Lars Lerin med akvarell av husvagn som om en Rembrandt från Hagfors hittat vägen till Värmlands landsbygd.
Ett konstverk från kulturens bakgård (hillbilly united) bortom de glamorösa salongerna.
Vilket ljus kring husvagnen!
En ljuskälla av kraft kontra en mörk omgivning!
För att fånga ljuset krävs det också mörka penslar!
Tyvärr syns reflexerna av Kistalight och bakgrund på en av Lars Lerins starkaste målningar på hans permanenta utställning på Sandgrund i Karlstad.
Igår gjorde vi Karlstad på en av årets första varma dagar, sommarljus trots att det är maj, knökfullt längs de inglasade uterestaurangerna längs Stora torget.
Ståplats, ymnigt drickande av drinkar, shots och ett sorl som får taken att lyfta.
Det är lite som på Sjöstugan i Byxelkrok på Norra Öland i midsommartid när det begav sig.
Kistalight blir bjuden av Mimmi och barnen (fortsatt 70 är det nya 50). Vi får bruschettas som förrätt som vi inte har beställt, passar dock bra till drinkarna sedan blir det varmrätt, köttbit, sallad lite, frites och ett glas rött. Vi skojar om Robinson, Big brother om konsten att gå vidare i både dokusåpor eller i konsten att lyckas på jobbet.
Ska du gå till semi måste du le hela vägen, vara trevlig och kunna samarbeta (mobba och integrera lite lagom)!
Kistalight är inte van att hänga på krogen, vi förundras över alla glada karlstadbor som svingar i sig sina drinkar medan vi föröker prata om vad som skapar kreativa miljöer.
Hos Lars Lerin och hans lärlingar står miljön, ofta Sandgrund, i centrum, ställa i ordning material och möjligheten att få möta, bjuda in, personliga konstnärer (förebilder) som ska inspirera och få igång processen att skapa plus hans förmåga (empati) i kontakten med ungdomarna. Kistalight pratar om liknande försök i miljöer kring Järvafältet i Stockholm och berättar om sin gamle elev Hamed K som driver en musikstudio på ungdomsgården till Rinkebyskolan. Där elever kan komma att pröva att skapa musik, pröva sina idéer utan prestige, betygsättning och med Hamed som inkännande studioman. Liknande projekt finns med Berättarministeriet i Husby och en förberedande arkitekturlinje på Tensta Gymnasium. Den senare dock en formell utbildning.
Dagen efter vimlar vi runt på Sandgrund.
Lars Lerin har hittat sin egen plats här på Sandgrund i konstens kretslopp.
Både finkultur och en bred folklig artist på samma gång!
Hit hittar mängder av människor som vanligtvis inte går på galleri eller konstsalong!
Utställningen är indelad i olika teman i stora öppna rum; bilder från landsbygden, fåglar, boksamlingar och de mäktiga landskapsbilderna från Nordkalotten (Norge -Tromsö och Island)
Kistalight får ingen riktig ordning på sina bilder, ljus och reflexer, men här en porträttsamling av fåglar i Lars Lerins regi och som alla goda porträttörer skapar också Lerin en samling berättelser. Frågan är om inte Lars Lerin med sina akvareller kan axla Selma Lagerlöf som Värmlands stora berättare för 2000-talet? Dessutom följer han en tradition som social entreprenör med att vara lite som en mentor för sina lärlingar både på Sandgrund och i sin TV-serie.
Lars Lerin på Nordkalotten, en av den permanenta utställningens motiv, ofta med inflikade självporträtt och ibland interfolierade med handskrivna texter, blir liksom vykort i kanten. Kan ses som Lars Lerins sätt att se på sin konst.
Vykort från Nordkalotten!
Även om Lars Lerin i sin TV-serie och konstskola mest fungerar som inspiratör och mentor med sitt Sandgrund och vill få sina lärlingar att komma igång med den konstnärliga processen, måla, dansa och skapa musik och öka på självkänslan hos de unga så har han en formell utbildning. Han har gått på Gerlesborgsskolan och Valands konsthögskola.
Inspiration javisst men också en grad av formell utbildning!
Dessutom har han skrivit rader av böcker ofta reseberättelser med de infogade vykorten och akvarellerna.
Till detta kan tilläggas att han fått en rad priser och utmärkelser som t ex Augustpriset, Årets Värmlandsförfattare och blivit hedersdoktor vid Karlstads universitet.
Är man på kultur odyssé en helg så där de första varma dagarna i början av maj kan det behövas lite färdmusik på hemfärden. Kistalight väljer att bädda in en alldeles särdeles speleman från Värmland som tonsatt en alldeles särdeles poet från samma landskap, en av den svenska litteraturens mest musikaliska lyriker, ton och rim virtuos som få, men kanske inte helt politiskt korrekt med sina rader så här i #metoo tider.
PS Här Freja snart 5 år gammal som älskar att måla med starka färger och stundom målar hon ett och annat monster. Här dock ett porträtt av La Famiglia nedan med ett insmuget djur!
Gissa vilken av figurerna?
Kanske hittar Freja vägen till konsten och kanske till Lars Lerins måleri om inte annat än för målarglädjens skull tror morfar Kistalight och mormor Mimmi.
Klicka gärna på bilden!
Freja i målartagen...
Det kommer mera...
