Till Minne av Emerich Roth

Tack Emerich, Vila i Frid

 Prisutdelning, Skolornas Fredspris, på Fryshuset Kistalight/Thompa till vänster, plus elever och utbildningsminister Ingegerd Wärnersson - hade utdelningen varit några år senare så hade kronprinsessan Victoria delat ut priset! Då hade Mimmi blivit mycket stolt och absolut varit med vid ceremonin, fotograferat och applåderat. Bild  Kistalight Thommy Sjöberg 

I dag minns vi Emerich Roth som gått ur tiden f 1924, 97 år gammal, bara några dagar innan minnesdagen för befrielsen från Förintelsen som har sin speciella högtidsdag den 27 januari, datumet då döds och koncentrationslägret Auschwitz befriades av sovjetiska trupper.

Mobbing, förföljelse eller kränkning är gigantiska gissel för vår tid. Två av 1900-talets statsbärande ideologier nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjet sysslade med mobbing som instrument för att genomföra sin politik och upprätthålla sin makt. Den ena nyttjade rasideologi och den andra kommunism (marxism-leninism som den rätta läran) för att utöva förtryck. Två rörelser med i grunden sekteristiska drag begick grymheter som det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå med mänskliga ögon. Kanske ska de ses just i ljuset av en sekterism som upphöjts till statsbärande ondska för att kunna förstås. Etablera sig kunde de göra i kraft av dåliga tider, populistisk politik och svaga demokratier.

På Yad Vashem museet i Jerusalem kan man ta del av forskning som rör Förintelsen. Bakom 1900-talets historia med Förintelsen och Gulag fanns de enskilda människorna.
Emerich Roth var en av dem.
Hans öde kan man läsa om nedan och på Emerich Roth Levande Historia

Emerich Roth
Första gången jag lyssnade på hans levnadshistoria var med en nia i aulan på Spånga gymnasium. Vår man som berättade en del av 1900-talets onda historia var Emerich Roth, judisk överlevande från nazismens koncentrationsläger och Förintelsen, som vittne åker han runt i skolorna och undervisar och ympar in motgift mot rasism och enkla politiska lösningar som har sin grund i rasism och allmänna fördomar.
Emerich växte upp Tjeckoslovakien i det som varit den gamla habsburgska dubbelmonarkin Österrike–Ungern i en landsdel som i dag efter kommunismens fall ligger i Ukraina. Före nazismens ockupation under 1940-talet var de här landsdelarna mångkulturella. Här blandades språk, folk och religioner. Nazismen med sin raslära och med sina rötter i hat, ondska, dunkla besvärjelser, missriktad nationalism och revanschism skulle för alltid förändra den bilden av ett Centraleuropa från sekelskiftet.
- Kärleken säger Emerich är den motkraft som kan göra sig gällande mot psykopater och onda ideologier.
Emerich ser ledande nazister som psykopater som saknar all förmåga till inlevelse och medkänsla, empati, deras bränsle är hat, missnöje och att det alltid är andras fel, andra är då en identifierbar grupp, ofta judar, när det finns problem i samhället.
Däremot ser Emerich en möjlighet att hjälpa värstingar. De är bara symptom på att något gått snett i deras uppväxt och de är inte psykopater i sig. Emerich har framgångsrikt arbetat med unga värstingar och vid ett tillfälle när han är i skolan med sitt program är Patrik med. Patrik har en lång historia med droger, våld och kriminalitet som han under Emerichs handledning lyckats komma bort från och vända till något positivt något som han förmedlar när han deltar i föreläsningar tillsammans med Emerich.
 Kan inte humorn vara ett medel i kampen mot rasism och nazism. Tar inte filmer som Chaplins Diktatorn och Livet är underbart udden av uppblåsta och pompösa typer som Hitler och Mussolini frågar jag Emerich?
Reaktionen på frågan blir häftig och jag överraskas av intensiteten i svaret.
 De var alla obotliga psykopater och för dem fanns ingen bot vare sig med humor eller med andra medel säger Emerich.
För första gången i mitt liv inser jag från min horisont att ondskan existerar och inte alltid är behandlingsbar med välvilliga svenska skolplaner, livskunskap som ämne och goda samtal som modell. Men att kämpa emot den det kan man och det måste man och vem har inte rätt att bli upprörd över humoristiska bidrag om nazism än Emerich Roth överlevande från Förintelsen.
Från sina många föreläsningar och böcker han har skrivit och som han använder i sin kamp mot rasism har Emerich under många år samlat honoraren till en fond!
 Från fonden delas varje år ut ett Skolornas fredspris och det anordnas seminarier. Undertecknad fick med bidraget på de följande sidorna (To be continued) ett år ett litet hederspris från denna fond som delades ut på Fryshuset i Stockholm av utbildningsminister Ingegerd Wärnersson.
En blygsam berättelse som kan läsas nedan!

