Premiär Light i Veteran SM i Tennis

 

Tjoho för sportlov! Kistalight laddar med lite tennis under sportlovsveckan. Premiär i mogen ålder för att delta i ett SM, tidig måndagsmorgon, hittar vägen till Danderydshallen (15 minuter) nära gymnasiet där vi de senaste åren agerat provledare på högskoleprovet och nära djurkliniken Albano som vi ofta besökte med vår gamla katt och handlade foder (för artros) till den rackaren. Yster som en tonåring i klassen H 75 just nybliven 75-åring med spring i benen tar sig Kistalight an en annan mogen yngling Björn Fjellsäter från KLTK.

Vi får kvala för huvudturneringen tillsammans med spelare från Växjö, Östersund, Ullevi i Göteborg plus ytterligare en spelare från Kungliga (KLTK) i Stockholm. Segrarna får fortsätta till 16-dels finalen i H 75, en klass med 30 deltagare.

Inleder trevande på bana 6, Fjellström har en vass serve, vinner förhållandevis lätt första game, sedan börjar holmgången när Kistalight servar, gamet tycktes aldrig ta slut, fördel - lika, håller dock serven i slutändan. Vi har även elektronisk övervakning av bollar och linjer kallad PlayReplay som kan ses på en läsplatta vid domarstolen. En EagleEye och räddare i nöden om du vill utmana motståndarens domslut, funkar väldigt bra!

Ska vi hålla på så här blir det en lång förmiddag! Det blir ett långt första set, vi både bryter och håller våra game. Kistalight tycker sig göra ett break, tar ledningen med 4-3, på väg mot 5-3, rör mig bra, men plötsligt är det 4-4. Vad händer? Blir det liksom i skidskytte när det är dags för stående, allt för hög puls vid några avgörande bollar efter allt springande, tumult i huvudet och några enkla misstag och kommer fel till bollarna och plötsligt gick första set upp i rök, in to thin air, 4-6, kanske beror det på att jag möter en betydligt mer rutinerad spelare med erfarenhet från seriespel i KLTK och turneringar i svenska tennisförbundets regi. I andra set rinner gamen iväg, ont i tennisarmen, ont av artros i knäna och ont efter mystisk sträckning på baksidan av låret, 0-6, ändå omkring två timmars spel. Var tog den ystre tonåringen vägen? Tackar min combatant Björn från KLTK, vänlig äldre man för god match, och önskar honom lycka till med nästa match. 

Tillbringar förmiddagen i Danderyds Tennishall på läktaren, fikar, får en gul T-shirt, Tennis O Point, Advantage You, kollar matcher och lyssnar på snacket. Det finns mycket sevärda matcher även på den här nivån, följer på bana 1 matchen mellan Staffan Myrdal vs Jan Doverhem, två spelartyper möts, den ena med bollkänsla och spelsinne (Staffan) skär bollarna med sin slice backhand, väntar på öppningar, mot Jan som är mer av en slugger, sätter tryck på bollarna med sin kraftfulla forehand, en spelstil som tar på orken!

Backhand slice ställer frågan och en forehand cross är ett utropstecken, men Staffan vinner med 6-4, 6-3 och ser väldigt ung ut för att tillhöra HS 65, kul match med både spel, teknik, taktik och lite flax (tur) med de avgörande bollarna för vinnaren. Ser även några matcher i HS och DS 45, mycket baslinjespel, mycket tryck i bollarna, spelarna köttar och pangar, Kistalight önskar att de kunde hålla i bollarna lite mer, variera och styra spelet med några överraskande bollar. Imponerande ändå med tanke på tempo och intensitet i bollarna, pang - pang, räcker ända till finalen för Marie Dahlman från Lidköping TK!

Imponerande arrangemang med Veteran SM, två hallar, klassiska Danderydshallen och nybyggda Collector Bank Arena granne ett par hundra meter bort, de sista dagarna spelas finalspelet i Danderydshallen. Antal deltagare över 600 (rekord?) som deltar i klasser från 30 till 80 år, är även öppen för 90-åringar men inga anmälda där! Flest deltagare samlar HS 55 med 77 deltagare bland damerna samlar DS 60 flest i sin klass med 16 stycken racketsvingare. Du kan spela HS, DS, HD, DD och mixed, blir 60 klasser sammanlagt. 