© Thommy Sjöberg
Just for fun, från Kista till Norra Öland och med Järvafältet, en värld i sig! Essäer och resebitar, gott humör, i en mix av högt och lågt, med en ton av allvar till skratt av indieförfattaren och förläggaren Thommy Sjöberg
Kistalight Adresses
▼
Thursday, May 31, 2018
Saturday, May 26, 2018
Från SoFo till Mosebacke REMIX
Quiz och videobitar bland maskrosbarn, bolltrillare, gudomliga skådisar, rocksångare, poeter, tecknare, springschasar, hipsters, hackers och en och annan författare.
Kistalight firar blogg födelsedag genom en REMIX med en quiz av en gammal Söderpromenad.
Söder Quiz med Kistalight
Bild Thommy Sjöberg baksidan av skulpturgruppen Vi Syns Vid Målet! Skulptör Olle Adrin invigd 1984
1. Milan
X. Inter
2. Juventus
Bild Wikipedia Den Gudomliga som skulptur på Greta Garbos torg. Här kan du öva drama med Garbo! Skulptör Thomas Qvarsebo invigd 2005 vid Greta Garbos 100-årsdag
2. Vid Greta Garbos torg finns en skulptur av den vackra gåtfulla skådespelerskan som växte upp på Blekingegatan på Södermalm. Men i vilken typ av filmer hade hon sitt artistiska genombrott?
1. Musicals
X. Stumfilmer
2. Ljudfilmen - film som den fungerar i dag
3. I Vita bergen levde på 1800-talet Söders fattiga. I dag är det kulturbostäder och hög status att bo där. Under 1960 och 70-talet verkade en rad kulturpersonligheter här som Hasse och Tage, Svenska Ord, de var författare, revymakare och filmare. Här bodde också den världskände fotografen Christer Strömholm och på Mäster Pers Gränd 8 skrevs 70-talets generationsroman Jack av en i dag välkänd artist, låtskrivare och författare. Då skrev han 67...67 - bara att sjunga med i din iPhone! Vem är författare till Jack?
1 Niklas Rådström
X Ernst Brunner
2 Ulf Lundell
4. Vitabergsparken – parkteater på Södermalm med sommarlustspel, uppträdanden, konserter och plats för glada picknicks. Här rastar och äter vi vår matsäck. Under några år var det Allsången med Carl Anton som var hett i sommar Stockholm men i dag gäller hipsterns Vita Bergens klockor! Vem ansvarar för och driver Parkteatern? Se även fråga 12!
1. Kungliga Operan
X Dramaten
2. Stockholms parkförvaltning (Parkteatern)
X Dramaten
2. Stockholms parkförvaltning (Parkteatern)
5. På vägen mot Fjällgatan och världens bästa utsikt över Stockholms inlopp passerar vi en nyligen namngiven park. Parken är från 2008 uppkallad efter en riktig så kallad söderkis. Tecknare, konstnär och författare som gett liv åt många södermiljöer. Han växte upp strax ovanför parken på Klippgatan och hade som mogen konstnär ateljé på Malongen vid Nytorget. Vem är söderkisen?
1. Tuffe Viktor
X. Slas Stig Claesson
2. Ulf Lundell
X. Slas Stig Claesson
2. Ulf Lundell
6. Ovanför Fjällgatan ligger Stigbergsgatan där bodde Nobelpristagaren Tomas Tranströmer i många år. Alla hans diktsamlingar citeras flitigt men det är framförallt några rader som brukar dyka upp vid allvarliga officiella evenemang. Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. I vilken diktsamling finns strofen?
1. För levande och döda
x. Sanningsbarriären
2. Det vilda torget
7. Fjällgatan litterär skylt på Fogelströmsterrassen med citat. Från vilken bok? Kuriosa Första svenska färg-TV-sändningen kom från Fjällgatan hemma hos författaren Per Anders Fogelstrom
1. Vävarnas barn
X. Mina drömmars stad
2. Sommaren med Monika
1. Vävarnas barn
X. Mina drömmars stad
2. Sommaren med Monika
Kistalight med polaren Per! Bild Evelina Ottersgård Skulptur från 2007 av Bitte Jonasson Åkerlund. Parken invigd 2000
8. Cornelis poet och vissångare som fått en egen park ovanför Renstiernsgatan på Glasbruksklippan mot Mosebackehållet vid Mäster Mikaels gata. Nog finns det både en Bellman, en Taube och lite Forsell hos denne holländske svensk! Stäm upp i Somliga går med trasiga skor! Från Cornelis kanske mest lyckade album - vilket album är det?
1. Getinghonung
X. Poem, ballader och lite blues
2. Tio vackra visor och personliga Persson
X. Poem, ballader och lite blues
2. Tio vackra visor och personliga Persson
9. Katarina kyrka från Stormaktstiden 1600-talet, en gammal kyrka som fått ny skrud, det vill säga kyrkan har restaurerats (byggts om). Varför? Lyssna på Irma Schultz live från kyrkan!
1. Ombyggnad för att kyrkan var för gammal
X. Kyrkan upprustades efter en häftig brand 1990
2. Allmän upprustning av byggnadspolitiska skäl – staten vill bevara gamla byggnader
1. Ombyggnad för att kyrkan var för gammal
X. Kyrkan upprustades efter en häftig brand 1990
2. Allmän upprustning av byggnadspolitiska skäl – staten vill bevara gamla byggnader
Hoppsan - pälsklädd soppkorg som konst i kvarteren bakom Katarina kyrka! Bild Thommy Sjöberg
Lisbet Sallander som graffiti - husvägg vid Fiskargatan Bild Thommy Sjöberg
Lisbet Sallander som graffiti - husvägg vid Fiskargatan Bild Thommy Sjöberg
10. Vid Mosebacke ligger också Fiskargatan där man kan se turistgrupper med karta i deckarförfattaren Stieg Larssons fotspår. På Fiskargatan låter han sin deckarhjältinna och hackern Lisbeth Salander köpa en lyxvåning med utsikt över Gamla Stan och Djurgården. Vad kallas hans deckarserie? Varför inte kika på en fröken Salandertrailer?
