Oh, let us make a pledge/To meet in September/And seal it with a kiss
Stamgatan i Gamla Östberga, bild från kulturarv Stockholm, troligen 1950-tal, se Volvo Duett i högerkanten!
I portiken, öppningen mellan gata och skog, finess i Corbusiers anda på Stamgatan, i det långa sammanhängande kvarteret Stamtavlan i Gamla Östberga. I början av 1960-talet Kistalight blir vittne till ett överfall, rörande Lilla Gröding en talang i fotboll och hockey, iförd ny träningsoverall, Läcke Läpp, två nästan okända grabbar från Örby, söt flicka med fräknar som är på väg att bli en vuxen dam, komponenter (figurer) som orsakar tumult, där alla närvarande inte riktigt är medvetna om anledningen till det uppkomna bråket.
Tjoho grabbar och tjejer, darra månde omgivningen när Läcke Läpp är i faggorna, förvuxen pilt, för korta byxor, stora händer och fötter, harmynt och en kille som vill bli riktigt accepterad, älskad, av de smarta grabbarna, de som betyder något i gänget!
Läcke Läpp från Örby ger sig på Lilla Gröding, knäar och slår han, mage, lår, bröst och armar, upprepade gånger, tiden står still, förklarar att han ska ge fan i söta fröken fräken, avslutar med att skalla Lilla Gröding och leverera en riktig fet snorloska mitt i plytet! Haru förstått ditt lilla äckel, du ska ge fan i bruden! Räcker det frågar han den smarta (anonyma) killen från Örby som nickar bifall och den tredje som bara stirrar, och de tre lommar iväg som Bill och Bull i en novell av Kafka. Läcke Läpp förvuxen kille, en mobbande torped, med nog en alldeles säker plats på ett framtida program för betongare på yrkesskolan.
Fröken fräken var inte från Fryken men väl klasskamrat till Lilla Gröding och boende i portiken på Stamgatan, betraktade sig som finare och definitivt äldre och mognare, så mogen att hon slutat i klassen där vi pluggade, som i gamla realskolan, och börjat på allmän linje där man slipper traggla med tyska verb, prepositioner och ha huvudbry med särskild matte utan har fullt upp med att vara vuxen ung dam som sällskapar med märkvärdig kille ifrån Örby.
Lilla Gröding tyckte nog mest att Fröken Fräken var söt och visst hade de gjort sällskap hem från pluggisskolan i Stureby mest som skolkamrater utan vare sig den manliga blicken (fanns ej, långt före #Metoo) eller fysiska närmanden utan grejen var mer, troligen, att Gröding var nyfiken på Fröken Fräkens liv som vuxen dam som slipper pluggandet, hade sällskap med ung mystisk man och levde erotiskt vuxenliv, dessutom ville han visa upp sin nya träningsoverall med emblem från S:t Erikscupen som han vunnit i en tävling i Stureby SK Hockey dit han hade blivit värvad, och gärna hängde i kvarteret men inte förstod att han besvärade Fröken Fräken som ville lämna pluggislivet bakom sig och inte hänga med snorvalpar. Dessutom fanns det fler lirare i kvarteret som man kunde visa upp den nya overallen för!
Lilla Gröding hade under sitt intensiva lirande med boll, trixande med hockeyklubba, fartfester på hockegrillerna åsamkat sig en ögonskada, en skada som aldrig riktigt fullt ut hade diagnosticerats. Var det en spets från en hockeyklubba eller var det en nagel under intensiv närkamp i fotboll som skadat hornhinnan, som sedan påverkat trycket i ögat och gett upphov till grön starr, ett skelande öga och nedsatt syn. Ibland undrade han, Lilla Gröding, om det inte var Läcke Läpps överfall som var det avgörande slaget mot ögat och synen. Ett faktum som han hade vansinnigt svårt att berätta om (förmedla) för vuxenvärlden! Hur som helst gick han länge utan att be om hjälp för sin skada. Vilket skapade en mystik kring ögat som pekade i norr! Stackars kille han visste inte vad som hade hänt!
Träningsoverallen kom något till nytta i den kommande ishockeysäsongen som nästan regnade bort, utomhus på den tiden, men några matcher blev det. Gubbarna i Stureby SK engagerade sig! Lagledaren, snäll farbror i kort rock och läderhatt och tränaren en längre ung man tog med Lilla Gröding på hockeymatcher för att kolla på en spelare med visir som också fått nedsatt syn på grund av sporten. Schyst, kunde vara ett sätt att gå vidare men Lilla Gröding la ändå grillorna på hyllan, blev en pop och kulturintresserad ung man (elev) som lirade fotboll, gärna som spelfördelande lirare på mittfältet.
En del flickor tyckte rent av att det var charmigt med ett öga som pekade i zenit men tjejer blev aldrig Lilla Grödings mästargren däremot försökte han sig på att läsa Jean Paul Sartres filosofi och romaner. Sartre, stor författare och man med ett skelande öga var något att känna igen sig i för en kille från kvarteret Stamtavlan i Östberga i början av 1960-talet som sökte vägledning i livets outgrundliga gränder och portiker, men förstod han något av den sköna litteraturen?
Var det något om Ångest, absolut ensamhet, konsten att välja och vissheten om att bara man själv kan forma sin egen framtid!
©Thommy Sjöberg
Kistalight docufictionwriter said...
ReplyDeleteTjoho!
Alla likheter med verkligheten, sanningen, är bara tillfälligheter. Biten, bloggen, ovan ska ses som en dokumentär fiction som berättar om ett överfall i Bellmans anda om än på 1960-talet!
Kan ses som ett känslomässigt tillstånd, om hur det kunde vara si så där i början av 1960-talet bland oss som växte upp då bortom curling, fritids och vuxenvärld. I ett folkhem i en söderförort till Stockholm, om än experimentbygge med drag av modernitet, när Svenska samhället stod inför tillväxt och rekordår.
ReplyDeletePortik, av latinets porticus, av porta, "port", här ovan menas de gångar, tunnlar eller valv som förband Stamgatan med Stamparken på södra sidan och ett mindre skogsparti och skyddsrum på norra sidan.
Det kan vara så att det även fanns någon kolonn, pelare, i gången, se föregående kommentar!
ReplyDelete