Slas revisited - Blåbärsmaskinen

Kistalight på spaning i sommartid här vid Ölands folkhögskolas nya konsthall. Nedan något om Slas. Bild Thommy Sjöberg

Det ena ger det andra…
Kistalight inspireras av sitt Söder-Quiz från i maj och läser i sommar Supportern av Slas (omläsning där) och Blåbärsmaskinen av sonen Nils Claesson.
Blåbärsmaskinen är en bok om Slas men också en bok som handlar om missbruk, om en dysfunktionell familj, om en ung känslig killes utveckling och hur det är att vara son till en känd författare och konstnär.
Inte minst är det en bok om författarkallets (konstnärs) destruktiva krafter.
Vad offras inte för en bra story!

Sonen Nils beskriver Slas metod när det gäller att skriva med något som han liknar vid en blåbärsmaskin:
Ta in allt osorterat - kaos och mörka sidor där, tugga om och bearbeta, ofta en snedsegling som följd eller rent av en kraschlandning – typ kamikazepilot!
I bästa fall blir det en tänkvärd djupdykning i folkhemmet!

På vägen dit finns blåbär, läs människor, som plockas isär, prövas – Slas leker roller, åsikter och attityder. Ofta är den som utsätts någon som beundrar Slas. Kan sedan omformas till något som liknar en festlig anekdot för både offer och förövare!
Anekdoter som blir berättelser och teckningar i Slas regi.
Så småningom uppstår ett varumärke!
Slas!

Värme humor med lite sorgsen klang.
Hör hemma på Söder, ibland ute i världen då främst Europa och Canada, hel del om Finland ofta även om landsbygden i form av nedlagda småjordbruk och folk som blivit kvar.
Omisskänslig dialekt – södersnack, lite hes röst, keps, tecknar, målar och skriver minst en bok om året.
Hörs ofta i radio och tv. Citat, ungefär från Nils Claesson Blåbärsmaskinen

Ett varumärke som till slut karikerar sig själv, blir uttunnat och mister sin patina. Sin storhet och lyster har Slas i sin ungdoms författarskap tycker, Kistalight, med böcker som Berättelser från Europa och nya världen, Supportern, Ugnstekt gädda, Västgötalagret och En Stockholmsbok och de mer mogna verken Vem älskar Yngve Frej och På palmblad och rosor
Kistalight jämför gärna med den franska målaren Utrillo som i sin ungdom hade en alldeles egen ton, en palett med en särdeles lyster när han målade från gator och torg i Paris fattiga bohemkvarter. Men som efter sitt konstnärliga genombrott och en mer ordnad tillvaro tappade sitt konstnärliga sting och mest blev en karikatyr av sig själv.
Kistalight instämmer dock helt med sonen Nils att Slas som tecknare var still going strong – se till exempel teckningarna i Sekonderna lämnar ringen från 2005.

 

They never come back - but Slas did! Detalj ur målning av Behn Edvinsson fasadutställning Konstens hus Ölands folkhögskola. Bild Thommy Sjöberg

Kistalight som i sin ungdom under några månaders brevbärarjobb ofta mötte Slas när han delade ut posten till familjen Claesson under den tiden de bodde i Lilla Skinnarviksgränd uppe på Stockholms Söder. Brevbäraren var en viktig person för Slas, som ett sändebud från gudarna!

En Hermes förklädd till postis. 

Här kunde det vankas postanvisningar från AftonBladet eller någon annan blaska. Då blev Slas bekräftad, kanske så att han rent av kände sig älskad och hur som helst var det snart dags för en pilsner på eftermiddagen!

Ofta mötte han upp redan på Bastugatan…

Tjenare grabben!
Harru nån anvisning med sekiner i dag rå?
Det var den unge Slas som mötte upp, ofta redan i backen ned för Bastugatan, väntande på betalningar från Aftonbladet för sina egensinniga kulturbitar med spretiga kongeniala teckningar som fångade ljuset.
Dom gillar vi skarpt på Kistalight!

På den tiden bodde han i Skinnarviksgränd med sin unga familj, två små knoddar och en vacker tekla med indianskt ursprung (sades det) från S:t Lawrencefloden i provinsen Quebec i franska Kanada.

En gång hjälpte jag Slas och det måste ha varit hans fru?

Mycket vacker!

En riktig pingla! 

Plus en man och en ännu vackrare pingla, troligen syrra till den förra vackra pinglan, och schussa igång en gammal Porsche nedför Bastugatsbacken.
Om Porschen startade?
Inte den blekaste!
Men nog puffade det ett antal moln av charm när jag gluggade och tirade på syrran till den vackra pinglan.
Oh la la – man skulle bli konstnär!
Tror också att jag allt sen den tiden har närt en dröm om att skriva egensinniga bitar och se dem i tryck.
På någon blaskas kultursida.
Dra in lite sekiner!
Få lite pröjs!
Här kommer en annan snidare. Från Blogg Kistalight En mörsare från Söder

När familjen Claesson hade flyttat till Tanto i mitten av 1960-talet hade man bland familjens fåglar, katter och akvariefiskar även en Beo Stare som kan härma alla ljud. Familjen Claessons stares specialare var att härma ljudet av en postanvisning.
Slas älskar postverket!
Bra bok som inte väjer för det ömtåliga om Slas av Nils Clesson!
Betyg fem Beostarar av fem.

© Thommy Sjöberg