, där gäller en bärs. en stänkare eller ett glas vin om man är lagd för ett rus.

Det kan knappast heller inte bara vara förortskidz eller drogmissbrukare kring Sergels Torg eller andra platser i Stockholm City som står för den oerhörda förbrukningen av droger i samhället!

Vilka blir kvar?

En massa oförvitliga medborgare, studenter och ungdomar som jobbar på, betalar skatt, kanske festar på helgen och kör lite alternativt knark för att få drag under galoscherna?

Men i sådana oerhörda mängder???

Vad säger samhällsforskningen i dylika frågor

Kistalight förordar ett mycket mer måttligt bruk, ungefär som ett glas vin till maten, eftersom vi vet att folk i alla fall aldrig riktigt gör som myndigheterna säger.

Skämt åsido kriminalitet och gängkultur är komplexa grejer och spänner över hela fältet av brottslighet; från bidrags och skattefusk till bedrägerier på nätet, tvätta pengar och i affärstransaktioner och liksom finns i en gråskala i hela samhället där knarkinkomster bara är en del av det hela. En sak är då säker; mindre missbruk av droger lägre  inkomster till de kriminella!

Gör som Berka, sluta knarka !

Vem ... var det?

Gammal kis som tog det lilla lugna!

© Thommy Sjöberg

Vesper Flights Light

 

Kistalight Helen Macdonald fan said...

Från vår bokrad i Sommarläsning, se Sommarläsning Light Anno 2023 drar vi Helen Macdonalds Aftonflykter eller som den heter i original Vesper Flights. En mycket poetisk titel som beskriver tiden för tornsvalornas flykt mot himlen, departure time, för fångst av insekter och annan föda. Essän får räknas som  titelbiten i Macdonalds samling.  Ett av de tyngre bidragen i samlingen är kapitlet I hennes Omloppsbana, om Nathalie Cabrol, som är forskare, astrobiolog och planetgeolog och hon räknas som specialist på planeten Mars. Cabrol har sin bas i Mountain View i Silicone Valley där hon är chef på ett forskningsinstitut. Essän har varit publicerad i New York Times Magazine och är ett lysande porträtt (igenkänning?) av Nathalie Cabrol och en fantastisk rese och naturskildring från Atacamaöknen i Anderna. En av världens torraste öknar med inslag av salt, belägen i gränstrakterna mellan Chile, Peru och Bolivia. Höjden är över 4000 meter och bland saltkristaller, viss luftfuktighet och ljuset på den höga höjden skapar miljön mäktiga poetiska naturupplevelser, likt en lyskraft som tunt skirt benporslin. Det är ett landskap som Cabrol känner sig hemma i för sina studier för att hitta miljöer som påminner om planeten Mars. I specifika miljöer, t ex öknar på hög höjd, är det lätt att se hur klimatförändringar påverkar vår värld. Sjöar som minskar med oerhörda arealer och torkar ur, här Laguna Lejia, en kopparfärgad sjö i Anderna. Jorden kommer att överleva klimatkatastrofen säger Nathalie Cabrol men det är världen som går under och hon tror att det kommer att ske plötsligt och vara skrämmande! ...

Helen Macdonald är en fågelkännare av rang, minns H som i Hök jfr Såsom i en Hägring Arskrönika Litteratur Kistaligh..., många av essäerna i boken är inkännande bitar t ex om tornsvalor som beskrivs som utomjordingar som lever mycket av sin tid på höga höjder, i flockar när de stiger upp emot sina höjder på 3000 meter, se Vesper Flights, där i det så kallade atmosfäriska skiktet kan de rent av förutspå vädret, en förmåga som är bra för deras kollektiva jakt på insekter, vatten och annan föda. 

 Andra essäer handlar om svanmärkning (mönstring), bra mycket en bit om nationalromantik, brittisk särart och konservativ nationalism. Ett par kapitel handlar om Fågelholkar och Pilgrimsfalkar och höga torn som blir ett stycke ruinromantik och om hur falken hittar in bland skyskraporna i New York. Ett trevligt kapitel är Murmurations som handlar om starflockar och deras förmåga att utbyta information i grupp som skapar deras fantasifulla snabba rörelser i olika stadsmiljöer, gärna ovanför gamla historiska monument. Kistalight minns starflockan ovan akvedukten Valens i Istanbul när det begav sig, se Blå skymning - moln över Valens akvedukt, stor upplevelse!  

Mer om fåglar blir det i kapitlen Solfåglar och kashmirbollar, En gök i huset och Framdukade fåglar. Aftonflykter avslutas med tre självbiografiska essäer, kanske något för en kommande självbiografi?! 

Betyg Fem flockar tornsvalor av fem som stiger mot himlen i Vesper time.                                                               

© Thommy Sjöberg

Apropå Tryck och Yttrandefrihetsförordningen Remix

Grattis Tryckfrihetsförordningen 250 år

Kistalight publicerar gammal blogg apropå senaste månadernas kritik av Yttrandefriheten och tycker att frågan ska debatteras mer än vad den gör, se inlägga i förra bloggen Nåt som verkligen är bra, Light!

