P. O. Enquist Light

På spaning – Öga på Järvafältet i bakgrunden E 18 och brospannet mellan Rinkeby och Tensta. Del av skulptur Eggeby gård Bild: Thommy Sjöberg

P.O. Enquist Light

Du inte bara läser dina böcker farsan!
Du luktar (på) dem också.
Åh, dom luktar antikvariat.
Inte bara dom som är som antikvariat farsan.

Läser P. O. Enquist Ett annat liv i en lustig ordning - börjar med den andra delen en starkt upplyst plats. Fastnar för, blir drabbad, när jag slår upp boken och hittar den anekdotiska biten om P. O. Enquist och Lars Gustafsson som inackorderingar i Uppsala.
När P. O. Enquist debuterat, klarat av studier och sin licentiat och skrivit en tredje bok Magnetisörens femte vinter blir han snart en del av det offentliga kultursverige. Den biten berättar Enquist om i andra delen En starkt upplyst plats. I dramalitteraturen, teatern, benämns en starkt upplyst plats som pivot det vill säga när en person öppnar en dörr; är han (hon) på scenen i mitten och oskyddad, allt enligt Enquist.
Allt rullar på och här passerar kultur och politiska kändisar revy för oss läsare. P. O. Enquists träffar genom sin epokgörande dokumentära fiction Legionärerna ledande politiker som Palme men även äldre socialdemokrater. Han försöker fånga 60-talets anda och sin egen roll i den. Han arbetar som kulturskribent på Expressen under Bo Strömstedt. Den offentliga rollen är inte helt samordnad med hans inre roll och upplevelse. Han tycker att han som kompassen snurrar kring Nordpolen. Ibland jämför han sig med mer flummiga uttolkare av tiden som Jack Kerouacs och On the road.
När han träffar Ingemar Bergman skämtar om vad han ska säga till alla dessa besvärliga journalister: Det är i skärningspunkten mellan språket och moralen som vår nya frihet blir synlig. He…he!
Om än skämt så där någonstans finns säkert essensen av 60-talet både för Enquist och för andra. Enquist flyttar till Väst-Berlin och får stipendium i något som kallas Berliner Künstlerprogramm. Han iakttar Bader-Meinhof ligans framväxt och sammandrabbningarna mellan studenter (vänstern) och polisen i sextiotalets Berlin.
I Berlin forskar han om arbetaridrott och skriver Sekonden. En av de bästa böckerna som har skrivits om idrott och fusk – visionär även för att den blev en metafor för framtida dopingfusk. På sitt sätt även en metafor för socialdemokratins utveckling, institutionaliserat fusk, tycker vi med många på Kistalight.
Kanske är han utbränd efter sina romaner, Legionärerna och Sekonden, skriverierna som kulturskribent i Expressen, uppdragen i Kulturrådet och Radionämnden och att få ihop privatlivet. Han är trött och hur som helst uttrycker han att: Den fantastiska framgångsvågen ligger som en potatissäck på hans axlar.
Så ramlar han in på ett nytt uppdrag, nåja för Expressens räkning, får han som gammal sportnörd, höjdhoppare och kulturskribent, åka till OS i München som ackrediterad journalist och skriva kolumner för sportsidornas räkning. Han har fria händer, lång och tyst som en kringvandrande tall vandrar han omkring och han söker sig gärna till förlorarna särskilt i tyngdlyftning.
- Förlorare all stor litteraturs grogrund!
Olympiaden som skulle tvätta bort Hitler och nazismens anda för Tyskland blev nu istället en vändpunkt i idrottens politiska historia. Nu var oskulden och tron att idrott stod över de politiska skeendena och politisk terror ett minne blott.
Hemma i Sverige i Bureå i sin mammas pensionärslägenhet färdigställer han reportageboken Katedralen i München.
- En modern klassiker även det inom idrottslitteraturen!
IB-affären virvlar förbi. Den stinker. Ingenstans under 70-talet blir skärningspunkten mellan språket och moralen så tydlig i samhället som då och P. O. Enquist skriver framgångsrika samhällskritiska pjäser, Chez Nous med flera, tillsammans med Anders Ehnmark.
I Los Angeles, på UCLA, som gästföreläsare i litteratur hittar P. O. Enquist tillbaka till den lekande människa som var så signifikativ i början av 60-talet.
- Det goda Livet!
På ett feministseminarium med Betty Friedan och Kate Millet får han höra en bejublad sketch om lillfingret som en liten daggmask - en bild av den manliga murbräckan. En bild han stjäl skamlöst till sin debutpjäs Tribadernas natt. Pjäsen skriver han på två veckor. Grunden, inspirationen, finns i de samtal som Enquist fört med sina studenter på litteraturkurserna på UCLA om Strindbergs Den starkare och den oanvändbara mannen.
Plötsligt är P. O. Enquist uppburen dramatiker med en av de mest spelade pjäserna efter Strindberg.
En gåta. Replikerna bara slank fram.
Här någonstans hade det varit intressant tycker vi på Kistalight att få höra mer om den kreativa processen, skapandet, bakom Tribadernas natt. Men det är klart då hade det blivit en annan bok. Vi får nog betrakta Ett annat liv som en roman och en fallbeskrivning även om skildringarna har dokumentär karaktär som till exempel fortsättningen av ödet för Tribadernas natt när den sätts upppå Broadway - massor av komik även där.