Visst är Veteran SM i tennis ett härligt uttryck för svensk idrottsrörelse, massor av veteraner, gräddan av alla tennismotionärer, kantat med en och annan tenniskändis, samlas under en vecka för svinga sina racketar, hänga på läktaren och kring banorna, umgås, snacka och rent av gå på turneringens spelarbankett. Det är spänstiga damer och herrar som kubbas längs baslinjerna, svingandet med tennisracketer medför gärna spinn off effekter som både gymbesök, joggande, cykling, långfärdsgrillor och meditation istället för vinprovning, gräddig matlagning eller hänga på Puben. Tävlingslusten blir friskvård som Sara Schinzel uttrycker det efter segerintervju (DS 55 semi) på YouTube Channel Veteran SM ((5) Veteran-SM - måndagsprogrammet - YouTube) under måndagen.

Visst är tennis en traditionell sport för medelklassen men ändå i sin kontext (sammanhang) förhållandevis billig att utöva. Klart det skiljer en del mellan olika hallar och klubbar men överlag är det överkomliga kostnader för medlemskap, banhyror, gruppspel, seriespel eller som här turnering. Kistalight som gammal idrottsförälder (hockey, fotboll, tennis och gymnastik) jämför gärna med andra idrotter som ishockey, golf, ridning eller ännu värre olika motorsporter som kostar skjortan och gräver stora hål i föräldrars plånbok. För detta krävs passion! Skulle möjligen kunna vara ett inlägg (fundering) under Veteran SM veckans seminarium om Svensk Tennis Framtid där Kistalight absolut tycker att man ska ta sig en funderare över hur man ska få talanger (boll och spelsinne) med driv att söka sig till tennisen istället för fotboll, hockey eller andra bollsporter.

Kistalight tänker till, allt för bråttom på måndag morgon får med mig fru Mimmis glasögon (obs läsglasögon) men vad gör det? Vi ser ungefär likadant på tillvaron efter 40 års äktenskap. Bra med tennis, härligt att hänga runt matcherna, kul med tävlingsnerv, men det ställer sina krav på att sköta om sig för att hänga med i livet kring baslinjerna. Bra spinoff för gott liv! Dessutom går det alltid att hitta sin nivå, från gruppspel till Veteran SM, men kul med utmaningar även för en mogen panschis. 

Fifteen Love!

© Thommy Sjöberg

Game for Börje Light

 

Alla Hjärtans Dag!

Vad passar väl inte bättre än att publicera en blogg om Börje Salming! 

Killen med ett stort hjärta, som tog honom hela vägen från gruvstaden Kiruna i norr till  metropolen Toronto i Canada där han kom att bli en älskad hjälte av alla stadens hockeyfans. 

The King has left the ice! 

Kistalight följer TV 4 under lördag eftermiddag.

Game for Börje!

Det är en känslomässigt rörande eftermiddag med nationalsånger, Oh Canada och Gamla Du Fria. Matchen med många stora lirare med förmågan att hålla i pucken och läsa spelet blir förstås underhållande men målvakterna är för bra (mycket stora skydd och fysiska jättar). En sådan match kräver absolut show och många mål, gärna a la Foppas frimärksmål från OS i Lillehammar. 

Det blir känslomässigt starkt med alla hågkomster från vänner, släkt, sång plus jojk Den dagen jag lämnar av Jon Henrik Fjällgren och efter matchen även sång av David Lindgren Without You, omsvärmad av skridskoprinsessor som svävar runt i en isdans-show.

Mycket känslor alltså, inte så konstigt med Börje Salmings gripande öde, en kämpe ända in i kaklet!

I sin sista fight (match) gav han den hemska sjukdomen ALS ett ansikte och bokstavligen med ett hjärta som grep oss alla.

Hågkomster av Börje, ja!