Grattis till en 250-åring säger vi i dag på Kistalight!
Visst har du varit utsatt för påfrestningar genom åren.
Du har genomlevt Stånds, Representations och Tvåkammarriksdagen och införandet av allmän rösträtt.
Gustaf den III:e och hans manipulationer efter enväldet 1772.
Indragningarna av Aftonbladets upplagor under Karl den XIV Johan.
Visst har det blivit bättre genom åren allt från 1809 års grundlagar fram till utvecklandet av Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 som tillförsäkrar oss medborgare rätten att uttrycka oss fritt i radio, TV, filmer, video och liknande upptagningar och rätten till anonymitet vid lämnandet av uppgifter (uppgiftslämnande).
Skarpt också att Offentlighetsprincipen fått leva kvar (överlevt) genom åren!
I dag gäller Tryckfrihetsförordningen, TF, som en av Sveriges fyra grundlagar och vi har sedan 1970 Enkammarriksdag.
Visst behövs moderniseringar i det nya digitala medielandskapet men i allt väsentligt gäller även Yttrande och Tryckfrihetsgrundlagen för oss bloggare och andra inom sociala medier.
Vi har länge  funderat på att skaffa ett Utgivningsbevis för vår blogg på Kistalight för att visa vår goda vilja och seriösa inställning när det gäller att sprida det tryckta ordet på nätet, våra bilder och en och annan film.
 I praktiken är det dock förenat med en hel del byråkrati med utgivningsbevis!
Vid ändringar och användande av texterna ska det alltid dokumenteras och anmälas till Myndigheten för press, radio och TV.
Knepigt för Kistalight som ständigt arbetar med sina texter och använder dem på både blogg, i e-books och traditionella böcker så Utgivningsbevis får vänta.

Visst är det fria ordet hotat i dag!
Att vara journalist är ett av världens farligaste yrken och i vissa länder är de en av de mest förföljda yrkesgrupperna.
I våra moderna demokratiska länder, fram för allt i väst, medietränas politiker, företagare och andra framgångsrika människor hur media ska hanteras.
Att kunna styra mediebilden blir många gånger viktigare än det faktiska resultatet.
Anledning till oro alltså för det fria ordet!
Kistalight tror att ska man ha en värdemätare, en sorts barometer, för hur fritt ditt samhälle är ska du fråga dig vad det går att skämta om.
Vad kan man skämta om hos etablerade media, radio, TV och tidningar?
Finns det något som är absolut förbjudet att skämta om?
När det gäller personer, myndigheter, maktutövare, religion, styrelseskick eller länder!
I så fall varför!
Hot, bara opassande, osmakligt eller är det rent av farligt?
Frågar du dig samma sak på lokal nivå kan du se hur det är på din arbetsplats, i din förening, eventuella organisationer du är medlem i och rent av om du kan skämta med släkt och vänner om det mesta.
Nu har vi ju inte våra grundlagar i Tryck och Yttrandefrihet för att kunna skämta utan för att de behövs, är livsnödvändiga, i ett modernt och demokratiskt samhälle.
High tech, globalisering, digitalisering, klimathot, gängvåld, terror och krig!
Dagens komplexa värld!
Visst här behövs det öppenhet, samtal, kritik och diskussioner, vilja till samarbete om vi ska kunna hantera de problemen (hoten).
Livsnödvändigt då med plats för det fria ordet.
Grattis till vår 250-åring! Skrev vi på Kistalight 3 december 2016.

PS 

 Kistalight Lekman i juridik said...

Undrar 0m det inte blev något tomrum i lagtexten i Yttrandefrihetslagen när den skrevs och godkändes 1991 av riksdagen?

Vem hade räknat med två knäppgökar, tokstollar eller möjligen killar utrustade med ett antal diagnoser (narcissism) som hörde hemma på höger, nationalist och fascistkanten, skulle få för sig att bränna religiösa islamska skrifter år 2023.
Dessutom med en agenda som låg långt bortom demokratiska eller andra folkrörelseideal, snarare är de ett uttryck för antidemokratiska krafter eller politiska troll som vill skapa kaos, oro och destabilisera svenska samhället och demokratin genom provokation.

Yttrandefrihetsgrundlagen som är en grundlag och en starkare lagtext kom att skava i förhållande till lagarna mot hädelse, förtal och ordningslagen! Varför kan inte dessa senare lagar gälla i de här fallen undrar Kistalight som inte är påläst i juridikens värld?!

© Thommy Sjöberg

Nåt som verkligen är bra, Light

Tjoho här samlar vi våra bloggar om Nyköping, bara 24 timmar från Kista.

Nåt som verkligen är bra, är att man kan samla sina texter i en kort liten länk!

Fortfarande fantastiskt med Internet?

• Nyköping Gästabud Light I
• Nyköping Gästabud Light II

Nåt som verkligen är bra, är att det finns människor som fortfarande är generösa, omtänksamma och hyggliga så där bara av alldeles egen kraft utan att snegla på allt för mycket egen vinning och att positionera sig.

Till exempel en kvinnlig bärgare på REDGO, vandrarhemsparet Camilla och Sören, de som har hand om lunchen på NK-villan och bilmeckarna på OK-verkstaden i Brandkärr. Alla personer som Kistalight har mött på sina äventyr i Nyköping en dag när vi fick en extra semesterdag på vår väg hem från Norra Öland!

