Klart vi längtar vi efter Festernas Fest, den vanliga Nobelfesten, ljuset och glittret i december i Stockholms Stadshus, kungligheterna, de vackra klänningarna, de välkomponerade menyerna och utsökta vinerna (kanske lite rackarns Chateauneuf de Pape), de spirituella tacktalen, nobelpristagarna och deras familjer, Stockholms studentkår, medlemmar från vetenskapsakademierna och övriga festdeltagare, aldrig samlas det så mycket intelligens på ett party (brain is sexy) de fantasifulla uppträdandena och intervjuer med pristagarna (ännu mer brain).
Visst, ändå blev det en trevlig torsdagskväll framför TV med medaljutdelning i pristagarnas hem och i deras trädgårdar (oftast)! Plus provmatlagning av gamla Nobelmenyer!
Var det inte något med fasan? Inbakat och marinerat från 1934 års Nobelmiddag, triggar inte riktigt vår fantasis smaklökar, men efterrätten vaniljglass, hemlagad enligt konstens alla regler, med chokladsås, faller oss väl i smaken, barnkalaskänsla!
Nobelprisår a la Corona!
Klart att vi har köpt en av litteraturpristagarna Louise Glücks diktsamlingar, Averno, mytiskt och litterärt, men ändå i en bedrägligt enkel form där den ligger inslagen i ett paket med rött under den tänkta granen och så så lär det finnas referenser i hennes dikter i samlingen till Henning Mankells deckarhjälte Wallander.
Verkar spännande även med de andra pristagarna; medicin/fysiologi med upptäckten av viruset hepatit C, passar bra i coronatider med ett virus. Fysik med upptäckten av universums svarta hål väl så gäckande för fantasin och ekonomi Riksbankens pris går till forskning kring auktioner och Fredspriset i Oslo går till FN:s livsmedelsprogram.
Priset i kemi går till forskare med anknytning till Sverige och Umeå, fransyskan Emmanuelle Charpentier för gensaxen. Vore kul att skriva något om detta, vanligtvis är det litteraturpriset vi skriver om, blir säkert en liten bit även om Louise Glück, men i dag prövar vi att skriva om Kemipriset som delas av Emmanuelle och Jennifer Douda.
Vi fokuserar på Emmanuelle och Umeå, faktiskt fyller hon 52 år den 11 december. En big city girl som hon själv säger i TV-inslaget under nobeldagen! En kvinnlig forskare från Nord-Frankrike och Paris med en grundutbildning från Pierre och Marie Curie-universitetet och doktorandexamen från Pasteur-institutet. En Dr i biokemi som hittar vägen till norra Europas utkant, mörkret, snön och vintern i staden som hon kommer att älska, för hon är en sportig typ, och miljön är utmärkt för en person med behov av att fokusera på ett projekt, att slukas av sitt ämne och dessutom har hon vissa karaktärsdrag som är lämpade för uppgiften.
Lite liksom att leva och arbeta i karantän!
I Umeå var Emmanuelle gästprofessor och kom att leda ett forskningslag som lite oväntat upptäckte mekanismerna bakom Crispr/Cas9, Gensaxen. Idogt forskningsarbete som ledde till överraskande upptäckt!
Kistalight som tror att upptäckten kan påminna lite om, influeras av, hur vi knackar koder och programmerar i HTML och andra digitala program.
Lite klippa, klistra och automatisera processer och utveckla AI.
Hur som helst om vi nu ska försöka förstå, handlar det om studier av bakterier där det finns långa DNA-sekvenser i molekylerna där Emmanuelle och hennes team i Umeå framförallt studerade streptococcer, ett angripande virus i cellen, där hon och hennes team upptäcker att gensaxen (Crispr/Cas9) klipper sönder inkräktarnas DNA framförallt med hjälp av enzymet Cas9.
Immunförsvar alltså med hjälp av en naturens gensax!
Senare utvecklade Emmanuelle Charpentier tillsammans med Jennifier Douda en laboratoriemetod, först genom att frigöra gensaxen i ett provrör, sedan genom att klippa och klistra DNA-koder, gensaxen, där man imiterade naturen från genetiken i bakteriens celler.
Kring upptäckten har det medfört nya metoder hur man skyddar angripna grödor, inom sjukvården har det utvecklats cancerterapier och inom växtfysiologin har det skapats nya växter.
Rent av har det bjudits på genmodifierad kål från Umeå Universitet i radioprogrammet P1 Odla Själv!
Viktigt är också att det utvecklas en värdegrund och etik, lagar och regler, hur gensaxen får användas för att klippa i DNA på grödor, djur och människa.
Heja Umeå, numera ett Nobeluniversitet och Grattis Emmanuelle Charpentier och Jennifer Gouda!
Varför inte en liten festmåltid med självodlad gratinerad genmanipulerad grönkål till ett glas modifierat gensaxat prisvärt bubbel!
Kistalight, tidigare bloggar om Nobelpris, här i Fysik!
- Kvantrevolution Light - Nobelpriset i fysik 2012
- Blue LED filling the world with new light - Nobelp... 2014
- Neutrino Light 2015
Källor, inga fakenews här!
- Artiklar om Nobelprisen 2020 SvD
- The Award Ceromony Speech The Nobel Prize in Chemistry https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2020/165927-ceremony-speech-swedish/
- https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sa-fungerar-gensaxen
- Wikipedia Emmanuelle Charpentier
- Wikipedia Crispr/Cas9 Gensaxen
© Thommy Sjöberg
Fysiologi/medicin: Harvey J Alter, Michael Houghton och Charles M Rice för upptäckt av hepatit C-virus.
ReplyDeleteFysik: Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez för upptäcker om svarta hål.
Kemi: Emmanuelle Charpentier och Jennifer Douda för upptäckt av gensaxen.
Litteratur: Louise Glück, amerikansk poet.
Ekonomi (Sveriges Riksbanks pris): Paul R Milgrom och Robert B Wilson för forskning om auktioner.
Nobels fredspris: FN:s livsmedelsprogram WFP.