Kistalight har sina, visst har vi läst boken Blod, Svett och Hockey (mycket gott humör, anekdoter, hockeyhistoria och BJ). 

Vi minns även Salming, av någon anledning, som besökare av Sapporo OS 1998 och hur nyfiken han var på alla nya lite mystiska grenar som puckelpist, halfpipe och skicross. Just nyfikenhet och det som är utanför den egna boxen tror jag kännetecknade Börje. Klart också att han tog sig an och intresserade sig för sitt samiska ursprung liksom han visade sympati för ursprungsbefolkningen i Canada, även när det gäller andra minoriteter och rörelser visade han deltagande och medmänsklighet.

Vårt eget personliga minne av Börje är följande, ingen höjdare kanske, men ändå!

Vad lik han är Börje Salming killen i cykelkläder och hjälm, vid Ölandsfiskaren i Byxelkroks hamn på Norra Öland.

Låter som Salming dessutom!

Av vår gode vän SG L, lokal politiker, i Borgholms kommun, får vi senare veta att det var Börje Salming som besökte vår soliga by på en liten cykelrepa (tur) på si så där 6 - 8 mil på norra Öland mellan Borgholm och Byxelkrok.

Lite lagom motionspass för en sextioplussare!

En hjälte i folkhemmet, Börje Salming

Ishockey eller hockey eller Hoo Gee som indianerna i Georgian Bay i Ontario i Kanada vrålade när de spelade med klubbor på isarna och slog på varandra så stickor och snö yrde. 

Det var på den tiden när engelsmän och fransmän började kolonisera Nordamerika.
Aj det gör ont! 

Var vad de skrek. 

Ont kan det göra att spela hockey!

Det är de tuffa grabbarnas sport.
Första riktiga hockeymatchen spelades i Halifax i Kanada 1855 och det var i Kanada sporten grundades och utvecklades.
I dag är hockeyn Kanadas nationalsport. Sporten är stor även i länder som norra USA, Ryssland, Finland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz och Sverige. Den geografiska utbredningen av sporten sammanfaller med Tajgan, världens största sammanhängande barrskogsbälte och elaka tungor säger även att de sammanfaller med brännvinsbältet. Känslomässigt hör hockeyn hemma bland barrskogsvidder, kyla, stora känslor, svårmod, snus, tobak och Whiskey eller brännvin. Till sin karaktär är den frisk pionjäranda och uppkäftig arbetarklass som talar om att här ska ingen jävel komma och ta sig friheter. Fans drar hockeyn bland grabbar med macho anda och yrken som byggnadsjobbare, gruvarbetare, hantverkare, brandmän, poliser, så var det åtminstone en gång i tiden och senare förstås också en massa andra sportisar som gillade kamp och idrott. 

När hockeyn är som bäst bjuder sporten på utsålda hus, hög stämning, massor av adrenalin och stor sport.

Vill man läsa en gammal klassiker om ishockeyns historia och ishockeyns själ ska man läsa Ken Drydens The Game. En välskriven, nästan litterär, bok om ishockey. Dryden var målvakt i Montreal Canadiens under 1970-talet. Han tog även del i de klassiska utmanarmatcherna, Challenge Cup, mellan Sovjet och Kanada 1972. Dryden är något så ovanligt, i hockeysammanhang, som utbildad jurist, under NHL-karriären tog han tjänstledigt under ett år och avslutade sina studier. Ken Dryden var under en period general manager för Toronto Maple Leafs. The Game skrev han efter hockeykarriärens slut och där finns ett fint porträtt av Scotty Bowman; om hans uppväxt vid the Avenues i Montreal, ett fattigt invandrarområde, och hans utveckling till en ledande coach i NHL. Frågar man Bowman vad som är hemligheten med hans framgångar som coach så svarar han:
Att ha de rätta spelarna på isen.
Bobby Orr porträtteras; sen var det Orr (then there was Orr) skriver Dryden och ingen spelare har som Bobby Orr dominerat ett lag och NHL de år han stod på topp. Dryden beskriver de sista lirarna som var fostrade i en ishockeytradition i sin barn och ungdom. Där grunden lärdes in genom spontanlir utomhus på frusna floder, dammar och sjöar, på bakgårdar och på uterinkar.