Nåt som verkligen är bra i en stad är när kultur stöttas, får leva på sina egna villkor utan att i alla lägen vara lönsam och kontrollerbar. Undrar om inte museer, serveringar, ateljeer, hantverk, NK-villan, trädgårdar och sportfiske längs Nyköpingsån är ett uttryck för det! I Nyköping styr Sossar och Moderater kommunen, sic! Kan det vara något för Sveriges riksdag och rike? Hoppas de inte gör som i Norrköping och säljer ut kulturlivet på marknaden med ett sorts management Lingo som retorik för sitt event av nedmontering och lägre skatter för dem som redan tjänar bra.

Nåt som verkligen är bra, är när samhället lägger in extra resurser när det är lågkonjunktur och satsar på skolan för barn och ungdomar, att man ser på ungdomar och utbildning som en framtida resurs inte som besparingar. Något för Sveriges kommuner och Landsting, SKL? Någon som känner till en kommun som gör sådana satsningar? Kistalight vet ett land som verkat i den andan, se Världens lyckligaste land i Bada Bastu Light, bli lycklig i Finland!

Nåt som verkligen är bra, är att i Sverige får man säga, tycka och skriva vad man vill! Den svenska tryck och yttrandefriheten, YTG, två av våra fyra grundlagar garanterar det. Kistalight älskar satir allt från Hasse och Tage (Lindemangubbar), Skillinggänget till dagens Ståuppare och Poddare, kul ... kul! Intresserade av samhället som vi är gillar vi både undersökande reportage, kritiska artiklar, debatt och resonerande krönikor gärna illustrerande av satir och karikatyrtecknare från press och TV. Dock är vi mycket tvivlande till att det är ett uttryck för press och yttrandefrihet att bränna religiösa skrifter eller böcker över huvud taget! När man bränner böcker, bränner man till slut människor! Heinrich Heine 1821 angående bokbål under inkvisitionens religiösa maktstrider om kropp och knopp. I modern tid tänker man speciellt på Nazisternas, Goebbels bokbål 1933 mot otysk litteratur. Främst är det auktoritära regimer och diktaturer som bränner böcker till exempel vid militärkuppen i Chile 1973, röda khmererna under Pol Pot 1974 eller brännande av Salmon Rushdies böcker, Satansverserna, i ett antal muslimska länder från 1989 där man till och med tävlade länderna emellan i att bränna flest böcker och Rushdie levde under dödshot, en fatwa. När man bränner böcker är man alltså i ett mycket tvivelaktigt sällskap, in bad company!

Vems eller vilkas, syften tjänar man då?

Kistalight kan bara undra var Sveriges kultur och samhällsredaktioner, institutioner som universitet, Svenska Akademien och Sveriges Riksdag med politiker håller till? Frågan borde verkligen kunna debatteras i en mycket större omfattning i ett land med yttrandefrihet än vad som görs i dag!

Nåt som verkligen är bra, är de positiva krafterna i Orten; kolonilottsodlarna på Järvafältet, det vimlar av föreningar mellan Kista, Rinkeby, Tensta och Husby, här odlas det grödor från hela världen och grilldofterna kan ligga tunga över fälten en lördag eftermiddag. Det vimlar också av fotbollsföreningar på Järvafältet, lag med verksamhet från knatte, pojk, ungdom, junior och senior-fotboll. Något som samlar tusentals spelare och fotbollen är en fantastisk tillgång för att skapa glädje, gemenskap, hälsa och meningsfull fritid. Kistalight skulle vilja utnämna fotbollen till en av de största enskilda faktorerna för att integrera människor i det svenska samhället. Visst, visst har det funnits problem kring föreningar, fritidsgårdar och ungdomsverksamhet på Järvafältet förutom fotbollen men vi kan bara hoppas (kräva) att samhället tätar till tomrummen kring regelverk och mygel och fortsätter det trägna arbetet.

Nåt som verkligen är bra är alla ungdomar som pluggar järnet, mest flickor, och som vill få möjligheter att skaffa sig en högre utbildning. Kistalight har mött en hel del av dem genom åren på Spånga High. Elever från Rinkeby, Tensta och Kista som sökt sig till vår skola för en bra skolgång. Vi minns t ex Bahman som gav allt i fotbollen i sitt lag i Tensta för att förverkliga drömmen om att bli svensk fotbollsmålvakt i VM 2022, dock hade han en reservplan att studera till läkare eftersom hans tränare bänkade honom då och då (han hatade tränaren) och det var att bli läkare. Vilket Bahman är i dag dessutom spelar han fotboll någonstans i de lägre svenska fotbollsserierna. Det var lite som vi sade om alla iranierna; de går på tandläkare i utbildningen. Här kan man läsa mer om Kistalights fotbollsäventyr på Spånga high Patriot - blågul Light! Ibland kan drivkraften bli så stark att det viktigaste av allt blir att ta sig ifrån Orten, vilket kräver en hel del jävlar anamma, grit och uthållighet, vilket kan ske genom studier och skrivande, se Orten 1 6 4 Light! Det blir lite som hos Zlatan, man bär med sig sin uppväxt även om man lämnar den bakom sig, Man kan ta en kille från Rosengård / Men man kan inte ta Rosengård från en kille, se Zlatans leende - en gång till! Det senaste bidraget från Järvafältet med en självbiografisk bok är Faysa Idle som i dagarna debuterat med Ett ord för blod om att vara anhörig, tjej, från gängkrigen på Järvafältet. En bok som rent av är en replik till Diamant Salihs se Rapport från Järvafältet Till Alla Dör. Hur som helst ska vi läsa Faysas bok så fort vi bara kan!