1. Wallanderserien
x. Böckerna om Hamilton
2. Millennium-trilogin
1. Wallanderserien
x. Böckerna om Hamilton
2. Millennium-trilogin
11. Mosebacke med utsikt över Stockholm är också en berömd litterär text av August Strindberg – texten återfinns i en roman som inleder den moderna litteraturen i Sverige. Vad heter romanen? Se litterär rödvit skylt Mosebacke café bredvid replik av Carl Eldhs byst av Den unge Strindberg från 1909
1. Jack
X. Röda rummet
2. Mina drömmars stad
1. Jack
X. Röda rummet
2. Mina drömmars stad
12. Översätt Slas, Stig Claessons, text i Götgatsbacken till nusvenska! Vill du vara riktigt fantasifull - pröva texten på Rinkebysvenska! Citatet finns i Götgatsbacken på en av Stockholms rödvita litterära skyltar. Obs skylten saknas - stulen?! Vilket yrke, sysselsättning, har novellens huvudperson? Jag får läsa texten ur Supportern för er! Läsningen blir i Vitabergsparken - passar bra i arenan där!
1. Springschas (cykelbud)
x. Gatuförsäljare tidningar
2. Trafikpolis
PS Tipsraden ovan är en utmärkt ram för en guidad Söderpromenad. Med frågorna som bas berättar vi en hel del om Söders historia, dess speciella miljö, atmosfär och fångar några av kvarterens kulturpersonligheter. Quizet och den guidade turen kan också inspirera till fördjupad läsning av söderlitteratur, musikupplevelser och användande av webben för att lära känna mer av Södermalm.
Här kan skolklasser, bibliotekarier, lärare och andra intresserade Söderälskare hitta inspiration.
Kistalight gör gärna en guidad vandring.
© Thommy Sjöberg
Här kan skolklasser, bibliotekarier, lärare och andra intresserade Söderälskare hitta inspiration.
Kistalight gör gärna en guidad vandring.
© Thommy Sjöberg
Sunday, May 20, 2018
Selma Light En Pelargon från Mårbacka
Selma en stor berättare med skarpa (jack) ögon och karaktär i blick. Kistalight tänker sig att om vi har hennes porträtt på väggen hemma i Kista ovanför datorn vid skrivarplatsen i köket så skulle vi vara tvungna att ha ett draperi att dra för porträttet när hennes närvaro blir allt för stark.
När vi sitter där och knackar på tangenterna eller om vi slirar med vår berättelse!
Kistalight har besökt Mårbacka i maj i den skira sköra grönskans tid. En födelsedagspresent (70 är det nya 50) av mina telningar Evelina och Love.
Psst de är vuxna nu!
En present som inkluderar deras resesällskap. Vi får riktigt rå om varandra för att ta ett nappatag på plats med vår bästa Selma... och Mimmi gör utflyktsmackor, stekta ägg garnerade med gräslök på surdegsbröd, en gång i tiden brukade det vara med stekt bacon också.
Mårbacka i början av maj, ortnamn som virvlar förbi; Skåre, Forshaga och Deje (massor av mygg) skogar utan internetuppkoppling (puh här får man vila från den digitala världen), blånande berg och sjöar och den bördiga Frykendalgångens sluttningar.
En hembygd för en stor berättare och ett fint och vackert läge för Mårbacka herrgård!
Kistalight med telningar och Mimmi börjar med presentboden, jag slår till med ett köp av en Selma Pelargon, vågar inte vänta med köpet eftersom det bara finns två kvar, egentligen hade jag tänkt köpa Kejsarn av Portugallien men den köper dottern Evelina. En bok som för övrigt finns gratis digitalt genom Runebergsprojektet.
Nej en pelargon med anor, genom sticklingar, från Selmas tid får det bli.
Vi hinner med första eftermiddagsvisningen!
Guiden typ äldre lärarinna på mellanstadiet kan sin Selma.
Antagligen har hon en lång erfarenhet av visningar på Mårbacka och kan det här med gruppdynamik.
Ni vet tyst kunskap eller konsten att hantera lite besvärliga elever.
Mimmi som ofta tjabbar med Kistalight envisas med att hela tiden oroa sig för hur jag bär min Selma Pelargon!
Värsta OBS-klass eleverna!
Vår eminente guide löser problemet genom att helt enkelt ta vår pelargon och förvara den bakom Selmas kök under visningen.
Vår kvinnliga äldre guide har troligen under åren allt mer identifierat sig med Selma, lite sträv, kärnfull humor, men inget daltande och för mycket till mötes gående när hon svarar på våra trevliga frågor.
Här är det en lärarinna från en tid med andra läroplaner (ingen lattjo lajban typ direkt) som gäller.
Undrar om hon inte ser ut lite som Selma också?
Vår eminente guide berättar om herrgården.