I den här traditionen tycker Kistalight att Börje Salming hör hemma ... and then there was Salming, som utvecklade sitt lir, invented the game som Dryden skriver, hemma i Kiruna på uterinken och i landhockey bakom sporthallen. 

Platser där han vistades all vaken tid!

Det var här han lärde sig att blocka spelet (allt för laget inte bry sig om jaget) och det var här han utvecklade sin förmåga att läsa spelet och grundlade den fina skridskoåkningen. Börje Salming var en stor back (lirare) både offensivt (fin spelförståelse och teknik) och defensivt men det var för offerviljan i defensiven (blockningarna) han blev hyllad (älskad) och en hjälte i Toronto.

Om Börje (Kistalights kurs som amatör och Steg 1 tränare i svenska Ishockeyförbundet regi) hade haft en coach som Scotty Bowman kanske han hade utvecklat den offensiva sidan och ledartalangen hos Börje! 

Toronto Maple Leafs var ändå ett hyfsat gäng på 70-talet och med Börje i spetsen kunde de ha blivit ett storlag som spelade hem Stanley Cup-bucklan. 

År 2008 valdes Börje Salming in i IIHF:s Århundradets lag tillsammans med Vladislav Tretiak, Vjatjeslav Fetisov, Sergej Makarov, Valerij Charlamov och Wayne Gretzky.

Vilken femma!

Fin intervju av Gunde Svan, I huvudet på Gunde Svan - Börje Salming TV 4, under lördagen när han följer Börje, två generösa killar med stort hjärta i samspråk, från uterinken i Kiruna (med moonshinehockey) till Scotiabank Arena i Toronto.

Under Börjes år var det dock den klassiska Maple Leafs Garden som gällde, numera en arena ombyggd till köpcentrum och idrottscentrum.

Visst visar de bägge två, Börje och Gunde, när de glatt går och samspråkar (snackar om Börjes alla matcher, stygn, ärr och anekdoter) längs Ontariosjön (a lakeside walk) att Börjes resa kunde ha varit en berättelse i Rekordmagasinet när det begav sig,  om en helyllekis i folkhemmet Sverige, en story som är alldeles sann. 

Vill du bidra till insamlingen för att stödja forskningen och Börje Salmings ALS-stiftelse?

Swisha valfritt belopp till 123 178 11 52 

Klart vi gör på Kistalight!

© Thommy Sjöberg

Tjoho Light, konsten att fylla år

 

 

Härligt att fylla år, undrar om man inte skulle bli pensionär, spela tennis på dagtid och börja blogga?

Öka takten sista kvarten!

Tjoho, bäste indieförfattare du har ju varit panschis i tio år och bloggat sedan du gick i pappslöjden!

Okej då men vi kanske skulle zippa lite till på den mystiska discokulan ovan, ta en taxi ned till City, gå på svartklubb i Gamla Stan, dansa så sulorna ryker till klockan tre i natten.

Visst ja, tjoho, aj aj artros i mina knän, har uppnått mogen ålder, bäst att röra lite försiktigt på spirorna redan på eftermiddagen och undvika mystiska drycker i discokulor eller gå på svartklubb, så finns det ju barnbarn och något som heter Mello!

Förberedelser för Mello, styrka I

Vi tar en till, vilar lite efter middag: Förrätt snittar med smördeg ost, gräddfil, löjrom (ok då stenbitsrom), hackad rödlök och lite dill några glas skumpa (ok då Cava) och annat bubbel för de som kör. Varmrätt Boeuf Bourgogne, omsorgsfullt lagad av jubilaren dagen före partyt enligt den gamle snitsaren Carl Butlers recept. Till grytan serverades kryddigt mustigt rödvin Villa Puccini (aj aj italiensk och inte fransk som sig bör men en favorit hos Kistalight). Det fanns även vitt fruktigt vin från Bourgogne och ett knippe icke alkoholhaltiga drycker.