Varför inte sluta arbetsveckan med en gammal prisbelönt artikel (Fryshuset). Kan kännas bra när Kistaskrapan står i decemberdis, man är mör (utschasad) på jobbet, katten har varit hos veterinären och bilen ska på på ombesiktning.

Skolans viktigaste ämne 

Spånga gymnasiums högstadium, temadag för årskurs 9 i millenniets sista skälvande månad.
Ämne? Diskutera, skapa en dialog, kring etniska och sociala skillnader med hjälp av föredrag, film och värderingsövningar.
Bakgrunden är att det förekommit rasistiska tillmälen på skolan och att ett gäng killar som inte tillhör skolan kommit för att som det heter göra upp. Ett besök som slutade med att en elev helt oprovocerat utsattes för misshandel, näsbenet avslaget. Spånga gymnasium har annars de senaste åren varit förskonade från den här typen av allvarliga uppgörelser. Tvärtom, även om det inte varit en helt integrerad skola, vilken skola är det med identitetssökande ungdomar? Så har Spånga i det stora hela varit en skola med mjuk framtoning med elever från de flesta av världens hörn.
Skolans läge är även intressant där det ligger som en liten villaö mellan betongarkipelagen på södra Järvafältet och förortsfrustrationernas radhustundra i Hässelby och Vällingby. Kärnan av elever kommer ju från solhemsområdet i Spånga och de får kanske oförtjänt agera symbolen för det svenska etablerade samhället. Det hör även till saken att det under sommaren och hösten förekommit en hel del personrån av framförallt mobiltelefoner i trakterna kring Spånga station. Offren är oftast ungdomar från området och förövarna är oftast ungdomar med s.k. invandrarbakgrund. Denna "heta potatis" skall alltså lärare, poliser och vuxna hantera så att inte ungdomarna hemfaller åt rasism och enkla lösningar. Naturligtvis är inte alla ungdomar med invandrarbakgrund potentiella mobilrånare men det är inte alltid självklart enkelt att förklara för en kränkt rånad kille eller tjej från Solhem.
Värderingsövningarna tar fäste i begreppen respekt och tolerans:
Nog med exempel. RESPEKT detta slitna och missbrukade begrepp i ungdomsvärlden
gavs en enkel och tydlig innebörd. Det är frågan om aktning, hänsyn och vördnad, kan även vara fruktan men är då inget som leder framåt i mänskliga kontakter.
TOLERANT är man när man visar fördragsamhet, tolerans, överseende med, tillåter och faktiskt visar tålamod. Ironiskt nog trodde flera elever att tolerant är lika med att man tål mycket. Ett exempel kunde vara att lärare är toleranta människor eftersom de tål så mycket.
En viktig distinktion här är att jag, diskussionsledaren, respekterar alla men tolererar inte vilka åsikter och vilka handlingar som helst t ex rasism och våld.
Värderingsövningarna genomfördes med ca tio deltagare i varje grupp (idealet var åtta stycken) under två timmar. De bestod av en linjeövningar; vad tycker du bäst om etc. rangordningsexempel; vem får jobbet. En bussövning där eleverna fick välja placering i en buss med ett antal olika medpassagerare. En fyra hörnövning som även kunde utföras som rangordningsexempel: Hur skulle du vilja bli behandlad om du kom till ett främmande land som flykting.
Linjeövning; oskyldiga argument som är grönt den vackraste färgen varvas med ska vem som helst få köpa hus i Sverige och ska det tillåtas moskébyggen. Svaren ger i mitt tycke något överraskande resultat. Kille för dagen iklädd t-shirt med Sverigeflagga, här kallad nationalisten, flaggan retar inom parentes sagt ett antal kvinnliga lärare under dagen, och en punkare och övriga visar här förbluffande samstämmighet i sina val: Tummen ned för moskébygge men inga invändningar mot husköp för icke svenskar. Punkaren som på sin fritid även fungerar som konfirmationsledare får frågan om han inte tycker att tolerans är viktigt i all religionsutövning.
- All religion ska ifrågasättas och kritiseras om man är en punkare tycker han.
Passagerare på buss; att välja medresenär. Typer att välja på: Äldre svensk onykter man, onykter kvinna, skinhead i 20-årsåldern, punktjej i 15-årsåldern, tatuerad yngling, mamma med ett barn i knät, pensionärsdam med liten hund, svart man med rastaflätor, pensionärsfarbror med käpp, muslimsk kvinna med sjal, kille med Downs syndrom och tjej i 20-årsåldern.