Nåt som verkligen är bra är din familj (barn och barnbarn och deras respektive), vänner, släktingar och alla andra, som grannar på landet och i bostadsrättsföreningen, tennis och barndomskompisar, gamla kolleger och de i sjukvården som sköter om dina krämpor, möjligen några som läser mina bitar på nätet. Men sköter vi om alla som vi borde göra?

Tjoho, vi slutar med nåt som verkligen är bra! De 10 reglerna för det japanska Ikigai, en hundraåringarnas egen saltomortal och vishet med bud för att du ska må bra!

1. Håll dig aktiv, pensionera dig inte
2. Ta det lugnt
3. Ät inte tills du är mätt
4. Omge dig med goda vänner
5. Håll dig i form
6. Le
7. Tillbringa tid i naturen
8. Var tacksam
9. Lev i nuet
10. Följ din ikigai

© Thommy Sjöberg

Nyköping Gästabud Light II

 

Måndag förmiddag, Kistalight på promenad längs Nyköpingsån, Nyköpingshus med borgmur i bakgrunden. Bild Thommy Sjöberg

Thé, matig macka, juice och youghurt till frukost, rullväska och ryggsäck i receptionen hos det gästvänliga vandrarhemsparet Sören och Camilla, se även Nyköping Gästabud Light I.

 

I väntan på samtal från bilverkstad och försäkringsbolag tassar Kistalight runt längs ån och den gamla restaurerade medeltida borgen, önskar att jag hade haft tålamod med att utveckla mitt tecknande av hus och miljöer i ungdomen. Nyköpingshus med befästningar har tunga och skulpturala former, medeltidens makt som signum, men här och där skymtar öppningar i valven, gotiska former, valv, som släpper in ljus och lättar på byggnadens imposanta tyngd och ger en viss frihet till byggnadsverket, lite som hos Tomas Tranströmer; inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt! (Från Det Vilda Torget)

Tacksamt för en tecknare att rita av och visst fanns det vissa drömmar om att bli arkitekt, när det begav sig i ungdomen under målar och studentåren, sökte till och med KTH Arkitektur hamnade på en reservplats som jag sedan tackade nej till! 

Hm ... hm knallar vidare längs ån, kommer Till Tovastugan, trevligt lunchställe med kycklingrätt alternativt PK-sallad, ser smaskigt ut men för tidigt på dagen. Stugan är granne med Sörmlands Museum som  i år har en utställning med arkitekten Alfred Weissenberg som i många år var verksam i Nyköping. På museet kan man också ta del av hur NK under sju decennier tillverkade möbler i staden med start 1904.

NK-Villan längs ån där den breddas på östra sidan mitt emot Nyköpings Hus är ett uttryck för detta. Huset är en fantastisk skapelse i glada färger och i nationalromantisk anda, kul upptäckt för en flanör som har en dag över! Bred och brant trappa upp till entrén och ritades av Ferdinand Broberg till en industriutställning 1904 i Norrköping och sedan köpt av NK och skeppat till Nyköping 1907 för att fungera som kulturhus för arbetare och tjänstemän på NK:s  möbeltillverkning. 

Kulturhus är det än i dag och drivs av en ideell förening, just den här sommaren finns också en utställning om NK och dess design och möbeltillverkning i staden. Dessutom finns det en härlig lunchservering med personal som är väl så omtänksamma (funktionsvarierad nedsättning). Kistalight väljer köttfärslimpa, nykokt potatis, lingon, syrlig gurka och en sallad toppat med en Loka, mums för husmanskost en ofrivillig dag i Nyköping som flanör längs Nyköpingsån.

På en bänk längs ån, nedanför NK-villan, lite sol tittar fram, Kistalight chillar efter lunchen, en guide med grupp tar plats med utsikt över Nyköpings Hus. Bild Thommy Sjöberg

En ung kille, med litterära preferenser för Nyköpings Hus historia, berättar myten om Gästabudet, händelsen sätts in i en litterär tradition, en berättelse värdig ett Shakespeares kungadrama, en tragedi likt Kung Lear, Hamlet eller Macbeth  dramer som Vilhelm Moberg jämförde dådet med i sin Svenska Historia.

Hur som helst var det maktkamp och intriger om kungatronen, förmånliga förläningar, ta för sig av böndernas överskott och städernas handel. 

Tjoho ett gästabud av rofferi!

Kampen stod mellan bröderna Erik, Valdemar och Birger, alla söner till Magnus Ladulås och där Birger Magnusson var äldst och tronföljare. Konflikten hade pågått några år och Birger hade tidigare förödmjukats, fängslats och kommit tillbaka från en strid som har kallats Håtunaleken vilket finns som bakgrund till Nyköpings Gästabud.

Vi tar hjälp av vår eminente guide som läser ur Erikskrönikan för sin grupp. Ett medeltida verk och en av våra äldsta litterära klassiker för tiden kring 1300-talet. Krönikan kulminerar med Nyköpings Gästabud den 10 - 11 december 1317. Krönikan är skriven på medeltida svenska, knittelvers, har drag av riddarroman men författaren är okänd.

Ther kom konungin gangande nidher,

stirnande öghom, hardla vreder.

Minnes idher nakot aff Haatwna leek?