Det ursprungliga och den del som Selma lät bygga om efter att ha köpt tillbaka huset och gården. I hallen finns en gås som några skolpojkar skickat i ett paket. Selma blev så rörd att hon lät stoppa upp gåsen och lät den bli ett utställningsföremål på Minnesgården. Gåsen som symbol för Selma Lagerlöfs största försäljningssuccé (Nils Holgersson) genom åren. Både då, nu och internationellt. Överhuvudtaget hade Selma en omfattande kontakt med sina läsare. Hon fick 45 000 brev under karriären och läste alla och till barn och ungdomar besvarade hon själv breven. Dessutom hade hon ibland hjälp av sin käre väninna och förtrogna Valborg Olander.
Från barndomens stora trauma när lösöret och gården Mårbacka såldes på auktion efter faderns konkurs går det en röd tråd i allt vad Selma sedan gjorde. Det var dagen hon beslutade att hon som vuxen skulle bli författare, bli rik och köpa tillbaka gården och få revansch för den oförrätt hon kände som ung. Säkert finns det även känslor hos Selma av utanförskap och hennes förhållande till sina väninnor som komplicerar och fördjupar hennes författarskap. Hon hade insikter i människans mer mörka sidor, passioner och tvivel.
Hos vår eminente guide är det dock bilden av den praktiska, goda och varför inte entreprenören Selma som dominerar. Hur hon driver sitt Mårbacka som en för tiden modern företagare, tar ansvar för sina anställda och engagerar sig i bygdens fattigvård och hon försöker rent av odla en sorts havresort som i dag skulle betraktas som innovation inom hälsokost men som då var ett misslyckat ekonomiskt projekt. Undrar om inte Selma ägnade så mycket kraft och energi åt sina åtaganden på gården för att hålla de konstnärliga demonerna i schack. Hur som helst skapade de energi så att man förundras över att en människa kan hinna med så mycket under ett liv och samtidigt vara en kvinnopionjär, den första kvinnan som får Nobelpriset och den första kvinnan i Svenska Akademin.
Från sällskapsrum till kök (visst fanns det en plikttrogen husmor anställd) hittar vi vägen till Selmas imponerande bibliotek och arbetsrum. Här finns Nobelprismedaljerna och här känner man av kraften (vibbarna) i hennes författarskap och inspirationen från husgudarna Fänriks Ståls Sägner och Charles Dickens romaner (samma mörka virvel i berättandet) och Kistalight tycker sig ana Selma där bakom skrivbordet balanserande skapandets mörka och ljusa krafter.
Kan Selma spöka här på gården frågar vi vår eminente guide när visningen är över?
Mmm säger vår gode guide samtidigt som hon lämnar tillbaka vår Selma pelargon som fått lite egentid bakom Selmas kök.
En av dagens höjdpunkter blir när vi sitter i Mårbackas Café i försommarvärmen efter promenad i trädgården med alla äppelträden, den skira grönskan och tipspromenad. Vi fikar och smakar av en Mårbackakaka och Skrädmjölsdröm (Selmas gamla havreprojekt).
Visst känns det lite som Skansen och antagligen är det mycket svenskt!
Vi chillar och har det bra minns utflykter till Skansen och Himmelsberga när våra barn var små och ungdomar och det var obligatorisk närvaro!
Love vår son citerar Äntligen stod prästen i predikstolen ur Gösta Berlings saga och vi skojar lite om en av den svenska litteraturens mest berömda (kärnfulla) inledningar.
Några rader som signalerar en hel värld!
På hemvägen kvistar vi förbi Göran Tunström i Sunne och hälsar från Selma och imponeras av kyrkan och den gråblå Frykensjön i dalgången och det är en ljummen eftermiddag som om det redan vore sommar.
Under tidig kväll har vi hittat vägen ned till Karlstad och vi sitter i en liten soffgrupp och dricker mousserande Cava, förfestar lite så där, på Riverside Hotel medan vi skålar, Selma pelargonen med sina sticklingar står på bordet och vi äter salta nötter, innan det är dags att göra stan. Utanför fönstret virvlar Klarälven förbi i en delta gren och vi kommer att tänka på en gammal Peter Le Marc låt.
Vi sjunger.
Hon bor på fel sida älven...
Visst visst!
Det är Trollhättan och Göta Älv inte alls Klarälven.
Men vad gör man inte för konsten?
Undrar om jag inte ska dra för draperiet för Selma hemma i köket i Kista? När jag skriver det här med min Selma pelargon på köksbordet strax till vänster om datorn medan jag knattrar på mina tangenter och undrar om berättelsen slirar!
Psst Mimmi våra barn är vuxna nu!
© Thommy Sjöberg
När vi sitter där och knackar på tangenterna eller om vi slirar med vår berättelse!
Kistalight har besökt Mårbacka i maj i den skira sköra grönskans tid. En födelsedagspresent (70 är det nya 50) av mina telningar Evelina och Love.
Psst de är vuxna nu!
En present som inkluderar deras resesällskap. Vi får riktigt rå om varandra för att ta ett nappatag på plats med vår bästa Selma... och Mimmi gör utflyktsmackor, stekta ägg garnerade med gräslök på surdegsbröd, en gång i tiden brukade det vara med stekt bacon också.
Mårbacka i början av maj, ortnamn som virvlar förbi; Skåre, Forshaga och Deje (massor av mygg) skogar utan internetuppkoppling (puh här får man vila från den digitala världen), blånande berg och sjöar och den bördiga Frykendalgångens sluttningar.
