Michel Houllebecq hade inte heller så kul!
Kistalight har läst Michel Houllebecqs Elementarpartiklarna.
Förskräcklig bok!
Inte riktigt politiskt korrekt så här i #Metoo tider!
Men Kistalight har läst den efter att ha blivit inspirerad av tjejerna bakom livs stilboken How to be a parisian (passande läsning för äldre herre) där de listar Elementarpartiklarna som en av sina favoriter på en för övrigt mycket litterär lista.
Vem vill inte förstå vad chica tjejer från Paris läser?
Bland franska bloggare, livsstils förebilder, chica mannekänger, designers, fotografer och filmare både läser man och diskuterar fransk skönlitteratur.
Kulturtraditioner eller franska skolans och dess lärares förtjänst?
Romanen befinner sig intellektuellt någonstans mellan Flashback Forum, Nils Bohrs partikelfysik (som det refereras till) och Heisenbergs osäkerhetsrelation.
Viss spännvidd alltså!
Hel del skrapor även åt flummiga New Age idéer och sexual heeling.
Om det i dag råder någon tvekan vad vuxna människor gärna gör i exklusiva badtunnor på en efterfest vid ett sommaräventyr så finns det ingen tvekan hos Houllebecq.
Ändå en sorts post hippiekritik och ingen tro på flower power hos vår Michel!
I centrum för handlingen står två halvbröder.
Måste vara några av nutidslitteraturen mest känslomässigt övergivna antihjältar!
För de två halvbröderna finns det minimalt med engagemang och kärlek från vuxenvärlden i deras barn och ungdom. Deras relation och känsloliv i förhållande till omvärlden är bottenfrusen. Deras känsloläge påminner hel del om Mersault i Camus Främlingen.
Det antyds ett antal diagnoser för dem!
Den ena borodern Michel räddas av sin farmor och han verkar ha autistiska drag, Aspberger, men är mycket begåvad och blir biolog och forskare i vuxen ålder samtidigt som han utvecklar vissa teorier om samhället och människan.
Elementarpartiklarna!
Den andre brodern Bruno får en hemsk uppväxt på internatskolor och hem där han utsätts för en vidrig mobbing som troligen sätter outplånliga ärr i hans själ. I vuxen ålder genomlider han ett misslyckat konvenansäktenskap, skiljer sig, ägnar sig åt utlevande och utlämnande sex (badtunnor och sexklubbar) finner möjligen kärleken men krisar djupt i yrkeslivet som lärare på sin gamla skola där han har varit elev och så småningom hamnar han på hem (psykiatrisk klinik). Efter rehab (läkning) slipper Bruno lärarjobbet men missar sommarlov och andra lov, istället får han en anställning inom fransk utbildningsbyråkrati (sic!) med fasta arbetstider och vanlig semester.
Romanen spretar allt för mycket, vill gripa över för många nutida (millenieskiftet) samhällsaktualiteter så att den antagligen blir för pretentiös.
Roligast verkar Michel H att ha när han ägnar sig åt icke politiskt korrekt berättande i #Metoo-tider så där lite a la jargongen på Flashback Forum toppat med några stänk tourette.
När grabbarna ska ta sig an något aktuellt problem.
Lite som att följa trådarna på Forumet med till exempel Kulturprofilen när det begav sig, där även kallad Kladd Janne, och alla hans äventyr med mer eller mindre kända brallisar (gammalt söderidiom) inom Stockholms kulturvärld.
Vill du ha en formel för att skriva en bestseller gör som Michel Houllebecq.
Funkar åtminstone i Frankrike!
- Skapa några riktigt risiga antihjältar med bottenfruset känsloliv men intressanta akademiska yrken
- Låt dem leva ett rejält utsvävande sexliv gärna med komplikationer och intressanta (lättfotade) damer
- Knyt gärna an till aktuell samhällsdebatt och kritik gärna med populistiska reaktionär (konservativ och nationell) grund, i Elementarpartiklarna fri uppfostran, fria nya former för samliv och samhällsbygge.
- I senare senare romaner hos Houllebecq, fortfarande med bottenfrusna antihjältar, har det handlat om dödshjälp, hotet från islam eller miljörörelse och gula västar allt sett från ultrakonservativt populistiskt håll
Här från prisutdelningen och efterfesten på Theathre de l'Odeon 2010 i Paris när han fick Goncourtpriset, Frankrikes finaste litteraturpris, för Kartan och landskapet.
Michel Houllebecq tillsammans med kulturgiganten BHL och skådespelaren Arielle Dombasle. Kartan och landskapet är en flyhänt roman med deckar och essäistiska inslag (konstteorier och dödshjälp). Den har en stram form och är mer sammanhållen än Elementarpartiklarna.
I om konsten att skriva betonar han vikten av att vänta ut det rätta tillfället!
- Att skriva en roman måste man vänta tills orden får tyngd och blir omöjliga att avvisa man måste vänta tills det har blivit absolut nödvändigt. Man kan aldrig bestämma när en bok ska skrivas tillade han, det är som med betong, den måste sätta sig (brinna Kistalights kurs) och det enda författaren kan göra är att under passiv och ångestladdad väntan hoppas att processen ska inledas. (Michel Houllebecq)
© Thommy Sjöberg
Från min blogg Gott Nytt Läsår från Kistalight 15 januari 2019
ReplyDeleteNYÅRSLÖFTEN
Sista boken till höger ovan på bilden är Michel Houellebecqs Elementarpartiklarna. Det är en drygt 20 år gammal kontroversiell roman, minor classic på sitt sätt, men knappast PK för sitt innehåll speciellt inte i dag i #Metoo tider. Kistalight blev nyfiken på boken efter att ha läst How to be a parisian, kul bok om en kvartett begåvade tjejer i Paris.
Passande läsning för äldre herre!?
Där hittar man på On a Parisienne´s bookshelf, the books you have read, loved and which are a part of your identity. Fin lista av författare där som Camus, Albert Cohen, Sagan, Flaubert, Boris Vian, Nabokov, Baudelaire, Celine, Proust och som sagt Houllebecq med Elementarpartiklarna. I tjejernas lista anar man ett visst inflytande från den franska skolan och litteraturtraditionen, kanske också en viss approach till tillvaron.
Visst är det trevligt med lite fransk synd!
Nu detta nyårslöfte avklarat - Trots allt rätt kul läsning! Berättarglädjen infinner sig hos Houllebecq när han får, ösa på, med lite synd från badtunnor, nude beaches, new age läger och partnerbyten på sexklubbar.
Hemligheten, om den nu är så hemlig, om Michel Houllebecqs enorma bestseller framgångar i Frankrike.