Fulgörla minnes han mik!

Thenne er ey bätre än hin! (Nyköpings gästabud Erikskrönikan)

/ _ _ _  /

Tha läste han tornit ful fast

ok giorde sik siälffum mykin last

ok kastade nykelin ut i the aa,

swa at han wart ey goder ather faa.

Til Stekaborgh han tha foor.

Then Gud ther i himmerike boor

/ _ _ _  /

Tha haffde hertogh Erik

nio dagha, swa man sagde mik,

utan drik ok utan math 

- thet war under at han swa gat - 

ok ällowoh dagha hertogh Waldemar.

/ _ _ _   /

Tessalund swälte han them i häl. (Hertigarnas död Erikskrönikan)

Inte helt lätt med medeltida svenska gamla ordformer där både dativ och ackusativ påverkar, från latinet, men det ger kärna, märg och must till det skrivna och ska upplevas, få en känsla för det litterära, om ej än att man förstår alla ord.

Visst skulle Nyköpings Gästabud och Erikskrönikan göra sig väl som en TV-serie, rent av något för Net Flix, HBO eller Disney i Hollywood. The Dukes of Folkunga Family, varför inte med the brothers of Skarsgaard and their old man, Stellan Skarsgaard like the king Magnus Ladulaas. De kvinnliga rollerna, drottning och hertiginnor, kan besättas av några svenska storstjärnor som Alicia Wikander, Noomi Rapace och kanske Carola som Birgers gemål där hon kan sjunga några verser ur Erikskrönikan. Gud hialpe deres siälar.

Visst ja, det var ju något med bilen, Kistalight strosar vidare längs Nyköpingsån och tar in miljöerna längs ån, uppströms är det industri och hantverkshus Bryggeriet som blivit konst och kulturhäng för fria grupper och konstnärer. Fisket längs ån i stadsmiljö lär vara utmärkt och åtminstone en sportfiskare prövar lyckan i branterna nedanför hantverkshusen. Vid Folkungabron knallar vi över de gamla valven till den västra sidan och går nedströms, vid Trädgårdsbron skymtar några planteringar som har formen av nycklar åtminstone ser det så ut.

Tänk att ha en bortkastad nyckel som en symbol för sin stad som härstammar från en mycket dramatisk och tvivelaktig händelse i vår historia!

Bra, dåligt eller kan man hitta något uppbyggande i denna story?

Den hygglige bilmekanikern ringer från OK-verkstaden i Brandkärr.

Bilen är klar, remmen till generatorn är fixad, men batteriet behöver ladda någon timme till!

Kan passa bra för Kistalight tar en fika till med kanelbulle längs ån och får sedan hoja från Vandrarhemmet längs Lennings Väg upp till Brandkärr, fina cykelvägar passerar Rosvalla IP och några grundskolor, flera flerfamiljshus har solceller på taket, det lutar uppåt mest hela vägen drygt 4 km, men vad gör det, bilen är fixad, hej och hå det finns omtänksamma människor i Nyköping, dags att åka hem, var bara 24 timmar från Kista. 

© Thommy Sjöberg

Nyköping Gästabud Light I

 

Utsikt från mitt fönster! Kistalight har ofrivilligt fått en extradag semester i Nyköping. Bild Thommy Sjöberg

Kan man ha en extradag semester när man är pensionär?

Klart man kan!

Söndagkväll, på väg hem från Norra Öland, Kistalight och Mimmi ute i god tid, packning och resa har gått bra och lite mindre stängning av sportstugan i Enerum har funkat väl, bör vara hemma mellan sju och åtta på kvällen.

Kring Kolmården , meddelanden på Displayen; fault, electricity circuit!

Vad kan detta innebära?

Kistalight gör som han brukar göra, strutsmetoden eller varför inte LTG, väl beprövad genom åren, låta tiden gå, verkar funka inga fler meddelanden, passerar Nyköping, nya meddelanden Fault ... nu intensivare, mer LTG, det lugnar ner sig, vi kanske ska stanna till i Sillekrog, röra lite på påkarna, stretcha rumpan. Tjoho fler meddelanden på Displayen på E4 i backen mot OK-macken. Varför har jag inte texten där på svenska, bör väl betyda fel i elkretsarna, svänger av, fullt pådrag i Displayen allt blinkar, lyckas nästan få in vår Peugeot på en P-ruta sedan stopp, kaputt, break-down, total tystnad och inget funkar på vår eminenta vardagsracer!

Tjoho Kistalight inser att det är kört, pudrar näsan (blaskar lite vatten i ansiktet) tar ett andetag, Mimmi undrar om vi inte kan få hjälp på OK, asch de säljer bara korv, men telefonnummer till en bärgare går bra att få!

Bärgare kommer efter en halvtimme, bärgaren visar sig vara en hygglig och duktig tjej, det är säkert remmen till generatorn säger hon.

Det är det. 

Det brukar vara det!

Vi lastar om, Mimmi tar hand om frysväskor och sitt bagage så kommer dottern Evelina och hämtar, Kistalight följer med bilen till verkstad och vidare äventyr i Nyköping.