En hembygd för en stor berättare och ett fint och vackert läge för Mårbacka herrgård!
Kistalight med telningar och Mimmi börjar med presentboden, jag slår till med ett köp av en Selma Pelargon, vågar inte vänta med köpet eftersom det bara finns två kvar, egentligen hade jag tänkt köpa Kejsarn av Portugallien men den köper dottern Evelina. En bok som för övrigt finns gratis digitalt genom Runebergsprojektet.
Nej en pelargon med anor, genom sticklingar, från Selmas tid får det bli.
Vi hinner med första eftermiddagsvisningen!
Guiden typ äldre lärarinna på mellanstadiet kan sin Selma.
Antagligen har hon en lång erfarenhet av visningar på Mårbacka och kan det här med gruppdynamik.
Ni vet tyst kunskap eller konsten att hantera lite besvärliga elever.
Mimmi som ofta tjabbar med Kistalight envisas med att hela tiden oroa sig för hur jag bär min Selma Pelargon!
Värsta OBS-klass eleverna!
Vår eminente guide löser problemet genom att helt enkelt ta vår pelargon och förvara den bakom Selmas kök under visningen.
Vår kvinnliga äldre guide har troligen under åren allt mer identifierat sig med Selma, lite sträv, kärnfull humor, men inget daltande och för mycket till mötes gående när hon svarar på våra trevliga frågor.
Här är det en lärarinna från en tid med andra läroplaner (ingen lattjo lajban typ direkt) som gäller.
Undrar om hon inte ser ut lite som Selma också?
Vår eminente guide berättar om herrgården.
Det ursprungliga och den del som Selma lät bygga om efter att ha köpt tillbaka huset och gården. I hallen finns en gås som några skolpojkar skickat i ett paket. Selma blev så rörd att hon lät stoppa upp gåsen och lät den bli ett utställningsföremål på Minnesgården. Gåsen som symbol för Selma Lagerlöfs största försäljningssuccé (Nils Holgersson) genom åren. Både då, nu och internationellt. Överhuvudtaget hade Selma en omfattande kontakt med sina läsare. Hon fick 45 000 brev under karriären och läste alla och till barn och ungdomar besvarade hon själv breven. Dessutom hade hon ibland hjälp av sin käre väninna och förtrogna Valborg Olander.
Från barndomens stora trauma när lösöret och gården Mårbacka såldes på auktion efter faderns konkurs går det en röd tråd i allt vad Selma sedan gjorde. Det var dagen hon beslutade att hon som vuxen skulle bli författare, bli rik och köpa tillbaka gården och få revansch för den oförrätt hon kände som ung. Säkert finns det även känslor hos Selma av utanförskap och hennes förhållande till sina väninnor som komplicerar och fördjupar hennes författarskap. Hon hade insikter i människans mer mörka sidor, passioner och tvivel.
Hos vår eminente guide är det dock bilden av den praktiska, goda och varför inte entreprenören Selma som dominerar. Hur hon driver sitt Mårbacka som en för tiden modern företagare, tar ansvar för sina anställda och engagerar sig i bygdens fattigvård och hon försöker rent av odla en sorts havresort som i dag skulle betraktas som innovation inom hälsokost men som då var ett misslyckat ekonomiskt projekt. Undrar om inte Selma ägnade så mycket kraft och energi åt sina åtaganden på gården för att hålla de konstnärliga demonerna i schack. Hur som helst skapade de energi så att man förundras över att en människa kan hinna med så mycket under ett liv och samtidigt vara en kvinnopionjär, den första kvinnan som får Nobelpriset och den första kvinnan i Svenska Akademin.
Från sällskapsrum till kök (visst fanns det en plikttrogen husmor anställd) hittar vi vägen till Selmas imponerande bibliotek och arbetsrum. Här finns Nobelprismedaljerna och här känner man av kraften (vibbarna) i hennes författarskap och inspirationen från husgudarna Fänriks Ståls Sägner och Charles Dickens romaner (samma mörka virvel i berättandet) och Kistalight tycker sig ana Selma där bakom skrivbordet balanserande skapandets mörka och ljusa krafter.
Kan Selma spöka här på gården frågar vi vår eminente guide när visningen är över?
Mmm säger vår gode guide samtidigt som hon lämnar tillbaka vår Selma pelargon som fått lite egentid bakom Selmas kök.
En av dagens höjdpunkter blir när vi sitter i Mårbackas Café i försommarvärmen efter promenad i trädgården med alla äppelträden, den skira grönskan och tipspromenad. Vi fikar och smakar av en Mårbackakaka och Skrädmjölsdröm (Selmas gamla havreprojekt).
Visst känns det lite som Skansen och antagligen är det mycket svenskt!
Vi chillar och har det bra minns utflykter till Skansen och Himmelsberga när våra barn var små och ungdomar och det var obligatorisk närvaro!
Love vår son citerar Äntligen stod prästen i predikstolen ur Gösta Berlings saga och vi skojar lite om en av den svenska litteraturens mest berömda (kärnfulla) inledningar.
Några rader som signalerar en hel värld!
På hemvägen kvistar vi förbi Göran Tunström i Sunne och hälsar från Selma och imponeras av kyrkan och den gråblå Frykensjön i dalgången och det är en ljummen eftermiddag som om det redan vore sommar.