Eleverna får en egen bricka och en busskiss där de olika typerna är placerade. Uppgiften är sedan att välja var man sätter sig. Uppgiften kan göras i flera omgångar, först i halva grupper, sedan i hel grupp.
Sämst status alla kategorier har svensk onykter man honom vill absolut ingen sätta sig vid. Sedan varierar det en hel del. Några mindre elever väljer mamma med barn i knät, punkaren känner sig inte främmande för att sätta sig bredvid skinheads, några flickor tycker det verkar spännande med muslimsk kvinna med sjal. En kille med latinamerikansk bakgrund skulle gärna sätta sig bredvid pensionärsdamen..
- Du Thommy jag gillar gamla tanter men jag har lite mörkt hår och det kan oroa och då får jag höra massa saker som jag helst vill slippa höra och som gör mig ledsen. - Nej jag väljer istället svart man med rastaflätor för jag är även fan av Bob Marley.
Bussövningen är bra för här har man chansen och få syn på eleverna, liksom att de får lära känna varandra, motverkar ju på sitt sätt, i all enkelhet, fördomar, och rasism.
Hur skulle du vilja bli behandlad som flykting utföll utan överraskningar och hög status hade utbildningsmöjligheter, rent vatten och hygien (miljömedvetande) och inte bli diskriminerad som svensk. Det senare ger en viss fingervisning om att diskriminering förekommer även i vårt samhälle.
Vem får jobbet? Och lika rättigheter Värderingsövningar där eleverna med överraskande stor samstämmighet har klart för sig det finmaskiga nät av trådar som vävs och styrs av våra fördomar , revirtänkande och för den delen vanligt egoistiskt gruppbeteende när det gäller tillsättningen av ett arbete. Och där även nationellt ursprung går före utbildning och kompetens. Helst bör man inte vara ensamstående småbarnsförälder, ej rullstolsbunden, pollenallergiker, f.d. fängelsekund, öppet homosexuell, kollektivist och aktiv i miljörörelsen, eller för den delen invandrare från något icke västinriktat land för att få ett eftersökt arbete. En begränsad arbetsmarknad och där de attraktiva utbildningsmöjligheterna oftast bara är möjliga för ett privilegierat fåtal skapar spänningar i samhället. Just att eleverna verkar så medvetna om de här frågorna var för mig den stora överraskningen under temadagen Insikten formar sig till en tanke:
- Viktigt att lyssna och ta ungdomarna på allvar, ofta är de rätt ute!
Avslutningsvis gäller, tror jag, att när det är konflikter på en skola i dag gäller det att använda en stor portion förnuft. Ofta har ju eleverna olika etnisk bakgrund, men konflikter kan ju mer vara av typen ungdomligt strul än uttryck för rasism. Samtidigt finns det alltid behov hos en tonåring att höra till; man väljer en grupp, man vill ha en förståelig världsbild (svart och vit) och man vill ha enkla lösningar och inte minst: Man är i opposition mot vuxenvärlden. Det senare kan ju även innebära en lockelse om det är en förbjuden och fördömd organisation.
Vi vuxna i skolan (lärare och annan personal) måste dock, tycker jag, jobba tålmodigt, långsiktigt, nyanserat, undvika enkla lösningar. Kort sagt uppträda vuxet med medkännande demokratiska värderingar. Uttrycket måste vara resonerande, dialog istället för brasklappar, kunskap istället för fördomar. Många sociologer i dag anser ju att rasismen kommer att vara ett av de stora samhällsproblemen i Europa under 2000-talet.

Ett litet anspråkslöst förslag att arbeta med de problemen kan vara värderingsövningar. Konkreta, lätta att arbeta med, kräver inga stora apparater, skapar kontakt, ger möjlighet att lära känna eleverna, kan ingå i temadagar och under vanliga lektioner. Se där några möjliga uppgifter med värderingsövningar. Vi lär oss och får övning i att respektera varandra men att vi inte tolererar vilka åsikter och vilka handlingar som helst som t ex rasism och våld.
©Thommy Sjöberg


Tips Källor

Litteratur: Födda fria kompendium med värderingsövningar utgivet av Amnesty
Internationell, MOD, Röda korset och Utbildningsradion (UR)
”MOD” (Mångfald och Dialog) kompendium med instruktioner och
värderingsövningar utgivet av SKR, SKS, KFUK/KFUM m.fl.
Emerich Roth Jude, En berättelse om kärlek och hat och vägen till ett nytt liv
Emerich Roth Varför just han, och vägen ut ur hatet
Emerich Roth Emerich är mitt namn