Vår bärgare som är från Över-Kalix visar sig inte bara vara en hejare på bärgning utan har också koll på övernattning i Nyköping, räknar upp ett antal hotell Clarion, Scandic, Skavsta billigt men en bit från stan och så Nyköpings Vandrarhem vid Nyköpingsån med utsikt över vatten och en historisk plats. Kistalight som är en vandrarhemsnisse, förlorad folkhemssjäl, och medlem i STF väljer förstås en plats med patina, historia och karaktär även om man får bädda sin säng själv. Ett klokt val för den smala plånboken för det kommer att visa sig att försäkringen täcker bara bärgning.

Den omtänksamma bärgaren, tjejen från Kalix, hjälper Kistalight att lossa sina väskor och cykel, kram och sedan märker jag att jag fått lära mig hur man hanterar de band som håller cykeln på plats på sin ställning, två band, ett en trasselsudd (Kistalight) och det andra i en snygg rulle (vår tjej från Kalix) ser jag när jag så småningom ska lassa på cykeln igen.

Vandrarhemsparet Sören och Camilla (omtänksamma) hyr ut rum nr 11, alldeles för stort, till priset av ett enkelrum, med utsikt mot Nyköpingshus, rumsgrannar är ett cyklande par från Italien, mycket trevliga, som har hojat ända från Göteborg i regn och rusk, sådant får en signorina snygga ben av! 

Vad göra en söndagkväll i Nyköping, jo man tar hojen till Hemköp, några kvarter bort i Spelhagen, köper en stor räkmacka, Loka, chips och några bananer sedan blir det av att lyssna på Sommar P1. Tarik Saleh, som berättar om sina filmer, sin kreativa process, Den Arabiska Våren (Changes i Mellanöstern - direkt från Tahrirtorget) och sin självbiografi. Tarik från Bromsten, som nästan skulle kunna ha varit elev på Spånga High (Skolans dag Light eller Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med...) och som målade det kulturskyddade graffittiverket Fascinate Light.

Tarik Saleh som tycker att lärare är det finaste yrke, profession, en människa kan ha, hans far, farfar (lätt avbildad i Boy from Heaven) och mamma var alla lärare som fått kämpa för sin utbildning. 

Miljön på vandrarhemmet är varm; gemensamma utrymmen som kök, samlingsrum med TV, generösa soffor, bokhyllor med tillgänglig litteratur och föremål som appellerar till husets säkert spännande historia, huset är byggt redan 1764. Känslan är mötesplats, folkbildning och hållbar utveckling.

Undrar om inte tiden sprungit förbi oss gamla folkhemsivrare (folkrörelsenissar som gillar vandrarhem)? I dag gäller gigkultur, klippare och managementhuliganer med utförsäljning av skolor och sjukvård på agendan, digitalisering som binder folk till meningslösa sysslor (proletarisering), och dålig löneutveckling för offentlig anställda, till exempel sjuksköterskor och lärare (Mimmi och Kistalight), som numera är pensionärer  med en pension, tjoho, som mest är ett skämt!

 En gigantisk omfördelning i ekonomin som nu har pågått  i ett tiotal år i Europa (världen) och väldigt mycket i Sverige eftersom vi vill vara så fasligt moderna (världens mest moderna land), så kan Kistalight tänka utan att vara allt för dyster (glad att vara den jag är) en söndagskväll när man tittar ut genom fönstret på en upplyst fasad med spotlights på Nyköpings Hus.

Marknad och utförsäljning, ett Gästabud i moderniteten!

 

To be continued ... with Nyköping Gästabud Light II

© Thommy Sjöberg

Vi Syns i Båstad Light

Kistalight leker tennis mellan baslinjerna på Böda Sands hardcourt-bana med Ludde (barnbarn) från sommaren 2023 Bild Erik Ottersgård

 

Ser ni bollen? Svår backhand på gång, bild 1 och en riktig lobb, bild 2, Ludde leverar och tycker det är jättekul att lira tennis med morfar. Spelet går till så att morfar har en korg med bollar, först lirar vi närspel, det gäller att få bollen över nätet så många gånger som möjligt (hålla i bollen), sedan står vi en bit ifrån nätet, håller i bollen, räknar, så många slag som möjligt, sedan övar vi slag. Morfar slår över bollen och vi kör omväxlande fore och backhand och försök till en och annan smash  blir mest volley. Ludde visar ett härligt humör och energi i tillslagen och vi har riktigt kul på banan och spelet slutar lite som det börjar med närspel framme vid nätet. Hej och hå det gäller att få bollen över nätet så många gånger som möjligt. Livet är det som pågår mellan baslinjerna!

Kistalights tennissommar blev inte som tänkt, min anmälan till Aspö Open hamnade, i digitalt strul och kom bort, klart det går att ordna muntligt, men vi drar tillbaka vår ansökan, ingen god karma med dålig början. Tur var det för sedan drabbades vi av halsont som blev hosta som även medför att vi missar årets stämma i Enerums Samfällighet och årets trädgårdsfest. Vem vill sitta och hosta på ett årsmöte eller fest i postcoronatider på äldre (80+) medlemmar. Vi får ta nya tag med stämma, trädgårdsfest och Aspö Open nästa sommar!

Kul dag på Böda Sand tenniscourt med Ludde och Erik, game set match ändar i digitalt strul med parkeringen, Kistalights app behöver förnyas, fotoövervakningen, Securitas, fungerar men det gör inte betalningen (går helt enkelt inte). Vänlig dam på firman hjälper till och fixar det hela!