Under tidig kväll har vi hittat vägen ned till Karlstad och vi sitter i en liten soffgrupp och dricker mousserande Cava, förfestar lite så där, på Riverside Hotel medan vi skålar, Selma pelargonen med sina sticklingar står på bordet och vi äter salta nötter, innan det är dags att göra stan. Utanför fönstret virvlar Klarälven förbi i en delta gren och vi kommer att tänka på en gammal Peter Le Marc låt.
Vi sjunger.
Hon bor på fel sida älven...
Visst visst!
Det är Trollhättan och Göta Älv inte alls Klarälven.
Men vad gör man inte för konsten?
Undrar om jag inte ska dra för draperiet för Selma hemma i köket i Kista? När jag skriver det här med min Selma pelargon på köksbordet strax till vänster om datorn medan jag knattrar på mina tangenter och undrar om berättelsen slirar!
Psst Mimmi våra barn är vuxna nu!
© Thommy Sjöberg
Friday, May 04, 2018
Kistalight goes Graffiti
Målartrio på gång! Här i duggregn och snålblåst vid brofästet under Liljeholmsbron bland klotter, graffititaggar och fågelholkar uppsatta av Klister-Per en konstnär i det urbana rummet. Bild Evelina Ottersgård.
Här får vi lära oss skillnaden mellan klotter, graffiti och gatukonst.
Graffiti kan vara som improviserad jazzmusik!
Den har sin egen ton och rytm i taggarna.
Ett personligt uttryck som sätts mellan punkterna och signaturerna.
Kistalights utsända är på graffitipromenad med ryggsäckar, färgspray på burk, gott humör och med en eminent guide Tobias Barenthin Lindblad.
Tobias en graffitikännare, guide, förläggare på Dokument Press och tänkare i frågor omkring stadsmiljö och det offentliga rummet.
Vi är en grupp på cirka 15 personer, inklusive målartrion ovan, lite nyfikna personer, så där urban medelklass i skiftande åldrar som genom upplevelseföretaget Liveit köpt ett paket i Gatukonst vandring.
Mer nyfikna än en målarbrigad från förorten som kommit för att inta staden!
Vår guide Tobias ställer frågor till oss som:
Vad är det offentliga rummet?
Vi prövar med parker, byggnaders fasader, galleriors öppna ytor, gator, broar, gångvägar eller mystiska små hålrum.
De sista platserna som liksom blivit över i stadens myller!
Vid brofästet under Liljeholmsbron har vi en av dessa öppna platser, möjligen benämnt som open plains av vår guide Tobias, alltså platser bortom kommersialism, staden och statens inflytande. En area som kan tjäna som en kreativ mötesplats för andra krafter än de etablerade. På de här platserna kan man läsa av stadens själ eller anda.
Ju fler sådana platser desto större möjligheter för en kreativ stad.
Berlin efter murens fall skulle kunna vara ett exempel på en sådan stad där konstnärer och andra kreatörer får utrymme, fria platser, gamla industrilokaler och hus kan bli mötesplatser för nyskapande idéer och konst.
Just med brofästet under Liljeholmsbron som utsiktspunkt tycker sig Kistalight se hur det nya klassamhället har vuxit fram vid Årstavikens blå blänkande vatten kring Liljeholmen.
Stränderna har fått nya glänsande glasade husfasader med bostäder (at the seaside) som ersatt de gamla industriområdena och Systembolagets hamnanläggning. De stora gräsytorna, parken, nedanför Drakenbergsområdet som en gång i tiden var ett vildvuxet område för fri småindustri, entreprenörer med kontoret på fickan, Svempas Bilplåt, Olles Däck, Gurras Färg eller Lelles Båt och Segel plus att det fanns uppläggningsplatser för småbåtar har i dag blivit en organiserad park i Stockholm stads regi men visst finns det fina mötesplatser här.
En av dem är den Fria Målarväggen vid sydvästra hörnet av Tantolunden (Drakenbergsparken).
Kistalight in paintaction vid Fria Väggen i Tanto! Bild Love Sjöberg
Hej farbror säger en av de glada målarynglingarna som målar med spray av klassisk sort som luktar lösningsmedel och som man kan bli lite hög i hatten av.
Hej glade yngling säger Kistalight som målar vattenbaserat!
Vår glade yngling som är av utrikes härkomst säger sig att där han kommer ifrån respekterar man gamla farbröder och säger sig inte veta vad är en yngling är.
En yngling säger Kistalight är kanske en ung kille som målar vid fria väggen i Tanto och som kanske är hög i hatten på inte bara lösningsmedel.
Det senare säger vi förstås inte!
I veckan som var har det också målats en uppmärksammad målning (porträtt grafitti av Martin Monet) av Avici här på den Fria Väggen vid Hornstull! Vi hyllar Avici med en en kör av ungdomar som gör en tolkning in gaeilge av Wake Me Up.
Det är regn och småkallt så in i märgen vid Hornstull trots att SMHI utlovat sol och viss molnighet.
Att spå lokalt väder i dessa tider för en meteorolog är som att se på en fotbollsmatch i sugrör säger vår eminente guide Tobias som har ett starkt bildspråk för stadens urbana rum.
Vi tar 4:ans buss till Sankt Eriksplan över Västerbron, förbifart Eken någon gång på 1930-talet, utsikten från bron måste vara en av de vackraste platser man kan tänka sig i en urban miljö och på en offentlig plats. Riddarfjärden som blänker, Norr Mälarstrands funkisrad av hus, Gamla Stan i fonden och Stadshuset som är en så levande institution för alla stockholmare från utdelning av gesällbrev till guldklockor och dessemellan glittrande Nobelfester och åt andra hållet blåa blänk från Mälaren och grönska, pilarna som hänger och bildar spegelreflexer i vattenbrynet längs stränderna på Kungsholmen och Södermalm.