Förberedelser för Mello, styrka II

 

Efterrätt glass, frukt, vitt vin (Bourgogne) kaffe, kaka och havreflarn, plus mystiska drycker i discokulor och förstås lite förberedelser och uppladdning. Vi saknar ett av våra barnbarn som är hemma för ögoninflammation (smittar kraftigt) som klingar till det för dagen fantastiskt passande namnet Leah Mello Sjöberg men Freja och Ludde är med.

Varför inte rimma en aning, innan Mello kickar igång. Kistalight tar hjälp av några gamla verser med hjälp av Nybban och fikakompisen Jakobinen som ibland kunde vara lite kolerisk i förhållande till TV-sändningar och fjäderfän och gärna utmanar med några diktförsök. Från tiden när TV var analog med fasta sändningstider, inte digital med streaming och med ett förskräckligt konkurrerande utbud till statliga TV-utsändningar av Mello.

Duvan

Jacobinen said...
Jo men pojkar...Visst kan ni skriva!
Du Majjen bör lägga in lite poesi i dina skrifter underskatta inte dina talanger.
Jag ska vara snäll och ge dig fyra rader gratis och utan copywright inblandat,
så kan du fortsätta dikten om "Den lilla duvan".
Ack hör det ljuva,
flaxet från en duva.
Den slår sig på antennen ned,
Nu blir hela TV-bilden sned.
Jag griper luftgeväret och rusar ut, ut, ut,
Alla ropar "Skjut, skjut, skjut!"

... (fortsätt Majjen!)
Kom igen magistern... Du får Augustpriset på direkten!

Kista Lumiere said...
Bon soir mes amis!

Men ack vad är väl detta för ett kiv?
Så abrupt ända den kuttrande lilla
duvans liv!
När det så lätt går att ändra TV-kanal
och se en repris av en gammal
Eurovision song contest final!

Meilleures salutations
/Kista Lumiere

Jacobinen said...
LOL!
Den var kanonbra, Majjen :-D

Jacobinen said...
Geväret i handen får mig att må illa,
så vi skonar duvan den lilla
ger den istället bröd att äta
med bevingade vänner skall vi ej träta!

Passez une bonne journée
Le Jacobine

Kista nödrim Lumiere said...
Wow!
För dessa diktförsök!
Nu ett till besök
I poesins magiska kök
från fröken Smiths New Yörk

Från en video med vattenblänk och spännande miljöer.
Men vad är detta för en gås?
Illustreras den inte med en mås?
Inte alls en duva
med förförisk luva!
Är det inte i själva verket Venedig med sin waterfront
och inte alls Patti Smiths New Yörk
som hemvist för vår duva.

Robert Mapplethorpe, Patti Smith med två vita duvor, 1979 © Robert Mapplethorpe. Reprofoto: Prallan Allsten/Moderna Museet

PS Klicka gärna på bilderna ovan!

PS 2 Tjoho, hittar inte videon med Patti Smith från Venedig

© Thommy Sjöberg

Gott Nytt Läsår från Kistalight del II

 Tjoho, god fortsättning på det nya läsåret! Kistalight gör några lustfyllda val, första valet är redan avklarat, Samlade Verk, en snackis för två år sedan, vi är  alltid sena, men romanen står sig som ett bra rödvin och kan säkert lagras några år till. Boken är inte vilken dagsslända som helst varken i kulturvärlden eller i någon annan luftig sfär där vi läsare befinner oss.

Det ska vara en deckare också! Vi väljer Åsa Larssons Fädernas Missgärningar. Det låter kärvt, har en gammal testamentlig klang, och det är precis vad som genomsyrar romanen, dock med mycket mänsklig värme från berättaren Åsa Larssons tangentbord. Hon når längre, överskrider  deckargenren, och har tror vi på Kistalight, skrivit en nutida roman om Kiruna, Tornedalen med omgivningar och den stora flytten, gigantiskt projekt, i konsten att flytta en stad. Allt med rottrådar tillbaka i tiden där vi får följa en nog så dramatisk och tragisk släktkrönika. I centrum finns några starka och egensinniga damer, Ragnhild Pekkari pensionerad sjuksyrra, Rebecka Martinsson åklagare och Anna-Maria Mella kriminalpolis. Trion får ta sig en dust med patriarkatet med så manliga företeelser i samhället som kvinnor utsatta för prostitution, drogmarknad, tystnadskultur, skumma byggbolag, plundring av maskiner och entreprenörsföretag, ruggiga ryska kriminella typer, boxning och Laestdianska pastorer med manlig härskarteknik plus liknande översittare på Rebeckas åklagarämbete hos Kirunapolisen toppat med tjejernas trasiga släktförhållanden, hudlöshet och sårbarhet inbakat i en snårig intrig där tillfälligheter spelar en stor roll.

