Hanö Light

Kistalight har besökt Hanö, tagit in på vandrarhem, fått ett rum på vinden, passande för här bodde skollärarinnan en gång i tiden när det begav sig i den nu mera omgjorda gamla folkskolan. I rummet huserade hon tillsammans med sina samlingar av amfibier, ödlor och andra konserverade djur inlagda i sprit och med annat skolmaterial.
Kul att tänka på när man sussar sött på  loftet med sjöfåglars skrän och havets brus som ackompanjemang.
Kistalight samlar på öar i Östersjön!
Klart vi har besökt Gotska Sandön, Blå Jungfrun i Kalmarsund, Bornholm med Christiansö, varit på Åland, diverse öar i Stockholms skärgård som till exempel favoriterna Fjärdlång, Landsort och Huvudskär och alldeles bestämt har vi gjort en cykeltur på Kuriska Näset i Lithauen.
I dag har turen kommit till Hanö.
Det är något visst med öar!
Havet, horisonten och känslan av uppbrott!
Ljuset och luften får en särdeles lyster!
Det råder en seren stämning över landskapet när vi vandrar mot den Engelska kyrkogården, bland björnbärssnår och nästan tama dovhjortar som nyfiket tittar på oss tvåbenta varelser när vi går längs stigen utmed grässluttningarna. Sluttningar som vilar på ett tunnt täcke av morän över öns kärva granitklippa.

Vi har inte blivit religiösa på äldre dar och inte heller nationalister, se bloggen om flaggstången förra posten, men lite andlig återförsäkring är aldrig fel även om vi inte är riktigt troende. Något vi kommer att tänka på  när vi står framför Korset ovan vid Engelska kyrkogården på Hanö. Korset är från 1973 och är en nutida hälsning från brittiska örlogsflottan, HMS Plymouth 21 june 1973, till de gamla kamraterna som ligger begravda här.
Under Napoleonkrigen var Hanö under några år (1810-12) brittisk flottbas i Östersjön, en av flera, här omlastades färskvatten och andra förnödenheter, lagades segel och skepp och längs Listerlandets kust idkades byteshandel rom, russin och citron mot boskap.
En handel som kunde vara mycket lönsam!
Mesta fartyget på besök var Lord Nelsons gamla flaggskepp från slaget vid Trafalgar HMS Victory i dag museifartyg i Portsmouth. Vid Napoleons stora militära reträtt efter slaget vid Borodino utanför Moskva mot ryssarna 1812 så upphörde fransmännens blockad av England - den så kallade kontinentalblockaden och Hanös tid som brittisk flottbas var över. Engelsmännen som är begravda på Hanö, ett tiotal, var officerare som fick vila i vigd jord om de avled i tjänst.
Vid nordvästra udden av Hanö finns en märklig revel skapad av hav och vind! Strömmar och vågor formerar ett rev med rundade grå stenar (granit) som putsats av havet så att de liknar stora gråa bönor på parad och reveln har i folkmun fått namnet Bönsäcken. Här går det utmärkt att bada och just i år har Hanö haft fina badvatten med allt varmt ytvatten som förts in med sydosten. Hanö med sina strömmar och blåst är annars känt för sitt kalla vatten.
Klart vi älskar fyrar (lighthouses) på Kistalight!
Ibland i kaxiga stunder tror vi själva att att vi lyser upp tillvaron med några glimtar av ljus (våra bloggar) för att medborgarna ska kunna lätta upp sina mungipor!
Hanös fyr lyser mer än de flesta av Östersjöns av fyrar sedan 1906 där den ligger mitt på öns högsta punkt si så där 60 meter över havet. Här ifrån kommer också SMHI:s dagliga sjörapporter om väder och vind.
 Eftersom vi är ett par på vift vigs kvällen åt en sittning på Hanös hamnkrog Briggen med vin, sommarbuffé och trubadur, all included, hade hoppats på lite stillsamt prat och vågornas kluckande under durken men trubaduren är bra: Rönnerdahl - gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol, Ted Gärdestad Sol, vind och vatten och En dag på stranden Tomas Ledin och så tar vi selfies som vilka tonåringar som helst medan Kistalight mest ägnar sig åt räkorna, laxen och sin fru Ulla förstås! Kurre, kurre, kurre!
Dessa trubadurer!

Skål för att vara på vift på en liten charmig ö med en alldeles egen historia och speciell natur!
Nog är Hanö värt ett besök!

Sedan sätter vi oss i en liten soffa, korg och rottinggrupp, som restaurangen ordnat på sin brygga, tillsammans med de andra panschisarna - Hanöbohemian, alla akademiker från Lund, för det har vår värd Lena på Vandrarhemmet sagt att de är och så kikar vi på solnedgången över Listerlandet medan ett gäng ungdomar tar ett glatt kvällsdopp, stim och stoj, från den närbelägna bryggan i baljan blå.

Dagen efter fortsätter vi vår spaning på Hanö ledsagade av fyren och de nyfikna hjortarna av rasen Dama dama. Vi följer vit och orange markering genom trollsk tät avenbokskog hoppande på runda stenar täckta med grön mossa. Grejen är, lättast så, hoppa från sten till sten när man tar sig fram längs stigen. Snart når vi Vinnhalla, släta rundhällar i granit, slipade av inlandsisien, i horisonten Blekingekusten med rök från skorstenarna vid Mörrums bruk och vy över hamnen i Karlshamn med båten till Klaipeda. Här badar, snorklar ung familj i våtdräkt, som värsta sälkolonin.
 Faktiskt finns det en fotbollsplan också på Hanö precis ovanför Vandrarhemmet dit vi skyndar för att hämta packning och hinna med eftermiddagsbåten.

 I hamnen i Bödeboden som är lika med Hanö museum kollar vi på den historiska utställningen om ön. Mest om fiskare och deras familjer och öborna har haft en livaktig fotbollsförening i Hanö IF.
 På museet finns också en bokbod där du alldeles gratis kan byta böcker. Kistalight byter en På spaning (Kistalight på spaning...) mot Blonde av Joyce Carol Oates i svensk originalupplaga.

• Ett klipp och ett mycket bra byte!

 Eftersom Kistalights digitala kamera hade fel inställning under vårt besök väljer vi istället en gammal bild, selfie, när vi nästan kom till Hanö som skymtar i blåsten, till vänster i bilden. Alla bilder ovan Thommy Sjöberg
 Nöjda lite vemodiga lämnar vi Hanö med M/F Vitaskär nu har vi utökat vår kollektion av öar i Östersjön.
Hej så länge, Au revoir, säger vi till Hanö och gästfria Lena (värden) som ordnade ett så trevligt rum på loftet till Vandrarhemmet!
PS Vill man läsa om verkliga Öälskare som skapat böcker av sin kärlek tipsar vi om Anders Källgårds Öar med rariteter (samlande) av öar från hela världen och en bok som vi föll pladask inför  här om året var Judith Schalanskys Atlas över avlägsna öar som vi bloggat om med La Isla Bonita.
Andra bloggar om Kista  Andra bloggar om fotografi Andra bloggar om litteratur  Andra bloggar om klassresor  Andra bloggar om författare: Andra bloggar om Stockholm Andra bloggar om skrivande

© Thommy Sjöberg