Kul, kul, kul leka tennis, flera bollar i luften, kolla bilden, blir sedan mer halsont, en vända till, som blir djup hosta, feber och besök på Löttorps Vårdcentral, visar sig vara virus, envis sådan! Rådet är att vila, ta det lugnt, ha tålamod och vänta ut infektionen (eländet)  säger den unga doktorn som verkar vara ungefär lika gammal (kul) som Kistalights gamla elever från Spånga High.

Bucketlist tennis Kistalight, Dreams ...

Drömmer du om att spela tennis i Båstad kan du som mogen spelare delta i veteran-SM i tennis? Kistalight har anmält sig till årets tävling (övermod) HS veteran 75 i slutet på juli med resa över Småland med Mimmi (Byxelkrok till Båstad 37 mil) med stopp i Ljungby för att gå på Ljungbergmuseet, faktiskt tänkte vi oss också ett stopp i Eriksmåla för att kolla in inspelningsmiljöerna kring Lasse Hallströms Mitt liv som hund - Light, alltså kultur och tennis i skön kombo. Ljungbergsmuseet har Pontus Ljungberg (son till Sven) ritat och är en spännande skapelse i Ljungby liggande vid Lagan centralt i staden. Sonen Pontus har vi besökt på Norra Öland när det var Öppna Ateljéer Light med Åkerbokonstnärerna även där hade han byggt och ritat en charmig liten ateljé inte långt från faderns sommarställe vid Alvedsjö bodar. Nåja just i år blir allt inställt, cancelled, wo på grund av halsont feber, som blir hosta. Vi får ta nya tag nästa sommar!

Drömmer du om att besöka Wimbledon som åskådare, världens mest anrika tennisturnering, och hopplöst svårt att få tag i biljetter, men Kistalight har ett lågpris Light alternativ. Ta en billig charter, alternativt lågprisflyg till London, checka in på lämpligt hotell, ta pendeln ut till den klassiska anläggningen, tar ca 40 minuter från centrala London, lös en dagbiljett till Henman Hill med storbildsskärm. Här kan du som en real tennisfan hänga några dagar; picknicka (jordgubbar och champagne) och umgås med brittiska entusiaster och uppleva hur bara engelsmän kan fira ett stort event som Wimbledon, se även Drivkraft Light och Grattis Simona Halep Wimbledon Light. Hm ... hm följer Mimmi med på ett sådant jippo?

Drömmer du om att hitta en riktig turnering för gräsrötter inom tennisen? Kistalight har svaret, Aspö Open, i Blekinge skärgård 25 minuter med vägfärja från Karlskrona där kan du delta i den svåraste av racketsporter!

 Här från Aspö Light och lite grustennis, Gårdagens upptäckt av två gröna tennisbanor för mig runt på Aspös tajta vägar, svårt att mötas i trafiken, med stenmurar istället för dikesrenar, hel del välmående bebyggelse skymtar förbi,  volvobilar, hästskjutsar, släpvagnar och fritidsbåtar står uppallade på präktiga villatomter, på andra sidan ön Aspö tegelkyrka i nygotisk stil,  innan jag mitt på ön hittar fram till våra tennisbanor. Matchboll (Ball de match)... vid de gröna tennisbanorna, någon form av målad hardcourt (asfalt), där träffar jag far och son som leker med bollen. De berättar att man kan hyra banan för 25 kr timmen genom att boka tid på schema vid banan och köpa bongar på ICA Aspö som bekräftar hyran. Dessutom måste en av spelarna vara medlem i Aspö TK. Medlemsavgiften i Aspö TK är 25 kr/år för barn och 100 kr/år för familj. 

Varje år i juli anordnas tennisskola och Aspö Open med tävlingar i 16 olika klasser. Både skolan och tävlingarna är mycket populära bland föreningens 300 medlemmar. Klubbens mål är att verka för ett bestående intresse för tennis i alla åldrar och för att skapa en social kontaktyta (kitt) mellan äldre och yngre och mellan öbor och sommargäster.

Slarvar du med din backhand, volley eller forehand i tennis straffar sig det direkt!
Wow alltså (game, set and match) för turnering på Aspö TK tennisbanor och Kistalight undrar om jag inte här hittat några skärvor av den svenska tennisens rötter!
Vill du bli elit och spela pang-pang tennis är det förstås andra tävlingar som gäller och visst är det kul med gräsrotstennis om än på en grön asfaltsbana säger Kistalight som deltagit i Aspö Open både 2018 och 2022, se Aspö Light - Vandrarhem, Världsarv och lite Asfalt och Färjeläge Light, Aspö Open 2022 båda bloggarna väl så långa bitar med kombon tennis och kultur.

Trevlig läsning!

Drömmer du om att spela tennis på dagtid och leka tennis med dina barnbarn går det naturligtvis utmärkt för en gammal pensionär, men det kan vara svårt att hitta tider runt om i Stockholms i tennishallar. Spela tennis på dagtid i olika grupper för pensionärer går förstås också utmärkt säger Kistalight som har förtvivlat svårt att släppa sitt gruppspel på kvällarna där deltagarna oftast är betydligt yngre än en sextiofem-plussare på 75 bast, det kan bli åldersspann på både 30, 40 och till med 50 år, hej och hå - forty love

© Thommy Sjöberg

Alcaline Konsert Jane Birkin in Memorian

Jane Birkin pays tribute to Serge Gainsbourg onstage at Le Trianon in Paris. Accompanied by the Lamoureux Orchestra directed by Didier Benetti, she brings us her own take on Serge Gainsbourg´s melodies with poetic arrangements by Nobuyuki Nakajima.
Directed by: Thierry Teston (France, 2017)

Kistalight fortsätter att upptäcka Jane Birkin och inser vilken fin artist hon är och hur älskad hon är av fransmännen, speciellt Parisarna och vilken förebild hon är för vilken chic Parisienne som helst.