 Kistalight som samtidigt tittar på Händelser vid Vatten, SVT:s stora serie, kan inte låta bli att jämföra två fina berättelser, glesbygd noire, så finns det ändå olika sätt att närma sig folket på bygden. I filmatiseringen av Kersin Ekmans roman finns det en distansering; vackra bilder, ångestfull stämning och en gåtfull intrig medan det hos Åsa Larsson finns mer närhet och värme i människoskildringen. Språket hos Åsa Larsson förstärker närheten, värmen  till hennes karaktärer, Rebecka, Ragnhild och Anna-Maria, med finurliga metaforer och Tornedalsfinska (meänkielä) associationer. De senare finns  åtminstone i början av romanen. Åsa Larsson grejar i handlingen dessutom sådana manliga företeelser som action, intensiva boxningsscener, utflykter på fjället med lavinfara och farlig forsränning med sin käresta någonstans nedan Jukasjärvi. Betyg fem rysarfärder nedför forsen av fem.

Vi tar en till från förra årets bokrea, Till Alla Dör av Diamant Salihu, borde vara obligatorisk läsning för alla boende kring Järvafältet och många fler i Sverige som är samhällsintresserade. Kistalight har ännu inte läst boken men vet att den har sålt mycket bra på Akademibokhandeln i Kista. Bild ovan från Söderbokhandeln FB. 

Nu är det dags att ta sig an verket!

Diamant Salihu har ett datum och en händelse (dödsskjutning) för när gängbråken eskalerar (startar) i Stockholm. Den 22 juli 2015 avled en ung kille i Bromsten efter skottskador och flykt från Rinkeby. Diamant Salihu ser detta som startpunkten för gängvåldet. Här passerades en gräns för unga killar i konflikt med varandra, kränkningar, missämja och olika uppfattning om vad som var deras rätt kunde plötsligt få en dödlig utgång.

Diamant Salihus skildringar av gängen Dödspatrullen och Shottaz, killarna och deras familjer skriver sig själva, ett dramatiskt stoff som ställer frågor, när gick det hela överstyr? Första dödsskjutningen eller när Ungdomens Hus i Rinkeby brändes ned 2010, eller upploppen i Husby 2013 eller var det de sociala nedrustningarna av det offentliga samhället (Socialen, vårdcentraler, fritidsgårdar, utflyttning av nämnder och polis), de minskade kontaktytorna mellan svenska samhället och olika invandrargrupper, trasiga familjer och frånvarande farsor, ADHD och autism, kränkta gangsterrappare med hudlösa, kodade texter i machoton, tystnadskultur och klansamhälle eller polisens byråkrati som inte förmår att ta ett samlat grepp (organisation, taktik och värdegrund) för att lösa brotten när de väl är gjorda.

Var börjar och slutar ansvaret, med familjen, släkt och vänner, grannar, skola eller idrottsföreningen? När ska sociala myndigheter eller Polisen ta över. Hur som helst är det polisen som ska utreda och lösa brott och borde man inte debattera och diskutera den oerhörda lättkränkta kultur (gangsterrapp och hudlöshet) som finns kring gängen! 

Kistalight tror att Salihus Tills Alla Dör  skapar kunskap om stadsdelarna runt Järvafältet, speciellt Rinkeby, Tensta och Husby och kan fungera, vara en del av ett brett diskussionsunderlag för att komma vidare med bekämpandet av brottsligheten i förorten och boken rekommenderas som obligatorisk läsning för alla som är intresserade av dagens samhälle. Dessutom är den spännande (en avgrund på väg mot dödligt våld), lättläst, det finns mängder av konkreta detaljer, alltså en mycket välskriven bok.