Bild från Atlasmuren Love Sjöberg
Vid Sankt Eriksplan fortfarande snålblåst och duggregn!
Biter ända in i märgen!
Vi tar trapporna ned från Sankt Eriksbron ned till Atlasmuren för att kika på lite inburad gatukonst.
Kistalights utsända Thompa, Evelina och Love som hoppar strömhopp över trafikborgarrådets uppsatta staket som ska skydda graffitimålarna för dem själva.
Nej...nej!
Lugn alla läsare det är inte frågan om någon olaglig verksamhet!
Tobias guiden tar andra vägen genom huset för att fixa nyckel till grinden för Atlasmurens graffitihemligheter.
I fickan under Sankt Eriksbron vid Atlasmuren öppnar sig en egen värld av graffiti.
Vi kan se stencilgraffiti. Här Eve och Luv i Atlasmurens dunkla rum framför bevarade porträtt! Bild Thommy Sjöberg - Klicka gärna på bilden så kan säkert ni som den gode iakttagaren hitta flera av vår tids kultfigurer. Kult är också numera också det offentliga rummet, om än inburat av trafikborgarrådet, här vid Atlasmuren. Här kreeras filminspelningar som KungFury, hip hop och rappare har gjort videor här och platsen har även chartrats av hippa typer för fester med catering. Platsen kan gott upplevas som en frizon från det etablerade, kommersiella samhället och stadens styrande (se dock inburat) och visst kan det fungera (kunde) som en kreativ mötesplats för gatukonst och inspiration för nytänkande i det urbana rummet.
Samtidigt är det en scary plats. Man kan tänka sig att en Tony Sopranotyp och hans kompisar skulle kunna parkera här med sin svarta skåpbil för interna skumma uppgörelser på den minimala parkeringsplatsen och att de dumpar grejer i kanalen som man helst inte vill veta något om.
Från Sankt Eriksbron dundrar tunnelbanorna förbi var och varannan minut till och från Västerort, på Karlbergsleden är det en intensiv biltrafik och utanför den finns Stambanan, plus pendeltåg och lokaltåg till och från Uppsala och stundom går en och annan båt förbi i kanalen.
Stadens ljud (the sound of the city) dränker alla samtal och bäddar in miljön i sitt eget urbana rum - en stadens egen energi som här intensifieras i både buller och konstnärliga kantiga uttryck på väggarna.
Vi avrundar, tror vi, med en klassiker i graffitivärlden , Akay med hammaren och skäran, (Bild, klicka gärna, Thommy Sjöberg) en affischkonstnär som även varit en flitig graffitikonstnär i Stockholms urbana rum.
Puh!
Skönt att komma hem efter en dag i duggregn och snålblåst (kläder efter väder) till Mimmi och trollen (barnbarnen).
En dag med gatukonst under broarna i vår vackra stad med spännande frågor om det offentliga rummets udda platser (scary places) och om vad som är graffitikonstens alldeles egna ton och karaktär.
© Thommy Sjöberg
Här får vi lära oss skillnaden mellan klotter, graffiti och gatukonst.
Graffiti kan vara som improviserad jazzmusik!
Den har sin egen ton och rytm i taggarna.
Ett personligt uttryck som sätts mellan punkterna och signaturerna.
Kistalights utsända är på graffitipromenad med ryggsäckar, färgspray på burk, gott humör och med en eminent guide Tobias Barenthin Lindblad.
Tobias en graffitikännare, guide, förläggare på Dokument Press och tänkare i frågor omkring stadsmiljö och det offentliga rummet.
Vi är en grupp på cirka 15 personer, inklusive målartrion ovan, lite nyfikna personer, så där urban medelklass i skiftande åldrar som genom upplevelseföretaget Liveit köpt ett paket i Gatukonst vandring.
Mer nyfikna än en målarbrigad från förorten som kommit för att inta staden!
Vår guide Tobias ställer frågor till oss som:
Vad är det offentliga rummet?
Vi prövar med parker, byggnaders fasader, galleriors öppna ytor, gator, broar, gångvägar eller mystiska små hålrum.
De sista platserna som liksom blivit över i stadens myller!
Vid brofästet under Liljeholmsbron har vi en av dessa öppna platser, möjligen benämnt som open plains av vår guide Tobias, alltså platser bortom kommersialism, staden och statens inflytande. En area som kan tjäna som en kreativ mötesplats för andra krafter än de etablerade. På de här platserna kan man läsa av stadens själ eller anda.
Ju fler sådana platser desto större möjligheter för en kreativ stad.
Berlin efter murens fall skulle kunna vara ett exempel på en sådan stad där konstnärer och andra kreatörer får utrymme, fria platser, gamla industrilokaler och hus kan bli mötesplatser för nyskapande idéer och konst.
Just med brofästet under Liljeholmsbron som utsiktspunkt tycker sig Kistalight se hur det nya klassamhället har vuxit fram vid Årstavikens blå blänkande vatten kring Liljeholmen.
