Världsbokdagen Light
I dag firar vi på Kistalight med en gammal blogg när Jila Mossaed har blivit invald i Svenska Akademin!
Länder, platser, ortnamn och magi
Klang av schlager, rocklåt eller varför inte en bit poesi
Tänk Sidenvägen, Marco Polo, de vilda mongolerna
o om du nånsin kommer fram till Samarkand
I dag på Världsbokens dag citerar vi ett fynd vi gjorde i lördags på Akademibokhandeln i Kista.
Från hyllan för lyrikfynd hämtar vi en dikt ur Jila Mossaeds Sju vilda oceaner. Kan passa bra när man bor i Kista; Lilla Teheran. Jila är bördig från Iran men skriver numera på svenska med alluderingar till en lång persisk tradition.
Från hyllan för lyrikfynd hämtar vi en dikt ur Jila Mossaeds Sju vilda oceaner. Kan passa bra när man bor i Kista; Lilla Teheran. Jila är bördig från Iran men skriver numera på svenska med alluderingar till en lång persisk tradition.
Följ mig till Samarkand
Springande
i de smala soliga gränderna
i Samarkand,
hittar jag dina ögon
år tolvhundra tjugoett.
De oläsbara raderna lämnar mig aldrig.
En blind poet
spelar på sin magiska harpa
och sjunger gråtande
i de halvöppna fönstren
varnar om mitt öde.
Jag vill till det isiga havet
till det kalla rummet
till den korta dagen,
jag vill resa till tystnaden.
I de soliga gränderna
i Samarkand
pratas det om mig
och min vilda okända längtan.
Jag bläddrar
djupt i min hud.
Jag vill tillbaka till Samarkand,
där, i de soliga blyga gränderna
vill jag älska med dig.
Följ med mig dit,
historien kan
blunda en stund.
En vacker dikt och tänk nu sitter Jila Mossaed i Svenska Akademin! En ära för henne, säkert bra för akademin (smart att välja en poet utanför kotterierna i Stockholm), en röst för alla människor i exil, en poetisk stämma från ett klassiskt språk (persiska) och en författare med stor integritet som stått emot mullor och teokrati.
Kul med Svenska Akademin, den är aldrig förutsägbar, trots sin decimerade skara av ledamöter väljer man nu en väntad ledamot (hög jurist) och en exilpoet (oväntat val) med klassiskt språk persiska som grund och ett erövrat språk svenska som nyspråk. Visst behövs Akademin denna korporation utanför myndigheter, institutioner, penningstarka förlag och mäktiga mediahus och alla avundsjuka media-aktörers klåiga fingrar.
Hoppas den Svenska Akademin (moderniserad) får en fortsättning som en självständig röst i den svenska litteraturen och språket.
Kistalight får en känsla av att Jila Mossaeds dikt ovan har en ton av Tranströmer. Formuleringar och känsla för vår historia är ju en typisk vändning i Tranströmers lyrik.
ReplyDeleteVad sägs? Jag är Maximilian. Året är 1488.Jag hålls inspärrad här i Brügge
därför att mina fiender är rådvilla de är onda idealister och vad de gjort på fasornas bakgård kan jag inte beskriva, kan inte förvandla blod till bläck.
/ _ _ _ /
Tomas Tranströmer från Carillon ur Diktsamlingen Det Vilda Torget 1983
Läs gärna hela dikten och för den delen även diktsamlingen!