Klart vi ska ha med Bob, Låtskrivarkonsten, 66 essäer om låtar, miljöer, filosofiska funderingar, stämningar och känslor i det amerikanska samhället, överraskande nog, handlar det mest om 1950 och 60-tal med gammaldags approach, grabbig variant, av poeten,  singer/songwritern och modernisten inom rocklyriken som var en generations röst med sina sånger från albumen Freewheelin Bob till Blonde när det begav sig under sextiotalet.

Visst skaver det, men Kistalight kan inte låta bli att läsa master Bob! Men varför, varför kan inte Bob skriva om lite mer moderna låtar from the sixties och senare, dock finns både Clash, Who och Elvis Costello med bland bitarna.

Visst det är ju författaren som väljer sitt stoff, a poet and he knows it, ändå mer litteratur än skarpt tänkande, lite som Desolation Row i schlagervärlden eller old weired America i essäform med smaskiga foton och illustrationer till sångerna, antagligen borde man läsa Låtskrivarkonsten, The Philosofy of Modern Song, i original eller som Andres Lokko skrev i sin recension.

 När Dylan vältrar sig i svart-vit noir med uppvikta trenchcoat-slag och världsvan cigarett i mungipan, reduceras det i svensk översättning ögonblickligen till Åsa-Nisse och Jerry Williams på nya äventyr som sommarvikarierande rockreportrar på Knäckebrödshults-Posten 1961.

Kistalights nya favoritförfattare (Läslov Light anno 2022) sedan förra året, Rachel Kushner, senaste översatta bok till svenska The Mars Room. Vi köper boken mycket billigt och med rabatt på Moderna i samband med vernissagen för Vännerna på Nan Goldins stora utställning Untill We Die.

Passande tillfälle!

Fängelseliv och skildringar från en högsäkerhetsanstalt i Californien, prisad och uppmärksammad bok om Romy som har dödat en man på en strippklubb, The Mars Room, där hon jobbade. En numera bannlyst bok av fängelsemyndigheterna i delstaten Californien. Framsidan av boken är ett berömt fotografi av Nan Goldin som porträtterar Amanda Ooms, svensk skådis och artist, från Berlin 1992.

Mer mörka ämnen alltså, men vad gör man inte för sin läsning, när det finns en författare som Rachel Kushner med både kraft i sitt språk och humor i sin framställning som grund för sitt sätt att berätta en historia, jämför med från Kushners Eldkastarna, citerar vi oss själva, Reno en litterär karaktär (tjej) att bli kär i eller är det i författaren som skriver så bra?

Vi drar en oläst roman till ur bokhyllan, blir Stoner av John Williams, en bok Kistalight fått av sin syster Helene. En återupptäckt roman som fick en ny renässans här om året!

Här är det karga förhållanden som gäller, enkel kille med enkel härkomst upptäcker litteraturen kommer känslomässigt i rörelse men påvert är det. Kanske kan man kalla det en nollägesstrategi, ... Kistalight har hunnit med de första kapitlen ... Uh ryser över Stoners karga värld!

Plus Gott Nytt Tennisår

Den moraliska tennisfinalen i AUS Open, möjligen, mellan Iga Swiatek och Elena Rybakina. Kistalight såg redan i bronsmatchen i Tokyo OS att Elena hade något stort på gång i sin tennis även om hon förlorade mot Svitolina när hon inte lyckades hålla ihop sitt spel. Här håller hon ihop spelet, fina slag, back and forehand, bra servar, överlag med mycket tryck, Elena har också förmågan att vinkla bollarna med tempo, som ger mycket små möjligheter för motståndaren att reda ut situationen. Ibland bryter även Elena spelmönstret med överraskande returer.

Kul, stort spel från Elena Rybakina med varierad repertoar och överraskande slag.

Tjoho grabbar och tjejer!

Slå överraskande slag, vinkla den, som Rybakina!

© Thommy Sjöberg