Varför är det så få lärare som skriver i skoldebatten?
Kistalight skriver traditionsenligt en blogg på Nationaldagen. Vad passar väl inte bättre då än en bit om den svenska grundskolan. Ett flaggskepp som en del av berättelsen om det moderna Sverige!
Kistalight som är så gammal att han hunnit med både folkskola, enhetsskola och slutligen grundskola, tog aldrig gammaldags studenten, men väl en gymnasiekompetens på naturvetenskaplig linje på Norra Latin.
Dock utan att åka runt och tjoa på ett bilflak!
De traditionerna kom senare!
Kistalight som en första generationens student och för den delen akademiker även om vi ungdomen hann med att gå i målarlära.
Alltså är vi en produkt av reformer inom svenska utbildningsväsendet.
Kunskapsnivån sjunker i Sverige sett ur internationella mätningar som PISA - undersökningen med flera och svenska elever halkar efter sina kamrater i många länder.
Vad beror det på och är det verkligen så?
Antagligen har svenska elever aldrig skrivit så mycket som i dag. Bara det att det inte riktigt är i skolans regi (de rackarna!) och att de inte skriver som vi vuxna vill. Det mailas, messas, skrivs på Facebook och i andra sociala medier.
Aldrig har svenska elever haft så goda kunskaper i engelska via PC-spel, media, populärkultur, fanfiction och bloggar. Det pågår en digital revolution och globaliseringen är ständigt närvarande med både invandring och internationella kontakter.
Vad sysslar då skolan med?
Klart att det finns bra lärare och skolor med förmåga att variera undervisningen och med lärare som goda exempel på förmåga att kommunicera kring lärandet. Ge feedback, skapa gott arbetsklimat och fixa en god stämning och faktiskt kunna förklara vad undervisningen går ut på.
Schysta metakognitiva strategier nog förekommer det – sic!
Nog om detta! Nu en liten detalj från hemma ”på våran” gata!
När Kistalight började på Solhem high 1989 för drygt 20 år sedan var skolbyggnaden organiserad på ett annat sätt än i dag. I mitten av byggnaden, centralt, fanns skolledningen, rektorer och elevexpedition plus plats för skolans lärare i ett personalrum och i ett bibliotek. Biblioteket var fyllt med pedagogisk litteratur, där fanns arbetsplatser (skrivbord) och ett långt konferensbord med vackra stolar och gott om utrymme för möten. I hörnan hängde en tjusig tavla av Sigrid Hjerten som senare måste flyttas av tekniska försäkringsskäl.
I dag är huvudbyggnaden en plats för administration och ekonomi här sitter rektorerna förstås, intendenten som är ansvarig för ekonomin, kontorspersonalen, konsulenterna - SYV för både högstadiet och gymnasiet. Ingen vet vart lärarbiblioteket tagit vägen?
Behövs det?
Lärarna då?
Behövs dom?
Ja de är förflyttade till olika arbetslagsrum i skolans ytterbyggnader där de är placerade med sina datorer från Volvo IT.
Här får de mest sitta och fylla i olika utvärderingar, svara på och läsa e-mail, bekräfta omvärlden och varandra med hjälp av konferenser.
Hitta en plats i kalendern för detta, sköta om sin digitala profil i Fronter (hög frekvens är bra för löneutvecklingen) fylla i frånvaro och skriva omdömen i Skola 24.
Formulera åtgärdsprogram för elever som inte klarar godkänt, skriva protokoll för APT eller olika grupper som vi deltar i.
Kistalight som är aktiv i elevrådet producerar om vi följer riktlinjerna 1000 protokoll per läsår.
Enligt följande 12 klasser, blir 24 mentorsgrupper är lika med lika många protokoll i veckan till varje mentorsmöte blir 100 i månaden och på 10 månader blir det tusen protokoll!
Mumma för framtida skolforskning!
Klart att det är ont om lärare i skoldebatten.
Vi pysslar med vår administration.
Undervisning är det som pågår medan vi sysslar med annat!
Har du rättat proven?
Pratat med någon elev?
Förberett lektionen eller fördjupat dig i något ämne?
Förresten var tog egentligen lärarbiblioteket vägen?
PS Basil Luxemburg vår knarrige gamla huskatt (revolutionär från 68) said:
Politiska system, byråkratier, som producerat mängder av dokument gör det naturligtvis för att kunna kontrollera sina medborgare. Medborgarna själva levererar för att hålla ryggen fri.
Vilka politiska system skaffar sig gigantiska arkiv kan man fråga sig?
Vi prövar några namn från vår relativt moderna historia!
Stasi, KGB och Nazi-Tyskland - känns de bekanta?
Man kan bli mörkrädd för mindre!
Andra bloggar om Kista Andra bloggar om skolan, Andra bloggar om pedagogik
Tidigare bloggar fån Kistalight på Nationaldagen
Nationaldagen 6 juni 2005
Fifty-love 6 juni 2006
Hoa på nationaldagen 6 juni 2007
6 juni - inte bara nationaldag 6 juni 2008
Nationaldag Light 6 juni 2009
Kaffetår, nationaldag och den svenska ensamheten 6 juni 2010
©Thommy Sjöberg
Sedan biten ovan skrevs har skolan, Spånga grundskola, bytt ut skola 24 mot Skolwebben och Fronter har fått allt mindre betydelse.
ReplyDeleteFronter som är en tungrodd ej fungerande skapelse för skolvärlden.
Antagligen ej gjord av lärare och absolut inte för lärare och skolans praktiska värld aj...aj!
F har säkert snott många lärartimmar, energi, från förberedelser och undervisande!
Från artikel i DN 20/10 11 av Ann Heberlein Blir du synlig lilla vän?
ReplyDeleteOm vad akademiker gör när studenterna gått hem! Kan lika väl gälla lärare - kistalights kurs!
Åsbrink ger mothugg i en text (13/10) där hon lite syrligt undrar vad akademiker egentligen gör när studenterna gått hem och ljuset släckts i föreläsningssalarna.
Det kan jag berätta. Förutom undervisning ägnar sig universitetsanställda lektorer och professorer i allt högre utsträckning åt administration.
Vi drunknar i utvärderingar, rapporter, kursplaner och ständigt nya riktlinjer från Högskoleverket. Studenterna utvärderar oss, vi utvärderar dem, läraren utvärderar sin egen insats, utvärderingarna utvärderas, skickas till högre instans, återkommer, korrigeras, utvärderas, fastslås.
Och så vidare. Arbetet som universitetslärare oavsett om man har titel doktor, docent eller professor blir alltmer sisyfosartat.
- Det tar aldrig slut.
Och det är ungefär lika meningsfullt som att rulla den där stenen uppför kullen bara för att släppa ned den igen när man nått krönet, ety högskoleverket med högsta sannolikhet kommit med nya riktlinjer ungefär samtidigt som den universitetsanställde lyckats uppfylla tidigare propåer.