Think Big Lectures i Kista

Igår hamnade Kistalight på Think Big Lectures i Kista Galleria i en nästan fullsatt Bio 1 med den unge författaren Duraid Al-Khamisi från Husby som för kvällen samtalar med Kistas Melody Farshin om sin bok Regnet luktar inte här. Arrangör är Löparakademin och sponsorer är PWC - en revisionsbyrå som huserar i Kista Science Tower.

Melody presenterar sin vän, broder och författaren, som berättar om sin bok. Duraid  Al-Khamisi vill gärna sätta in sin bok i en ny typ av berättelse om Sverige och jämför sig gärna med Athena Farrokhzad och hennes diktsamling Vitsvit. Duraid nämner några ytterligare författare, kanske kan också Hassan Blamsi och hans kritikerrosade Irakisk Kristus placeras bland de här berättelserna.
Duraid Al-Khamisis bok handlar om flykten till Sverige när han var barn, verkligen ett aktuellt ämne, och fram för allt om hans familj, hans uppväxt och liv i Husby.
Duraid Al-Khamisi är en klassisk skolad journalist. Han vill gärna berätta om människor, sin inkörsport till journalistiken, säger han att han fick från 2008 genom föreningar som Megafonen i Husby. där han fick upp ögonen för samhällsproblem i förorten,
Det blev en inkörsport till den tunga kulturen.
Duraid Al-Khamisi är arg, förbannad ja rent av asförbannad!
Han ser hur segregationen ökat, klassamhället fördjupats och hur den strukturella rasismen fungerar. Hans familj har gjort en omvänd klassresa från den stora familjen och släkten i Irak, där pappan var guldsmed, till Husby där de fick det knapert och där de upplevde att de inte hörde hemma i samhället.
I den digitala utvecklingens Sverige, där traditionella media krisar, sätter Duraid Al-Khamisis sitt hopp till hur ungdomar i förorten bygger upp sina egna plattformar med poesi, musik, teater och samhällsengagemang.
Hur kändes det att skriva Regnet luktar inte här frågar Melody?
Det var känslomässigt svårt, en berättelse för att hedra mina föräldrar (plus bröderna) plus alla ungdomar som hamnar fel och att skildra ILSKAN som finns där.
En ilska som kan kopplas till våldets makt!
Skrivandet ses också som ett sätt att ta plats utan att den är villkorad!
Duraid tror att klassklyftorna kommer att öka ännu mer, egentligen är han rejält trött på att åka runt och prata om rasism, vill egentligen komma vidare och skriva om något annat. Han ser absolut inte sig själv som en representant för förorten - knappt ens för sin egen familj.
Melody säger att hon är hypad av Duraids bok!
Det enkla språket och det stora hjärtat!
Tre saker har påverkat hans skrivande säger Duraid, farmor är den stora inspirationskällan med sina berättelser, den arabiska musiken och språket som det talas i förorten. Det senare medför en viss enkelhet säger Duraid Al-Khamisi.
Duraid är full av respekt för sin förläggare Johan Hilton.
Han förstår vad som krävs för att ta plats!
Nästa steg i skrivandet blir att fortsätta att berätta om olika människor säger Duraid men kanske också att pröva nya genrer och former.
Han frågar sig vidare om inte människan generellt sätt är rasistisk men tror att skrivandet kan förena genom att man genom språket distanserar sig, betraktar, så kan man också bygga broar.
 Den stora ilskan, vreden, kan motverkas genom samtal och Duraid tror, efter en fråga av en ung creol, att han hittade vägen för sin ilska genom journalistiken och han hoppas att andra arga ungdomar ska hitta vägen för sin vrede genom litteratur, kultur  och varför inte genom idrott eller  föreningsliv.
Kistalight rekommenderar alla medborgare mellan 13 och 100 år (Tänk Stort) att fördjupa sin Sverigebild och läsa Duraid Al-Khamisis Regnet luktar inte här.

Andra bloggar om Kista: Andra bloggar om Moderna museet  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande Andra bloggar om Istanbul   Andra bloggar om pedagogik   Andra bloggar om didaktik
©Thommy Sjöberg