Modernism, Bygglåda för Byråkrati och Ungdomliga Val

 

Modernism, Bygglåda för Byråkrati och Ungdomliga Val

Ever since I was eight or nine. 
I´ve been standing on the shoreline (Broder Daniel, tolkning Anna Ternhielm)

Skymtade man inte ljuset så där i slutet av den drygt hundra meter långa korridoren? Kistalight som målare på kvarter Garnisonen sommaren 1971. Bild Wikipedia

Vi kikar på Politikbyrån 9 0ktober, Mimmi och Kistalight, det handlar om elefanternas kyrkogård, en avlastningens plats för högre tjänstemän i statens tjänst (Anna Kinberg Batra m fl) som har fått sparken av sin uppdragsgivare Regeringen och sätts på särskild plats. Ett ställe där deras trygghets- fallskärmar faller ut, bibehållen lön, men vad gör de egentligen? Till vår häpnad (förtjusning) upptäcker vi att de placeras i en korridor på Kvarter Garnisonen på Karlavägen Östermalm i Stockholm. Om en sådan korridor vet vi något om att berätta på Kistalight.

Om jag hade pengar eller om jag hade en fallskärm!

 Ya ha deedle deedle bubba bubba deedle deedle dum ... 

Strukturalism Light

Intressant artikel sommaren 2009 i Svd av Elisabeth Andersson om kvarter Garnisonen på Karlavägen Östermalm i Stockholm. Då 1971 när det byggdes för statliga verk gällde modernism som idé.  Det var en bygglåda för kontor, djärva färgval och experiment med former för institutioner som FOA, SCB, SÖ, Social och Byggnadsstyrelsen och deras snidare som skulle vara en byråkratis stolta regatta i folkhemmet. Här skulle 5 000 tjänstemän  inrymmas i det dagliga arbetet med regler, förordningar och föreskrifter för våra medborgares väl och ve i hur man bör leva. 

Faktiskt så många så att man fick införa flextid!
För att alla resenärer skulle kunna få plats med tunnelbanan till T-station Karlaplan varje morgon och för att Garnisonens medarbetare skulle kunna ta nya nappatag varje dag med byråkratin. I den gigantiska byggnaden fick våra byråkrater befästa vad som är rätt och fel i  en komplicerad värld, allt i ett arbete med rörlig arbetstid.  

        

Kafka hade heller inte så kul på sin tid i byråkratin!

Under några månaders sommar knegande som målare på bygget Garnisonen, kom Kistalight att fatta om inte livsavgörande beslut så i alla fall viktiga val för sin framtid. 

Här gällde det att fortsätta sina studier.
Det var sommaren 1971 som Kistalight jobbade där som målare.

Hade inte en aning då om att nyckelord för bygget var kommunikation och flexibilitet.
Hur som helst här skapades då en 350 meter lång byggnad med flyttbara moduler och möjlighet till förändring (strukturalism) i kontorsmiljöerna.

Garnisonen var när den stod klart norra Europas största kontorshus och Stockholms längsta byggnad och arkitekten hette Tage Hertzell. Garnisonen i fågelperspektiv. Bild Wikipedia

Kistalight som vagt drömde om att bli arkitekt (hade t o m sökt utbildningen och stod på reservplats men mest handlade det om en romantisk konstnärsdröm och kanske omedvetet om att bearbeta, komma underfund med, en knepig barn och ungdom) hade då ingen aning om idéerna bakom bygget.

 Målarlaget bestod av cirka 25 gubbar. Många var från Dalarna och en grupp med lagbasen i spetsen var från Hälsingland och veckopendlade. Kistalight hamnade i lag med en annan ung kille som jag tror hette Klas-Göran.
Vi var yngst.
Vi var sist anställda och vi var bara sommarjobbare.
Uppdrag att måla ett litet rör bakom en betongpelare, trångt, och en bit rör bakom det redan målade elementet som fanns i alla rum. För övrigt var alla delar klara - så kallade färdiga moduler. Varje morgon, klockan sju, en lång korridor med hundratals rum! 

Gillade alltid energin när målarna körde igång varje dag med att hämta färg och verktyg i vår målarbod. Utrustning en burk färg med handtag och en burk med två elementpenslar och en lackpensel, möjligen hade vi också en spegel för att kolla att det kom färg bakom rören. Klädsel målarbrallor och T-shirt, på knäna tejpade skumgummiplattor.

Sedan så var det bara att köra på.
Skymtade man inte ljuset varje dag så där i slutet av den drygt hundra meter långa korridoren?

 Vi tog var sin sida Kistalight och Klas-Göran. 

På kvällen var ytterligare en korridor slutförd och hm…hm.
Ljuset i tunneln!
Skönt att det var studier som gällde till hösten. 

Om strukturalism som idé hos byggnadsstyrelsen och andra modefilosofier hade vi inte en susning!

Trots allt fanns det en viss arbetsrotation med målaruppgifterna på kvarter Garnisonen. Korridorjobbet med rörbitarna roterade men några veckor blev det och kanske en månad. Andra uppgifter kunde vara, Kistalight ersatte sjuk kille, i spruttältet och sprutmålade element och blev färgförgiftad. 

Entré där Kistalight har varit med och målat både 1971 och -72 med slutfinishen. Bild Wikipedia

Faktiskt kom jag att extrajobba under hösten 71 på Garnisonen, målade rör i källaren, och under sommaren 1972 var jag med på slutfinishen, målarbättringar på bygget, kompletteringar,  - ej arbetslag då. Bättringar som aldrig tycktes bli klara när inte ackordspiskan ven.

Dialog:
Jag kan jobba över! (Kistalight)
Kan du inte börja med att jobba heltid! Vaken och i och för sig riktigt bussig verkmästare (Ove Vestlund) som hade koll på att Kistalight gärna hade en akademisk kvart, pionjär med flextid, mest varje morgon. Verkmästaren som grejade fina bättringsjobben för Kistalight och oroade sig för att slutfinishen aldrig blev klar skickade till slut en gubbe till för att få till det. Verkmästar-Ove tyckte Kistalight var aningen komplicerad med sina ambitioner att studera och som han sa.
Jag har enkla gubbar från landet här i mitt lag som inte vet av något annat än att knega på dagen lång än att fundera över frågor om almar i Kungsträdgården och rockfester på Gärdet.
Komplicerad tänkte Kistalight!
Vem tar inte chansen att se ljuset i form av lite studier när man har klarat av en drygt hundra meter lång korridor varje dag där en liten bit rör ska målas.
Bakom en trång betongpelare.

© Thommy Sjöberg