Stränderna har fått nya glänsande glasade husfasader med bostäder (at the seaside) som ersatt de gamla industriområdena och Systembolagets hamnanläggning. De stora gräsytorna, parken, nedanför Drakenbergsområdet som en gång i tiden var ett vildvuxet område för fri småindustri, entreprenörer med kontoret på fickan, Svempas Bilplåt, Olles Däck, Gurras Färg eller Lelles Båt och Segel plus att det fanns uppläggningsplatser för småbåtar har i dag blivit en organiserad park i Stockholm stads regi men visst finns det fina mötesplatser här.
En av dem är den Fria Målarväggen vid sydvästra hörnet av Tantolunden (Drakenbergsparken).
Kistalight in paintaction vid Fria Väggen i Tanto! Bild Love Sjöberg
Hej farbror säger en av de glada målarynglingarna som målar med spray av klassisk sort som luktar lösningsmedel och som man kan bli lite hög i hatten av.
Hej glade yngling säger Kistalight som målar vattenbaserat!
Vår glade yngling som är av utrikes härkomst säger sig att där han kommer ifrån respekterar man gamla farbröder och säger sig inte veta vad är en yngling är.
En yngling säger Kistalight är kanske en ung kille som målar vid fria väggen i Tanto och som kanske är hög i hatten på inte bara lösningsmedel.
Det senare säger vi förstås inte!
I veckan som var har det också målats en uppmärksammad målning (porträtt grafitti av Martin Monet) av Avici här på den Fria Väggen vid Hornstull! Vi hyllar Avici med en en kör av ungdomar som gör en tolkning in gaeilge av Wake Me Up.
Det är regn och småkallt så in i märgen vid Hornstull trots att SMHI utlovat sol och viss molnighet.
Att spå lokalt väder i dessa tider för en meteorolog är som att se på en fotbollsmatch i sugrör säger vår eminente guide Tobias som har ett starkt bildspråk för stadens urbana rum.
Vi tar 4:ans buss till Sankt Eriksplan över Västerbron, förbifart Eken någon gång på 1930-talet, utsikten från bron måste vara en av de vackraste platser man kan tänka sig i en urban miljö och på en offentlig plats. Riddarfjärden som blänker, Norr Mälarstrands funkisrad av hus, Gamla Stan i fonden och Stadshuset som är en så levande institution för alla stockholmare från utdelning av gesällbrev till guldklockor och dessemellan glittrande Nobelfester och åt andra hållet blåa blänk från Mälaren och grönska, pilarna som hänger och bildar spegelreflexer i vattenbrynet längs stränderna på Kungsholmen och Södermalm.
Bild från Atlasmuren Love Sjöberg
Vid Sankt Eriksplan fortfarande snålblåst och duggregn!
Biter ända in i märgen!
Vi tar trapporna ned från Sankt Eriksbron ned till Atlasmuren för att kika på lite inburad gatukonst.
Kistalights utsända Thompa, Evelina och Love som hoppar strömhopp över trafikborgarrådets uppsatta staket som ska skydda graffitimålarna för dem själva.
Nej...nej!
Lugn alla läsare det är inte frågan om någon olaglig verksamhet!
Tobias guiden tar andra vägen genom huset för att fixa nyckel till grinden för Atlasmurens graffitihemligheter.
I fickan under Sankt Eriksbron vid Atlasmuren öppnar sig en egen värld av graffiti.
Vi kan se stencilgraffiti. Här Eve och Luv i Atlasmurens dunkla rum framför bevarade porträtt! Bild Thommy Sjöberg - Klicka gärna på bilden så kan säkert ni som den gode iakttagaren hitta flera av vår tids kultfigurer. Kult är också numera också det offentliga rummet, om än inburat av trafikborgarrådet, här vid Atlasmuren. Här kreeras filminspelningar som KungFury, hip hop och rappare har gjort videor här och platsen har även chartrats av hippa typer för fester med catering. Platsen kan gott upplevas som en frizon från det etablerade, kommersiella samhället och stadens styrande (se dock inburat) och visst kan det fungera (kunde) som en kreativ mötesplats för gatukonst och inspiration för nytänkande i det urbana rummet.
Samtidigt är det en scary plats. Man kan tänka sig att en Tony Sopranotyp och hans kompisar skulle kunna parkera här med sin svarta skåpbil för interna skumma uppgörelser på den minimala parkeringsplatsen och att de dumpar grejer i kanalen som man helst inte vill veta något om.
Från Sankt Eriksbron dundrar tunnelbanorna förbi var och varannan minut till och från Västerort, på Karlbergsleden är det en intensiv biltrafik och utanför den finns Stambanan, plus pendeltåg och lokaltåg till och från Uppsala och stundom går en och annan båt förbi i kanalen.
Stadens ljud (the sound of the city) dränker alla samtal och bäddar in miljön i sitt eget urbana rum - en stadens egen energi som här intensifieras i både buller och konstnärliga kantiga uttryck på väggarna.
Vi avrundar, tror vi, med en klassiker i graffitivärlden , Akay med hammaren och skäran, (Bild, klicka gärna, Thommy Sjöberg) en affischkonstnär som även varit en flitig graffitikonstnär i Stockholms urbana rum.
Puh!
Skönt att komma hem efter en dag i duggregn och snålblåst (kläder efter väder) till Mimmi och trollen (barnbarnen).
En dag med gatukonst under broarna i vår vackra stad med spännande frågor om det offentliga rummets udda platser (scary places) och om vad som är graffitikonstens alldeles egna ton och karaktär.
© Thommy Sjöberg