Grattis Tryckfrihetsförordningen 250 år
Visst har du varit utsatt för påfrestningar genom åren.
Du har genomlevt Stånds, Representations och Tvåkammarriksdagen och införandet av allmän rösträtt.
Gustaf den III:e och hans manipulationer efter enväldet 1772.
Indragningarna av Aftonbladets upplagor under Karl den XIV Johan.
Visst har det blivit bättre genom åren allt från 1809 års grundlagar fram till utvecklandet av Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 som tillförsäkrar oss medborgare rätten att uttrycka oss fritt i radio, TV, filmer, video och liknande upptagningar och rätten till anonymitet vid lämnandet av uppgifter (uppgiftslämnande).
Skarpt också att Offentlighetsprincipen fått leva kvar (överlevt) genom åren!
I dag gäller Tryckfrihetsförordningen, TF, som en av Sveriges fyra grundlagar och vi har sedan 1970 Enkammarriksdag.
Visst behövs moderniseringar i det nya digitala medielandskapet men i allt väsentligt gäller även Yttrande och Tryckfrihetsgrundlagen för oss bloggare och andra inom sociala medier.
Vi har länge funderat på att skaffa ett Utgivningsbevis för vår blogg på Kistalight för att visa vår goda vilja och seriösa inställning när det gäller att sprida det tryckta ordet på nätet, våra bilder och en och annan film.
I praktiken är det dock förenat med en hel del byråkrati med utgivningsbevis!
Vid ändringar och användande av texterna ska det alltid dokumenteras och anmälas till Myndigheten för press, radio och TV.
Knepigt för Kistalight som ständigt arbetar med sina texter och använder dem på både blogg, i e-books och traditionella böcker så Utgivningsbevis får vänta.
Visst är det fria ordet hotat i dag!
Att vara journalist är ett av världens farligaste yrken och i vissa länder är de en av de mest förföljda yrkesgrupperna.
I våra moderna demokratiska länder, fram för allt i väst, medietränas politiker, företagare och andra framgångsrika människor hur media ska hanteras.
Att kunna styra mediebilden blir många gånger viktigare än det faktiska resultatet.
Anledning till oro alltså för det fria ordet!
Kistalight tror att ska man ha en värdemätare, en sorts barometer, för hur fritt ditt samhälle är ska du fråga dig vad det går att skämta om.
Vad kan man skämta om hos etablerade media, radio, TV och tidningar?
Finns det något som är absolut förbjudet att skämta om?
När det gäller personer, myndigheter, maktutövare, religion, styrelseskick eller länder!
I så fall varför!
Hot, bara opassande, osmakligt eller är det rent av farligt?
Frågar du dig samma sak på lokal nivå kan du se hur det är på din arbetsplats, i din förening, eventuella organisationer du är medlem i och rent av om du kan skämta med släkt och vänner om det mesta.
Nu har vi ju inte våra grundlagar i Tryck och Yttrandefrihet för att kunna skämta utan för att de behövs, är livsnödvändiga, i ett modernt och demokratiskt samhälle.
High tech, globalisering, digitalisering, klimathot, gängvåld, terror och krig!
Dagens komplexa värld!
Visst här behövs det öppenhet, samtal, kritik och diskussioner, vilja till samarbete om vi ska kunna hantera de problemen (hoten).
Livsnödvändigt då med plats för det fria ordet.
Grattis till vår 250-åring! Skrev vi på Kistalight 3 december 2016.
Kistalight Lekman i juridik said...Undrar 0m det inte blev något tomrum i lagtexten i Yttrandefrihetslagen när den skrevs och godkändes 1991 av riksdagen?
Vem hade räknat med två knäppgökar, tokstollar eller möjligen killar utrustade med ett antal diagnoser (narcissism) som hörde hemma på höger, nationalist och fascistkanten, skulle få för sig att bränna religiösa islamska skrifter år 2023.
Dessutom med en agenda som låg långt bortom demokratiska eller andra folkrörelseideal, snarare är de ett uttryck för antidemokratiska krafter eller politiska troll som vill skapa kaos, oro och destabilisera svenska samhället och demokratin genom provokation.
Yttrandefrihetsgrundlagen som är en grundlag och en starkare lagtext kom att skava i förhållande till lagarna mot hädelse, förtal och ordningslagen! Varför kan inte dessa senare lagar gälla i de här fallen undrar Kistalight som inte är påläst i juridikens värld?!
© Thommy Sjöberg
Yttrandefrihetsgrundlagen
ReplyDeleteI Sverige har man rätt att säga nästan vad man vill. Man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person.
Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär till exempel spioneri.
Radio, tv, film och nya medier
Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. Den som har en sådan webbplats med en ansvarig utgivare kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger webbplatsen grundlagsskydd.
Censur är inte tillåtet
Myndigheterna får inte förhandsgranska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio som är det enda massmedium som får förhandsgranskas av staten. Statens medieråd kan sätta en åldersgräns för filmer som visas på bio för barn och ungdomar.
Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
Bäst vi tar Tryckfrihetsförordningen också plus Offentlighetsprincipen som sorterar under TF.
ReplyDeleteTryckfrihetsförordningen
Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs.
Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot bl.a. förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär till exempel spioneri.
Offentlighetsprincipen
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess. Offentlighetsprincipen är en garanti för att den som vill ska kunna få insyn i riksdagens, regeringens, myndigheternas och kommunernas arbete. Alla har rätt att vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till.
Tryckfrihetsförordning (1949:105)