Det har varit påsklov från grupptennisen. Kistalight har deltagit i KM med Solna SJ TK och i en veteranturnering i Vallentuna, Paragon Open, där vi mötte en gammal tennisveteran Per Janse, silverräv, som inte bara lirat elittennis i sin ungdom utan också var en av aktivisterna för att rädda almarna i Kungsträdgården i Almstriden 1971.
Inte så vanligt kanske för old boys bland tennisveteraner!
Blir ett roligt samtalsämne efter matchen för Kistalight berättar att vi var där varje kväll i Kungsträdgården när det begav sig för att kolla läget.
Du kan bli hur bra som helst säger Per Janse generöst efter matchen bara du börjar träna!
Du behöver slipa av en del detaljer och öva (utveckla) grundslagen säger Janse.
Gamla folkhemshjältar har dragit sig tillbaka under senvintern och här om dagen var det ett år sedan attentaten på Drottninggatan. Vilket har varit tunga ämnen för våra senaste bloggar. I dag berättar vi om något roligare ur si så där Kistalight perspektiv. I vårt eminenta program Backhandsmash för Solna TK skapat och administreras av Anders Jansson habil tennismotionär i klubben, finns numera en utvecklad statistik funktion. Där du kan ta del av vinster i rad, matcher, game, set och tiebreaks. Man kan välja att se olika perioder som nu, i år, ett år och alla. Backhandsmash har funnit hos Solna TK sedan januari 2013.
Vilket ungefär sammanföll med att Kistalight blev (fyllde) folkpensionär och om Kistalight var liksom en cartoon och seriefigur (se blogg från 25 mars) under spelperioden kunde vi säga att han ser bara på ett öga, har dessutom lite starr, lider av artros i knäna och har under spelperioden opererats för cancer.
Inte så illa lirat under den tiden med våra krämpor!
Kul med statistik - lite av tabellbitare är vi trots allt!
Obs statistiken här gäller i skrivande stund och förändras!
Kollar vi statistiken sedan tidernas begynnelse, All Time High (januari 2013) ser vi att Kistalight ligger på en hedrande 10:e plats med 56 vinster, 8 oavgjorda och 66 förlorade med en vinstprocent på 46,2%. Kollar vi våra matcher under ett år ser det ännu bättre ut 16 vunna, 1 oavgjord och 10 förluster blir en vinstprocent på 61,1% och en sjundeplats i tabellen. Wow för detta och ännu mer wow för årets statistik, 6 vunna i rad och en förlust vilket blir en vinstprocent på 87,5% och en fjärdeplats i tabellen och en andraplats i gruppen. Skulle också kunna trötta läsaren med liknande statistik för game, set och tiebreaks men vi stannar här.
Nu är det ju bara en liten hake i det här med att vinna många matcher och få lite plus statistik. Det gäller att lira på rätt nivå. Gäller gruppspel för motionärer, seriespel för veteraner och elit och deltagande i turneringar.
För eller senare hamnar de flesta av oss på en nivå där vi inte räcker till. Vi blir då losers eller om det gäller arbetslivet så når vi upp till vår inkompetensnivå.
Denna teori kalls Peters Princip och något liknande gäller förstås även för vårt gruppspel i tennis som är en hierarkisk tävling, lättsam ska tilläggas, efter vår förmåga att lira tennis. Smartast är alltså att inte vinna för mycket och kanske inte bli uppflyttad till en högre nivå om man vill vinna många matcher och få hyfsad statistik.
En seger till och jag är förlorad!
Eller för att vinna många matcher måste man då och då förlora några i varje omgång.
Se upp med din inkompetensnivå!
Peters Princip Från Wikipedia
ReplyDeletePeters princip lanserades av Dr. Laurence J. Peter. Innebörden av Peters princip är att alla framgångsrika medarbetare i en hierarkisk struktur kommer att befordras till sin högsta kompetensnivå eftersom de har visat sig vara bra på det de gör. Efter detta kommer de att befordras till sin inkompetensnivå.
Följdsats 1: Om tiden och antalet trappsteg är tillräckliga kommer varje anställd att klättra till och stanna på en nivå högre än hans kompetens medger.
Följdsats 2: Med tiden kommer alla befattningar att innehas av någon som är inkompetent att sköta uppgiften.
Teorin lanserades på ett humoristiskt sätt i boken The Peter Principle, utgiven 1969. Bokens svenska titel är "Peters princip : en "hierarkiologisk studie" av inkompetensens förekomst och symtom" och är översatt och något försvenskad av Jan Wahlén, utgiven 1970. Teorins centrala del beskrivs i boken som följer:
I en hierarkisk organisation kommer varje anställd att befordras till sin inkompetensnivå.