Ligger nära till hands att jämföra P. O. Enquist med de svenska arbetarförfattarna från 30-talet; Fridegård, Lo-Johan, Harry Martinsson och speciellt Eyvind Johnson och deras självbiografiska böcker. I deras fall är det mer en hjältehistoria. Enquist har annan dramaturgi med uppgång och fall i sin självbiografiska berättelse.
Titeln Ett annat liv får olika dimensioner i bokens tre olika delar. Där finns barndomens skapade litterära berättelse, livet som en offentlig person som har en mer dokumentär prägel och slutligen när P. O. Enquist försvinner in bland alkoholdimmorna.
Tycker att Enquist kunde vara lite mer generös med sin romanfigur han den där Enquist - den Långa tallen.
I första delen som jag läser efter den andra delen finns mer av gestaltad litteratur och poesi. Här finns också massor av humor och exempel på både riktiga och inbillade synder. Obetalbart är här hur han på lördagar måste bekänna en synd även om han så att säga måste uppfinna den.
Tll slut fick han synder att bekänna.
- Han den där Enquist!
I boken tredje avdelning In i mörkret kan man läsa mer om detta. Här finns också en suggestiv poesi från de tidiga morgnarna när Enquist fortfarande är nykter och kikar ut på Sortedam från sin våning i Köpenhamn och berättar om den märkliga Herr Clausen och hans familj. Något liknande från tiden i Paris när han skriver I Lodjurets timma när alkoholen går ur kroppen i den tidiga morgonväkten och han mest umgås, samarbete, med katten August. Faktiskt skrev han ändå en del under det mörka 80-talet, Enquist, filmmanus, pjäser, idrottsreportage och en mycket finstämd roman Nedstörtad ängel.
Lyriskt, poetiskt riktigt spännande som en thriller på de avslutande sidorna.
När P. O. Enquist med Toshiban i knät på ett hem i Danmark (där man ej hade kategoriska behandlingsprinciper) börjar skriva Kapten Nemos bibliotek om sin barndom får vi vara med om mirakel. Han slutar supa och han skriver igen. Bördan av framgångens potatissäck kan lämpas av och Enquist har funnit en ny litterär åder i sin barndoms Norrland.
Betyg: Fem långa tallar av fem! Hoppas P. O. Enquist kan få nya läsare till sin bok. På Kistalight har vi blivit riktigt nyfikna på Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel flera av de stora romanerna har vi läst tidigare som Livläkarens besök, Legionärna och Sekonden.

Well sometimes I go out by myself,
and I look across the water.
And I think of all the things,
what you're doing,
and in my head I paint a picture Amy Winehouse lyrics

Klar med rehab på Järvafältet - imorgon börjar jobbet!
Andra bloggar om Amy Winehouse Andra bloggar om Kista Andra bloggar om litteratur Andra bloggar om ögon Andra bloggar om P.O. Enquist
©Thommy Sjöberg