I konserten Alcaline tolkar Jane sin gamle livspartner Serge Gainsbourg visskatt. Det är överraskande lågmält, lyriskt, mjuka melodislingor med mycket vemod och melankoli. Det låter rent av som en tolkning av nordiska visor i en allt för kort sommar, kryddat med en ton av Janes och Serges fria 70-tal som omsusat kärlekspar på passionens snåriga stigar.

Kistalight kommer även att tänka på Sven Bertil Taube och hans sista konserter! (Kistalight minns Sven Bertil)

Kan Sven Bertil ha inspirerats av musan Jane?

Samma vita skjorta, säkert mycket exklusiv, kragen lite uppfälld, moderiktiga herrbyxor, märkesjeans, eleganta skor, bohemisk apparition, enkel elegans, ödmjuk och ett värdigt uttryck när han tolkar sin pappa Everts sångbok i en nordisk vistradition uppblandat med franska chansons och argentinska tangopärlor. Sven Bertil formades dessutom även han av franska visor, kabaréer och sina vänner Lars Forsell, Olle Adolphsson och Beppe Wolgers som vurmade för allt franskt. 

Bar inte också Lars Nittve en liknande enkel kreation, skjorta, jeans och blanka skor när han höll sina lysande föreläsningar och genomgångar av modernt måleri för Moderna Muséets Vänner eller på pressvisningar. (se Nostalgia Light)

 Något som inspirerade Kistalight så att han när han gick på kalas hos rik kusin som hade bjudning och det gavs pianokonsert (av en annan kusin) på Moderna bar han sin finaste märkesskjorta. Vilket var helt fel klädkod i det sammanhanget bland alla kavajer och slipsar hos den manliga delen bland alla vänner, släktingar, artister, rika från affärsvärlden och övriga som gärna drack Champagne (äkta), åt snitsiga snittar, gillade klassisk musik och tyckte om att umgås på eftermiddagen. 

Gratis är gott!

Jane Birkin verkar i en fransk kabaretradition; fasligt litterär med sångerna av Serge Gainsbourg som alluderar både till Jacques Prevert och Verlaine, musikaliskt med franska chansons, där finns toner, melodislingor från både Grieg, Brahms och självaste Chopin i balladen  Jane B.

 Fantastisk fin och värdig föreställning i Jane Birkins ödmjuka anda med Serge Gainsbourgs musik och milt provokative väsen vilande över föreställningen. Betyg Fem artikulära Jane B med brittisk accent av fem!

Låtlista och gästmusiker, manliga, finns i konsertens eftertexter.  

Kistalight Jane Birkinfan said...
Jane Birkin var inte en sexikon som Brigitte Bardot, Bardot, eller feslig komedienne med runda former som Marilyn Monroe eller värsta bysten som Anita Ekberg med bad i Fontana di Trevi.
Visst stönade hon med sin partner Serge Gainsbourg, spelade i ett antal filmer med mycket hud, lite tyg (naket) och sex.

Ändå blev hon med sin mångsidighet; modell, skådis, vissångerska, och så småningom även poet med komponerande av egna sånger och deltagande i olika konstkoncept en kreatör för Bobos (bohemian bourgeoise).

Med sin rymliga Hermesväska, sina kreativa döttrar,

 så var Jane Birkin sin alldeles egna rörelse och uppskattad av det franska kulturetablissemanget i Paris.
Långa ben och korta (mini) kjolar fransk look om än från London, in the sixties!

Visst kunde hon vara den där lite äldre tjejen som gick i tredje ring på latinlinjen och försökte se ut som Francoise Hardy. En fransk vissångerska med gitarr, klippande ögonfransar, long legs och vän röst som Kistalight svärmade för i sin ungdom när det begav sig, comment te dire adieau!

Viv Jane Birkin - Vila i Frid

Från Jane Birkins begravning i kyrkan La Saint-Roch i Paris 1:th arrondisment! Döttrarna Lou Doillon och Charlotte Gainsbourg håller tal, deras familjer med massor av artistiska förmågor är där. Paris bohemian bourgeoise, Bobos anländer, företrädesvis utan slips (och begravningsofficianterna som bär slips) är där. Kultureliten med deras minister är där, presidentfru Brigitte Macron, stora skådespelare som Catherine Denevue, Isabelle Hüppert och Charlotte Rampling är där, kort sagt den kreativa klassen  bobos är där, en elit i republikens Frankrike. Frankrike som begraver sina stora författare, filmregissörer, modeskapare, konstnärer, chanteuses och kulturprofiler med pompa och ståt. Alla fans kring kyrkan är där och minns Jane B med glädje, applåder, sång och skyltar.

Fina tal av döttrarna Charlotte och Lou nu får de fylla mamma Janes Hermesbag med kreativa grejer, nya visor och smarta kreationer.

© Thommy Sjöberg